Det var ett jävla gnällande på att "det är ett jävla gnällande på Mona Sahlin".

Thomas Hartman & Co
Det finns en del moralister som försöker ta poäng på att det i partiet finns olika meningar om vägen mot att vinna valet 2010. En riktig fullblodsmoralism av gammalt hederligt slag serverar Thomas Hartman på sin blogg just nu, assisterad av flera medjamsare. Inte ett enda exempel på vad han menar utan svepande formuleringar som kan innefatta det mesta som förekommer på s-info just nu. Är man riktigt elak så verkar det vara ett sätt att skaffa sig en fjäder i karriärshatten och samtidigt läggande en våt filt över den demokratiska medlemsdebatten.

Sälja lotter är bra för kverulanter
Thomas Hartman klagar över att "Det var då ett jävla gnällande på Mona
Sahlin" ( http://www.hartman.nu/2008/10/25/det-var-da-ett-javla-gnallande-pa-mona-sahlin/) Nej, istället skall vi om Thomas får bestämma sälja mer lotter, skriva fler insändare och peka på visionen för vart vi ska. Vi vanliga medlemmar som inte uppnått Thomas egen position såsom politiskt orakel beter oss "som fågelungar som ska bli matade hela tiden utan eget ansvar". Vi är helt enkelt en bunt kverulanter av värsta slag.

Vad gnälls det om?
Men vad är det då man "gnällt om". Vad jag förstår så är det huvudsakligen två frågor, nämligen regeringssamverkan och ratificeringen av Lissabonfördraget. I båda dessa frågor har partiledningen, symboliserad av Mona Sahlin, intagit en ståndpunkt som är i tvärt mot LO och partifolk till vänster.

Mp-sjabbel
När det gäller regeringssamverkan så har sjabblet kommit att klargöra för väljarna att det inte finns något friktionsfritt fungerande regeringssamverkan på vänsterkanten. För många partimedlemmar, särskilt LO-anknutna, har också tyckt att det varit oroväckande att V inte funnits med i det att Mp drar åt höger och saknar en ideologisk bakgrund som ger Mp fria händer åt höger bl.a. i arbetsrättsliga frågor. Detta kommer att kräva åtskilligt partiarbete för att restaurera

Lissabonsjabbel
När det gäller ratficeringen av Lissabonfördraget utan att avvakta konsekvensutredningen, vilket LO och en rad partiorganisationer krävt, så går man ut med samma olyckliga strategi. Det säger ju sig nämligen självt att man inte röstar Ja först och sedan tar reda på vad Ja innebär.

Svek mot löntagarna
När tiden gått och man sett klart att Lissabonfördraget lagfäster EG-domstolens marknadsliberala domslut att ge de fria rörligheterna överhöghet över grundläggande rättigheter (art 6 i Unionsfördraget och art 51 och 52 i Rättighetsstadgan) så kommer man att se detta som ett stort svek mot löntagarna. Genom att ratificeringen kräver kvalificerad majoritet har socialdemokratiska gruppen möjlighet att villkora godkännandet av att garanti skapas för den svenska modellen. Sumpar man den chansen så kommer även detta att betraktas som ett svek.

Demokratiskt förhållningssätt
Skulle man inte få diskutera och pressa på i dessa frågor som enligt ens uppfattning innefattar grava startegiska misstag av partiledningen? Är det så du menar, Thomas, (vilket ju inte framgår av din blänkare) så håller jag verkligen inte med dig. Det framstår också som säreget för en demokrat.