fredag 17 oktober 2008

Skall vi socialdemokrater rösta bort delar av rätt till kollektivavtal och strejk?

Hedervärde måleriarbetaren Nils Erik Lindblom från Göteborg uppmanar folk att skriva på en namninsamling i syfte att tvinga kommissionen att agera så att kollektivavtalen tryggas.

Varför vill vi inte förstå att vi är blåsta?
Det är tyvärr ett slag i luften eftersom Kommissionen redan sagt att man minsann inte tänker göra några ändringar i utstationeringsdirektivet eller införa något socialt protokoll med garantier för fackliga rättigheter. Ja, förmodligen kommer Jan Anderssons i och för sig bra rapport att på samma sätt med ett hånskratt från högermajoriteten i Parlamentet läggas till handlingarna utan åtgärd. Att det skall vara så svårt för socialdemokrater att förstå att högerkrafterna i EU och i Sverige är nöjda med läget där man prioriterar marknadsliberal fri rörlighet för tjänster och kapital högre än kollektivavtal och strejkrätt. Det är ju deras agenda och vi vägrar att förstå att vi håller på att bli blåsta ppå den svenska modellen helt enkelt.

Bevis för blåsningen
Det finns rent tydliga bevis för att blåsningen blir verklighet:
* att Laval-domen kommit helt oväntat efter det att socialdemokratiska partiet preliminärt godkänt Lissabonfördraget som "en blixt från klar himmel",
* att vår utrikespolitiska talesman Ulf Ahlin i Aktuellt i Politiken talat om att regeringen bedriver ett bluffspel,
* att Mona Sahlin och Wanja Lundby-Wedin krävt att Reinfeldt skulle ta upp frågan vid i EU-sammanhang, senast vid ordförandekonferensen den 15 oktober, och så inte skett, och att han skulle tidigarelägga utredningen om konsekvenserna av JA före beslutet om JA, men inte heller så skett,
* att Kommissionen och arbetsmarknadsministrarna vid särskilt sammankallat forum sagt nej till Jan Anderssons rapport samt
* den svenska högerregeringen sedan Laval-domen inte vidtagit en enda åtgärd att faktisk i Sverige säkra garantier för den svenska modellen,
* att Eg-domstolen fortsatt att komma med andra domar som ytterligare undergräver fackliga rättigheter.

En enda chans: om riksdagsmännen ändrar sig!
Om riksdagsmännen ändrar sig vill säga. Ty det finns en sak som högerkrafterna i EU och högerregeringen i Sverige vill mer än något annat och det är att genomföra Lissabonfördraget. Det är enda sättet att förhandla sig till garantier för kollektivavtal och strejkrätt. Partiledningen och majoriteten av riksdagsgruppen har inte anfört ett enda skäl till varför man vill säga Ja utan garantier trots att man löper risk att därmed sänka den svenska modellen i flera avseenden.

Tänk själv - hur stora är chanserna?
Du kan ju själv tänka efter: hur är stora oddsen för att svenska modellen kan bevaras om riksdagen röstar igenom Lissabonfördraget? Har högerkrafterna någonsin velat vara snälla och sätta fackliga vapen i våra händer? Jag vill då inte sätta enda krona på det.

Namninsamling?
Den enda namninsamling som alltså skulle förändra läget är en namninsamling om medlemsomröstning i partiet om hur eller på vilket sätt vi skall rösta. För att få till stånd en sådan omröstning krävs drygt 5000 medlemsunderskrifter. Om en sådan omröstning är begärd så kan partiet rimligen inte gå och rösta i frågan om Lissabonfördraget förrän partiomröstningen är genomförd. Det skulle knappast vara förenligt med våra stadgar.

Lissabon sänker den svenska modellen
Man har inbillat oss att Lissabonfördraget är en förbättring när det gäller fackliga villkor och det är sant på så sätt att de satts på pränt. Men vad man då inte berättat är att själva Lissabonfördraget lagfäster också De fria rörligheternas överhöghet över bl.a. kollektivavatalsrätten. Det innebär alltså bl.a. att EG-domstoelens avgörande skrivits in i fördraget. De som röstar igenom Lissabonförslaget utan fackliga garantier tillåter med andra lönedumpning bl.a.i Sverige.

Hur skall socialdemokrater förvalta riksdagsuppdraget?Det fullständigt meningslöst att vända sig med namninsamling till EU-kommissionen. Men Kanske är det dags för oss att säga ifrån att socialdemokrater förvalta sina riksdagsuppdrag så att fackliga rättigheter garanteras.

Inga kommentarer: