Sydsvenskans signerade ledare av Mats Skogkär daterad 31 mars "Det verkliga chefsproblemet" är ett märkligt dokument dels fortsätter uthängningen av Wanja Lundby Wedin dels ondgör man sig över att man talar om girigbukar.
Lista på 100 girigbukar
I LO-tidningen konstaterades att "Snitt-vd:n tjänar som 34 arbetare" i en artikel . Man konstaterade också att en genomsnittlig vd i de 100 största företagen hade 8,6 miljoner kronor. Det är cirka 360.000 kronor mer än året före. På tre år har genomsnittslönen för direktörerna ökat med 38 procent. Det nästan fyra gånger snabbare än löneutvecklingen för industriarbetarna, som under samma tid ökat sin lön med cirka 10 procent. Ett annat exempel på hur snabbt vd-lönerna skjutit i höjden är att lägsta lönen för att komma med på direktörernas 100-lista förra året var 2 miljoner kronormedan det 2004 räckte det med 1,2 miljoner kronor. Lägstalönen för direktörerna på 100-listan har alltså höjts med 800 000 kronor på tre år. På SvTs hemsida redogör man för LO-artikeln under rubriken "Direktörslöner mot nya höjder".
Moderat bild av näringslivet: ”kortsiktighet, girighet och ansvarslöshet”
Mot denna bakgrund framstår Sydsvenskans ledare som okänslig och som ett patetiskt försök att smussla med sanningen. Dels försöker Mats Skogkär i enlighet med borgerliga tidningars policy även fortsättningvis kasta skit på Wanja Lundby Wedin trots att nu fler i styrelsen för AMF tydligen anser sig förda bakom ljuset. Mats Skogkär talar om "undanflykter som slår tillbaka mot henne själv". Han talar ocks nedlåtande om att "det är mycket moraliserande nu". Särskilt irriterad är han över att moderaternas partisekreterare Per Schlingmann talat om att de tydligaste dragen i ”den bild av näringslivet som nu träder fram och som förstärks” är ”kortsiktighet, girighet och ansvarslöshet”, vilket Skogkär kallar "ohöljd opportunism". Det är precis som om Sydsvenskan inte är medveten om den verklighet som LO-tidningen skissat, en verklighet som bara redogör för löneläget men ändå inte beaktar alla fantasifulla pensionsavsättningar uppgående till mångmiljonbelopp.
Diskussionen inte representativ??
Sydsvenskan avrundar med följande konklusion: Samtidigt är det viktigt att inse att de VD:ar vars löner och andra förmåner nu diskuteras inte är representativa. Enligt chefsorganisationen Ledarnas statistik låg snittlönen för landets 500 000 chefer förra året på drygt 34 000 kronor i månaden. Girigbuksdebatt och hotande moralpanik riskerar att ge en skev bild av verkligheten: Det stora problemet är inte några få chefers extremt höga ersättningar utan snarare att så många chefer får så lite i kompensation för det arbete de utför.
Fan trot. Tydligen inte ens alla borgerliga partier.
Och vad säger Sydsvenskan om LO-tidningens genomgång? Det är ju fakta som finns tillgängliga på nätet men som Mats Skogkär i sann borgerlig nit mörkar.
Försvaras girigheterna av att andra inte är lika giriga?
Det är ju dessutom ett märkligt sätt att försvara höjdarnas fullständigt hutlösa ersättningsanspråk med att det finns ett stort antal lägre chefer som har mindre i lön. Det märkliga är ju den fullständigt sanslösa huggsexan i toppen. Om man nu bortser från de makalösa siffrorna så är det dessutom så att det är fråga om ett stort antal företagschefer som utgör ett bestämmande skikt i svenskt näringsliv och som man skulle kunna tänka sig hade ett visst ansvar för ekonomiska förhållanden under den pågående finanskrisen. Nu är ju snarare så att många av dessa girigbukar aktivt medverkat till att finanskrisen fått sådana förödande följder - i vart fall om man får tro den inte helt okände Obama.
tisdag 31 mars 2009
måndag 30 mars 2009
Det godas seger - står du på de svagas och förtrycktas sida?
Merlin en paus i verkligheten där rättrådigheten segrar
Merlin var i den brittiska, keltiska mytologin en trollkarl vid kung Arthurs hov. Han har blivit en symbol för trollkarlar även utanför Storbritannien. I Public service sänds varje söndag ett avsnitt. Filmen är för ungdomar men jag sitter klistrad varje söndagseftermiddag. Merlin tjänar kronprinsen Arthur under kung Uther, som hatar allt vad trollkarlar heter. Det är hemsk trolldom som varje söndag hemsöker Uthers rike Camelot men med hjälp av Merlins hemliga kunskaper och Arthurs mod och rättrådgighet så avvärjs hoten och rättvisan segrar. Och framförallt så blir de elaka figurerna straffade. Visst kan man fördjupa sig i det "demokratiska underskottet" när det gäller Uthers, Arthurs och Merlins gestalter men det är ju i grunden goda (även om deras personliga brister då och då spelar dem ett spratt). Men visst är det skönt med en värld långt från bonusar, giriga dirketörer, vanliga kungligheter och brats, marknadsliberala kapitalister och högerregeringar som tar från de fattiga och ger till de välbeställda. Till ett trekvartsavsnitt där allt moraliskt lågstående och utnyttjande av ond trolldom förgörs innan ordet END förklarar att nu är det slut och dags för verkligheten igen.
Lisbeth Salander
Om man nu inte är lagd åt trollsagohållet så finns det moderna exempel på samma fantastiska visa om det godas seger över det onda. Jag tänker på Stieg Larssons deckartrilogi, där Lisbeth Salander är trollkvinnan som lyckas besegra och förinta ondskefulla varelser såsom våldtäktande advokater och diverse andra skumma individer. Enda problemmet med henne är väl att hon inte kan anses ha samma blått oskyldiga blick som Merlin. Men nog får de som förtjänar det gruvliga straff alltid. I stor mån så segrar alltså rättvisan. Jätteskönt. Det finns faktiskt en fördel med Lisbeth Salander jämfört med Merlin - det erkänner jag - och det är att Lisbeth Salander i alla fall inte har sin styrka att slå det onda medfödd utan först efter hårt arbete med datorkunskap och idogt hackande.
Håll ljuset i det inre tänt och tro på det godas seger!
Ibland, när man hör påvar som försvarar pedofiler och förbjuder det bästa botemedlet mot AIDS, dvs kondomer, när man ser direktörer som utan att blinka tar för sig av företagets vinst mer än 50 ggr mer än jobbarna på verkstadsgolvet, när man hör politiker plädera för sänkta sjuk- och arbetslöshetsersättningar och samtidigt högre beskattnimng av dessa, när man med vinst vill exploatera oss som skolbarn, sjuka och gamla, ja då behöver man se att denna ofärd kan övervinnas om man bara sluter sig samman med andra goda krafter. Man måste försöka hålla ljuset i sitt inre tänt och tro på det godas seger. Kanske inte just i den form man tänkte sig men i alla fall att det kommer något gott ur arbetet för det gemensamma bästa.
I det varma mötet med andra finns verklig lycka!
Man kan håna detta. Och cyniskt påstå att man tjänar mest på en rent egoistiskt förhållningssätt. OK, tänk efter om den andre också är egoistisk komma han/hon dig då till hjälp när du får det svårt? Det är faktiskt enkel matematik detta med politik. Egentligen är det mest synd om cynikern eftersom cynism precis som ond trolldom fräter på det egna sinnet. Det är nämligen endast i det varma mötet med andra som verklig lycka finns.
Merlin var i den brittiska, keltiska mytologin en trollkarl vid kung Arthurs hov. Han har blivit en symbol för trollkarlar även utanför Storbritannien. I Public service sänds varje söndag ett avsnitt. Filmen är för ungdomar men jag sitter klistrad varje söndagseftermiddag. Merlin tjänar kronprinsen Arthur under kung Uther, som hatar allt vad trollkarlar heter. Det är hemsk trolldom som varje söndag hemsöker Uthers rike Camelot men med hjälp av Merlins hemliga kunskaper och Arthurs mod och rättrådgighet så avvärjs hoten och rättvisan segrar. Och framförallt så blir de elaka figurerna straffade. Visst kan man fördjupa sig i det "demokratiska underskottet" när det gäller Uthers, Arthurs och Merlins gestalter men det är ju i grunden goda (även om deras personliga brister då och då spelar dem ett spratt). Men visst är det skönt med en värld långt från bonusar, giriga dirketörer, vanliga kungligheter och brats, marknadsliberala kapitalister och högerregeringar som tar från de fattiga och ger till de välbeställda. Till ett trekvartsavsnitt där allt moraliskt lågstående och utnyttjande av ond trolldom förgörs innan ordet END förklarar att nu är det slut och dags för verkligheten igen.
Lisbeth Salander
Om man nu inte är lagd åt trollsagohållet så finns det moderna exempel på samma fantastiska visa om det godas seger över det onda. Jag tänker på Stieg Larssons deckartrilogi, där Lisbeth Salander är trollkvinnan som lyckas besegra och förinta ondskefulla varelser såsom våldtäktande advokater och diverse andra skumma individer. Enda problemmet med henne är väl att hon inte kan anses ha samma blått oskyldiga blick som Merlin. Men nog får de som förtjänar det gruvliga straff alltid. I stor mån så segrar alltså rättvisan. Jätteskönt. Det finns faktiskt en fördel med Lisbeth Salander jämfört med Merlin - det erkänner jag - och det är att Lisbeth Salander i alla fall inte har sin styrka att slå det onda medfödd utan först efter hårt arbete med datorkunskap och idogt hackande.
Håll ljuset i det inre tänt och tro på det godas seger!
Ibland, när man hör påvar som försvarar pedofiler och förbjuder det bästa botemedlet mot AIDS, dvs kondomer, när man ser direktörer som utan att blinka tar för sig av företagets vinst mer än 50 ggr mer än jobbarna på verkstadsgolvet, när man hör politiker plädera för sänkta sjuk- och arbetslöshetsersättningar och samtidigt högre beskattnimng av dessa, när man med vinst vill exploatera oss som skolbarn, sjuka och gamla, ja då behöver man se att denna ofärd kan övervinnas om man bara sluter sig samman med andra goda krafter. Man måste försöka hålla ljuset i sitt inre tänt och tro på det godas seger. Kanske inte just i den form man tänkte sig men i alla fall att det kommer något gott ur arbetet för det gemensamma bästa.
I det varma mötet med andra finns verklig lycka!
Man kan håna detta. Och cyniskt påstå att man tjänar mest på en rent egoistiskt förhållningssätt. OK, tänk efter om den andre också är egoistisk komma han/hon dig då till hjälp när du får det svårt? Det är faktiskt enkel matematik detta med politik. Egentligen är det mest synd om cynikern eftersom cynism precis som ond trolldom fräter på det egna sinnet. Det är nämligen endast i det varma mötet med andra som verklig lycka finns.
måndag 23 mars 2009
Borgerliga medias skitsnack om vänsterns energiöverenskommelse.
De fyras gäng
Det väckte berättigat uppseende när de fyra gäng sinsemellan enats om en ny energipolitik. Redan överenskommelsens kategoriska formuleringar tydde på att den härvid gjorda inviten till en energisamverkan med oppositionen enbart var en inbjudan med armbågen. Att svenskt näringsliv fick hicka av tillfredställelse 3/2 är inte att förundras över. Urban Bäckström: Det är svårt att nu tänka sig någon billigare och mer effektiv tillväxt- och investeringssignal till Svenskt Näringsliv än detta. Kanske funderade han över om det finns något som heter energibonus?
Kärnkraften blir kvar tills den kan ersättas
I går kom vänsteralliansens energipolitiska svar i DN "Kärnkraften blir kvar tills den kan ersättas" (http://www.dn.se/opinion/debatt/karnkraften-blir-kvar-tills-den-kan-ersattas-1.827295). Oppositionen presenterade huvuddragen till en gemensam energipolitik:
* Kärnkraftens framtid prövas varje mandatperiod. Nya energisamtal bör hållas för att arbeta fram ett brett och hållbart beslut om energipolitiken.
* Kärnkraften ska fasas ut när den kan ersättas med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering, allt i enlighet med vad svenska folket bestämt i folkomröstning.
* Vänsteralliansen är emot höga europeiska elpriser och motsätter sig en forcerad integrering av den nordiska och den europeiska elmarknaden med negativ inverkan för svensk industris konkurrenskraft.
* Vattenfall skall kvarstå i statlig ägo och användas som ett energipolitiskt instrument för förnyelsebar el.
* Elpriserna har stigit kraftigt efter avregleringen av elmarknaden. Vi vill se en fungerande konkurrens på elmarknaden
Så långt vad som har hänt.
Regeringstidningarna struntar i frågetecknen
De fria marknadsliberala borgerliga tidningarna hade inget annat än lovord till de egna partiledarna som litet överraskande kunnat enas. Detta trots att det finns vissa fundamentala krux med högerregeringens linje:
* Motiven kan ifrågasättas för högeralliansens diktat att ta bort förbudet mot nybyggnation av kärnkraftverk trots att det inte finns behov av nya kärnkraftverk på överskådlig sikt i Sverige och att ett politiskt besked därför kunde ha skjutits upp flera år. På goda grunder kan man därför anta att det inte handlar om energipolitik utan om schlingmansk spekulation i en bra valfråga som avleder uppmärksamheten från den sociala försämringen under högerregeringen.
* Än allvarligare är att högerdiktatet innefattar att kärnkraftsfrågan, som handlar om en högriskindustri, överlämnas i privata händer när det gäller byggande och vinstutnyttjande medan staten skall svara för säkerheten både kring själva industriskyddet och slutförvaring. Som vanligt med privat verksamhet skall vinsterna gå i privata fickor medan staten - läs skattebetalarna - skall var städgumma.
* Högerregeringen vill enligt deklarationen inte göra något åt de sedan avregleringen galloperande elpriserna utan med friskt mod förvärra elprisituationen genom att ansluta oss till den gemensamma europeiska elmarknaden som domineras av helt andra intressen än att tillhandahålla konkurrenskraftig el till svensk storindustri.
* Högerdiktatet överlämnar åt kommande generationer att ta hand om frågor om avfall och avveckling av strålningsriskerna.
* Eftersom kärnkraften är en oerhört dyrbar energi så kan man på goda grunder anta att valet att fortsätta in i kärnkraftssamhället inte lämnar utrymme för de erforderliga investeringarna i förnyelsebara energikällor.
Fungerar yttrandefriheten när media ägs av borgerliga intressen?
Man kan fråga sig varför inga röster i den borgerliga pressen tagit upp dessa kritiska funderingar. Man kan rent av fråga sig om yttrandefriheten fungerar när alla kritiska röster fått munkavle. Samma munkavle har inte funnits när oppositionens alternativ presenterats. Nej då har de alliansvänliga tidningarna som en person bytt lovprisandet till en elakt kritisk journalistik utan att med ett uns av argument underbygga sina teser. Jag nöjer mig med att citera några smakprov ur DN, GP, Sydsvenskan och Expressen:
Motdrag i motvind (DN)
http://www.dn.se/opinion/huvudledare/motdrag-i-motvind-1.827702
Om man tittar på det som står inser man att det faktiskt inte är mycket till politisk... Det är inte seriöst...Här finns ambitiösa planer på utbyggnad av förnyelsebar energi. Så ambitiösa att man kan fråga sig om de är realistiska....påminner mer om en valslogan än ett energipolitiskt program...här passar vänstertrion.
MP-reträtt om kärnkraft.(GP)
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=122&a=484435
Vad som händer i det rödgröna fallet om den alternativa produktionen inte räcker tvingas däremot alla leva i fortsatt ovisshet om. Kortsiktig taktik är där viktigare än långsiktig strategi.
Energiskt utspel utan energi(Sydsvenskan)
http://sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/article421234/ENERGISKT-UTSPEL-UTAN-ENERGI.html
... Men de rödgrönas energipolitiska alternativ duger knappast... Att luftiga ambitioner ersätter besked är särskilt bekymmersamt i ett pressat ekonomiskt läge. Det är föga troligt att förnybara källor kommer att kunna ersätta kärnkraften under överskådlig tid... Hellre än att ta hänsyn till verkligheten... mest ses som en grandios, politisktaktisk, gest... än en gång bristen på politisk färdriktning i Sveriges – än så länge – största parti.
Kraftlöst(Expressen)
http://www.expressen.se/ledare/1.1507659/kraftlost
Nu har Socialdemokraterna flyttat det rödgröna alternativet mot mitten och gör det lite svårare för Alliansen att göra en valvinnande fråga av kärnkraften. Men den eniga fasaden har redan tydliga sprickor... en stor osäkerhet kring vad uppgörelsen innebär i praktiken... motsatsen till den långsiktighet i energifrågan som industrin efterfrågar.
Falska krokodiltårar
Flera regeringsvänliga tidningar ger oppositionen skulden för att man inte fått en blocköverskridande samling kring kärnkraften. Krokodiltårarna falskhet framgår redan i sättet att närma sig frågan - det handlar inte längre om för Sverige erforderlig energi utan om "samling kring kärnkraften". En tankeställare är att det som under år manglats fram i högerkoalitionen gavs två veckor i förhandlingarna med oppositionen - de hade inte ens startats när de plötligt från regeringens sida avbröts under påstående att oppositionen var förhandlingsovillig, ett påstående som jävas redan av tidsfaktorn.
Borgerligheten äger merparten av alla dagstidningar och åsikterna blir därefter
Jag påminner återigen om att borgerligheten disponerar över 100 dagstidningar med över 3 miljoner dagsex medan 16 kan betecknas som vänstertidningar med ca 600.000 ex. Man kan fundera över den demokratiska aspekten när den samlade pressen utgör en kraftfull megafon för kapitalintressena bakom högerregeringen. En liten kuriositet som kan sättas på hyckleriets konto är att det är samma tidningar som bruka åberopa vikten av yttrandefrihet och som är mest noga med beteckningen "fri liberal" el likn.
Det väckte berättigat uppseende när de fyra gäng sinsemellan enats om en ny energipolitik. Redan överenskommelsens kategoriska formuleringar tydde på att den härvid gjorda inviten till en energisamverkan med oppositionen enbart var en inbjudan med armbågen. Att svenskt näringsliv fick hicka av tillfredställelse 3/2 är inte att förundras över. Urban Bäckström: Det är svårt att nu tänka sig någon billigare och mer effektiv tillväxt- och investeringssignal till Svenskt Näringsliv än detta. Kanske funderade han över om det finns något som heter energibonus?
Kärnkraften blir kvar tills den kan ersättas
I går kom vänsteralliansens energipolitiska svar i DN "Kärnkraften blir kvar tills den kan ersättas" (http://www.dn.se/opinion/debatt/karnkraften-blir-kvar-tills-den-kan-ersattas-1.827295). Oppositionen presenterade huvuddragen till en gemensam energipolitik:
* Kärnkraftens framtid prövas varje mandatperiod. Nya energisamtal bör hållas för att arbeta fram ett brett och hållbart beslut om energipolitiken.
* Kärnkraften ska fasas ut när den kan ersättas med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering, allt i enlighet med vad svenska folket bestämt i folkomröstning.
* Vänsteralliansen är emot höga europeiska elpriser och motsätter sig en forcerad integrering av den nordiska och den europeiska elmarknaden med negativ inverkan för svensk industris konkurrenskraft.
* Vattenfall skall kvarstå i statlig ägo och användas som ett energipolitiskt instrument för förnyelsebar el.
* Elpriserna har stigit kraftigt efter avregleringen av elmarknaden. Vi vill se en fungerande konkurrens på elmarknaden
Så långt vad som har hänt.
Regeringstidningarna struntar i frågetecknen
De fria marknadsliberala borgerliga tidningarna hade inget annat än lovord till de egna partiledarna som litet överraskande kunnat enas. Detta trots att det finns vissa fundamentala krux med högerregeringens linje:
* Motiven kan ifrågasättas för högeralliansens diktat att ta bort förbudet mot nybyggnation av kärnkraftverk trots att det inte finns behov av nya kärnkraftverk på överskådlig sikt i Sverige och att ett politiskt besked därför kunde ha skjutits upp flera år. På goda grunder kan man därför anta att det inte handlar om energipolitik utan om schlingmansk spekulation i en bra valfråga som avleder uppmärksamheten från den sociala försämringen under högerregeringen.
* Än allvarligare är att högerdiktatet innefattar att kärnkraftsfrågan, som handlar om en högriskindustri, överlämnas i privata händer när det gäller byggande och vinstutnyttjande medan staten skall svara för säkerheten både kring själva industriskyddet och slutförvaring. Som vanligt med privat verksamhet skall vinsterna gå i privata fickor medan staten - läs skattebetalarna - skall var städgumma.
* Högerregeringen vill enligt deklarationen inte göra något åt de sedan avregleringen galloperande elpriserna utan med friskt mod förvärra elprisituationen genom att ansluta oss till den gemensamma europeiska elmarknaden som domineras av helt andra intressen än att tillhandahålla konkurrenskraftig el till svensk storindustri.
* Högerdiktatet överlämnar åt kommande generationer att ta hand om frågor om avfall och avveckling av strålningsriskerna.
* Eftersom kärnkraften är en oerhört dyrbar energi så kan man på goda grunder anta att valet att fortsätta in i kärnkraftssamhället inte lämnar utrymme för de erforderliga investeringarna i förnyelsebara energikällor.
Fungerar yttrandefriheten när media ägs av borgerliga intressen?
Man kan fråga sig varför inga röster i den borgerliga pressen tagit upp dessa kritiska funderingar. Man kan rent av fråga sig om yttrandefriheten fungerar när alla kritiska röster fått munkavle. Samma munkavle har inte funnits när oppositionens alternativ presenterats. Nej då har de alliansvänliga tidningarna som en person bytt lovprisandet till en elakt kritisk journalistik utan att med ett uns av argument underbygga sina teser. Jag nöjer mig med att citera några smakprov ur DN, GP, Sydsvenskan och Expressen:
Motdrag i motvind (DN)
http://www.dn.se/opinion/huvudledare/motdrag-i-motvind-1.827702
Om man tittar på det som står inser man att det faktiskt inte är mycket till politisk... Det är inte seriöst...Här finns ambitiösa planer på utbyggnad av förnyelsebar energi. Så ambitiösa att man kan fråga sig om de är realistiska....påminner mer om en valslogan än ett energipolitiskt program...här passar vänstertrion.
MP-reträtt om kärnkraft.(GP)
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=122&a=484435
Vad som händer i det rödgröna fallet om den alternativa produktionen inte räcker tvingas däremot alla leva i fortsatt ovisshet om. Kortsiktig taktik är där viktigare än långsiktig strategi.
Energiskt utspel utan energi(Sydsvenskan)
http://sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/article421234/ENERGISKT-UTSPEL-UTAN-ENERGI.html
... Men de rödgrönas energipolitiska alternativ duger knappast... Att luftiga ambitioner ersätter besked är särskilt bekymmersamt i ett pressat ekonomiskt läge. Det är föga troligt att förnybara källor kommer att kunna ersätta kärnkraften under överskådlig tid... Hellre än att ta hänsyn till verkligheten... mest ses som en grandios, politisktaktisk, gest... än en gång bristen på politisk färdriktning i Sveriges – än så länge – största parti.
Kraftlöst(Expressen)
http://www.expressen.se/ledare/1.1507659/kraftlost
Nu har Socialdemokraterna flyttat det rödgröna alternativet mot mitten och gör det lite svårare för Alliansen att göra en valvinnande fråga av kärnkraften. Men den eniga fasaden har redan tydliga sprickor... en stor osäkerhet kring vad uppgörelsen innebär i praktiken... motsatsen till den långsiktighet i energifrågan som industrin efterfrågar.
Falska krokodiltårar
Flera regeringsvänliga tidningar ger oppositionen skulden för att man inte fått en blocköverskridande samling kring kärnkraften. Krokodiltårarna falskhet framgår redan i sättet att närma sig frågan - det handlar inte längre om för Sverige erforderlig energi utan om "samling kring kärnkraften". En tankeställare är att det som under år manglats fram i högerkoalitionen gavs två veckor i förhandlingarna med oppositionen - de hade inte ens startats när de plötligt från regeringens sida avbröts under påstående att oppositionen var förhandlingsovillig, ett påstående som jävas redan av tidsfaktorn.
Borgerligheten äger merparten av alla dagstidningar och åsikterna blir därefter
Jag påminner återigen om att borgerligheten disponerar över 100 dagstidningar med över 3 miljoner dagsex medan 16 kan betecknas som vänstertidningar med ca 600.000 ex. Man kan fundera över den demokratiska aspekten när den samlade pressen utgör en kraftfull megafon för kapitalintressena bakom högerregeringen. En liten kuriositet som kan sättas på hyckleriets konto är att det är samma tidningar som bruka åberopa vikten av yttrandefrihet och som är mest noga med beteckningen "fri liberal" el likn.
söndag 22 mars 2009
Var finns insikten om att högerregeringen bygger sin politik på girighet?
Girighet är kapitalismens grundelement
Det finns företagsdirektörer som samtidigt beslutar om löneförhöjningar till sig själva avskedar arbetare. Det finns bolag som betalar ut stor utdelning till aktieägarna samtidigt som man kräver att arbetare och tjänstemän skall sänka sina löner. Det finns universitet som inte är bildnings- och forskningsinstitutioner utan bara "säljer" akademiska examensbevis med tjusiga titlar. Det finns pensionsdirektörer som beslutar om återtagande av pensionsutbetalningar men dessförinnan ser till att flytta sitt eget pensionssparande. Det finns bankdirektörer och finansvalpar som höjer sin bonusar och andra ersättningar samtidigt som man begär att staten skall rädda banken eller finansinstitutionen från att gå i konkurs. Det finns privata fastighetsägare som tagit ut så höga vinster att det inte finns pengar att renovera bostäderna för utan hyresgästerna skall bo bland kackerlackor, sönderrostade rör och flagnande väggar. Den gemensamma nämnaren är ett vinstintresse i den heliga kapitalismens namn, det som vi vanliga kallar girighet.
Ta från de fattiga och ge till de rika
Det finns en högerregering i Sverige som sänkt skatterna för de välbeställda. Detta samtidigt som man försämrat den sociala tryggheten i de allmänna försäkringssystemen och dessutom behållit ett högre skatteuttag för ersättningar från arbetslöshets- och sjukkassa samt för pensioner. Samtidigt säljer man ut vår gemensamma egendom för att vinsten från de statliga företagen inte längre skall bidra till att täcka offentliga utgifter utan hamna i privata fickor. Privatiseringen av sjukvård, omsorg och apotek kommer dessutom att leda till fördyringar för den enskilde eftersom verksamheten då också skall ge ägaren en vinst.
Kundval låser kommunen i höga kostnader
När det gäller "kundval" så ger detta naturligtvis en ökad frihet. Men till vilket pris. Överallt måste man kalkylera med vinsten, vilket höjer kostnaderna eller sänker kvaliteten. Båda till nackdel för den man numera kallar "kunden". Dessutom rör detta verksamhet som regleras i lagstiftning och som efter upphandling bestäms i avtal. Dessa avtal löper vanligen på flera år varför kostnaderna inte anpassa efter det ekonomiska läget. Resultatet blir en stelhet där andra kommunala verksammhetsgrenar helt måste strypas för att vidmakthålla den avtaslbundna privata verksamheten. Man har fått en gökunge i det kommunala boet.
Hycklande ursäkter
Överallt förekommer dessa ursäkter. Bankdirektörerna "menade" så väl att genom bonushöjningar stimulera kreativiteten hos dem själva och gör numera ett tillfälligt avsteg. Wallenberg låtsas som att en tänkt höjning egentligen var en sund sanering medan han själv tar för sig ur de gamla stiftelserna. Eller andra som avstår sina höjningar av miljonlöner därför att "det inte är riktigt läge nu" att höja för oss i ledningen. Men var finns insikten i ursäkterna att det kapitalistiska systemet bygger på girighet? Att "valfriheten" ökar vinster hos riskkapitalbolag i sjukvårds- och omsorgssvängen? Att det är omoraliskt att stampa ut ytterligare skattekronor av de fattigaste när man minskar skatterna för de rika även om dessa skattehöjningar också kommer en sjuksköterska eller svarvare eller snickare till del.
Regeringens skenhelighet
Även om Svenskt Näringslivs terrier Maud Olofsson försvarat bonussystemen och skällt på arbetsrätten så har ju både Borg och Reinfeldt dels försvarat arbetsrätten och förklarat sig älska kollektivavtalen samt gett direktörermna en avhyvling för alla bonusar och höjda ersättningar. Skenet säger alltså att det "nya arbetarpartiet" skulle vara ett arbetareparti på samma sätt som socialdemokraterna.
Men hur är det egentligen?
Är det någon som minns hur man som första regeringsåtgärd försämrade de sociala försäkringssystemen så att nu en stor del av Sverighes löntagare står utan arbetslöshetsskydd? Är det någon som minns hur högerregeringen tagit bort skatter på förmögenhet och drastiskt minskat fastighetsskatten för lyxvillor och slottsliknande bostäder? Är det någon som minns att Reinfeldt, Bildt och Littorin varit passiva när det gällt att motverka lönedumpning både i Sverige och i EU; ja t.o.m. så att Littorin medverkat till att Rådet sagt nej till förändringar i utstationeringsdirektivet för att förbjuda lönedumpning? Nej, slusatsen av verkligehetn blir att regeringen Reinfeldt för ingen politik för arbetare och löntagare utan en arbetarpolitik som gynnar de redan välbeställda i samhället.
Det finns företagsdirektörer som samtidigt beslutar om löneförhöjningar till sig själva avskedar arbetare. Det finns bolag som betalar ut stor utdelning till aktieägarna samtidigt som man kräver att arbetare och tjänstemän skall sänka sina löner. Det finns universitet som inte är bildnings- och forskningsinstitutioner utan bara "säljer" akademiska examensbevis med tjusiga titlar. Det finns pensionsdirektörer som beslutar om återtagande av pensionsutbetalningar men dessförinnan ser till att flytta sitt eget pensionssparande. Det finns bankdirektörer och finansvalpar som höjer sin bonusar och andra ersättningar samtidigt som man begär att staten skall rädda banken eller finansinstitutionen från att gå i konkurs. Det finns privata fastighetsägare som tagit ut så höga vinster att det inte finns pengar att renovera bostäderna för utan hyresgästerna skall bo bland kackerlackor, sönderrostade rör och flagnande väggar. Den gemensamma nämnaren är ett vinstintresse i den heliga kapitalismens namn, det som vi vanliga kallar girighet.
Ta från de fattiga och ge till de rika
Det finns en högerregering i Sverige som sänkt skatterna för de välbeställda. Detta samtidigt som man försämrat den sociala tryggheten i de allmänna försäkringssystemen och dessutom behållit ett högre skatteuttag för ersättningar från arbetslöshets- och sjukkassa samt för pensioner. Samtidigt säljer man ut vår gemensamma egendom för att vinsten från de statliga företagen inte längre skall bidra till att täcka offentliga utgifter utan hamna i privata fickor. Privatiseringen av sjukvård, omsorg och apotek kommer dessutom att leda till fördyringar för den enskilde eftersom verksamheten då också skall ge ägaren en vinst.
Kundval låser kommunen i höga kostnader
När det gäller "kundval" så ger detta naturligtvis en ökad frihet. Men till vilket pris. Överallt måste man kalkylera med vinsten, vilket höjer kostnaderna eller sänker kvaliteten. Båda till nackdel för den man numera kallar "kunden". Dessutom rör detta verksamhet som regleras i lagstiftning och som efter upphandling bestäms i avtal. Dessa avtal löper vanligen på flera år varför kostnaderna inte anpassa efter det ekonomiska läget. Resultatet blir en stelhet där andra kommunala verksammhetsgrenar helt måste strypas för att vidmakthålla den avtaslbundna privata verksamheten. Man har fått en gökunge i det kommunala boet.
Hycklande ursäkter
Överallt förekommer dessa ursäkter. Bankdirektörerna "menade" så väl att genom bonushöjningar stimulera kreativiteten hos dem själva och gör numera ett tillfälligt avsteg. Wallenberg låtsas som att en tänkt höjning egentligen var en sund sanering medan han själv tar för sig ur de gamla stiftelserna. Eller andra som avstår sina höjningar av miljonlöner därför att "det inte är riktigt läge nu" att höja för oss i ledningen. Men var finns insikten i ursäkterna att det kapitalistiska systemet bygger på girighet? Att "valfriheten" ökar vinster hos riskkapitalbolag i sjukvårds- och omsorgssvängen? Att det är omoraliskt att stampa ut ytterligare skattekronor av de fattigaste när man minskar skatterna för de rika även om dessa skattehöjningar också kommer en sjuksköterska eller svarvare eller snickare till del.
Regeringens skenhelighet
Även om Svenskt Näringslivs terrier Maud Olofsson försvarat bonussystemen och skällt på arbetsrätten så har ju både Borg och Reinfeldt dels försvarat arbetsrätten och förklarat sig älska kollektivavtalen samt gett direktörermna en avhyvling för alla bonusar och höjda ersättningar. Skenet säger alltså att det "nya arbetarpartiet" skulle vara ett arbetareparti på samma sätt som socialdemokraterna.
Men hur är det egentligen?
Är det någon som minns hur man som första regeringsåtgärd försämrade de sociala försäkringssystemen så att nu en stor del av Sverighes löntagare står utan arbetslöshetsskydd? Är det någon som minns hur högerregeringen tagit bort skatter på förmögenhet och drastiskt minskat fastighetsskatten för lyxvillor och slottsliknande bostäder? Är det någon som minns att Reinfeldt, Bildt och Littorin varit passiva när det gällt att motverka lönedumpning både i Sverige och i EU; ja t.o.m. så att Littorin medverkat till att Rådet sagt nej till förändringar i utstationeringsdirektivet för att förbjuda lönedumpning? Nej, slusatsen av verkligehetn blir att regeringen Reinfeldt för ingen politik för arbetare och löntagare utan en arbetarpolitik som gynnar de redan välbeställda i samhället.
lördag 21 mars 2009
Lotta Gröning tycker att jag anklagar henne utan grund!
Journalisten Lotta Gröning har kritiserat mig: Hej Bo, jag ser att du i diverse inlägg anklagar mig för att förtala Mona Sahlin i Aftonbladet. Eftersom jag tycker att det är grova anklagelser vore du bra om du kan tala om när jag förtalat henne och vad jag sagt. Jag håller på att analyserar debattklimatet och demokratin inom rörelsen och det vore bra om du kan ta fram exempel på när jag enligt dig i tidningen förtalar partiledaren. Det vore jättesnällt och jag ser att du själv varnar avsändare för kränkande kommentarer. Därför hoppas jag att du hjälper mig. /Vänliga hälsningar
Lotta Gröning
Förra bloggen handlade om samröret mellan högerregeringen och arbetsgivarna och det var till den som Lotta Grönings kommentar står att läsa. Dessförinnan skrev jag om Dags att gräva ner allt som söndrar och gräva upp stridsyxan för en röd EU-seger! och Borgarmedias förvanskning av nyheter. Men inte i någon framställde jag några "grova anklagelser" mot Lotta Gröning. Dessvärre gillar jag en del friska inlägg som Lotta Gröning kommit med men vet att jag i något sammanhang nämnt henne vid namn för kommentarer om Mona Sahlin. Jag minns faktiskt inte sammanhanget och har inga sådana där fina sökmotorer. Men får man tro en sökning på Googles på Gröning så borde det ju finnas en del att ta på vid en självrannsakan. Men det är ju inte mitt problem.
Jag svarar:
Hej Lotta,
ärligt talat så minns jag inte bakgrunden till det som skulle vara de "allvarliga anklagelser" som du pratar om. Därför får jag väl svara litet mer allmänt om "debattklimatet och demokratin inom rörelsen" nu i valtider.
Jag förmodar att jag tillhör vad du kallar "mobben" inom socialdemokratin, alltså de som bestämt sig för att du hatar Mona och inte vill ha henne som partiledare". Bakgrunden är väl en del ganska gamla uttalanden som bekräftades av utsnitt ur din bok om Mona Sahlin, som byggts på i dina AB-kommentarer.
Jag vänder mig emot den bild du ger av läget att det inte skulle pågå ett drev mot Mona och att hon granskas precis som andra makthavare. Är man som jag på grund av bosättnimngen i södra Sverige tvungen att - förutom AiP och Efterarbetet - ha Sydsvenskan (och DN) som dagstidningar så vet man att du har fel. Det förekommer ett fruktansvärt drev med rent ojusta skriverier senast toppade med I väntan på politik, Ombytta roller, båda DN, Ett stort misstag, I väntan på två val osv osv. Den borgerliga pressen med över 100 dagstidningar och 3 miljoner dagsex hamrar in sitt allianspositiva och vänsternegativa budskap mot 16 vänstertidningar med 600.000 ex, varav AB är den största.
T.o.m. i vänsterpressen läser man då inte ett försvar av Mona Sahlin, exempelvis att SAP månar om demokratin och alltså i rådslag bestämmer politikens innehåll medan högeralliansen vant sig vid toppstyrning, ibland så att inte ens de egna riksdagsmännen hänger med. Och var hittar man den grundläggande genomlysningen av av Anders Borgs i och för sig skickligt framlagda dunster? Ja, man skulle rent av kunna gå så långt att man säger att media är i vart medskyldiga till den badwill som drabbat Mona Sahlin.
Jag har själv tyckt att partiledningen när det gällde ratificeringen av Lissabonfördraget innan man hade konsekvensutredningen på bordet var i grunden fel. Men nu måste vi drygt 3 månader före ett val sluta leden och sluta älta det gamla. Vi måste se till att vår röstsedel får så många röster som möjligt. Det gäller att skaffa en röd majoritet i EU-parlamentet som kan driva fram ändringar i utstationeringsdirektivet och driva fram ett annat socialt Europa än det marknadsliberala jippo för kapitalister som f.n. råder. Och sedan är det bara något år kvar tills det avgörs om vi skall få en annan regering i Sverige eller fortsätta med de fyras gäng.
Jag menar inte att detta skall få oss att tveka att diskutera politikens innehåll. Däremot undrar jag om vi inte skall se på hur vi uttrycker oss om vår partiledare. Valen framöver handlar ju faktisk inte om Sahlin eller Reinfeldt (som de borgerliga trendmakarna vill göra det till) utan om en fortsatt högerpolitik eller en socialdemokratiskt ledd regering.
Med vänliga hälsningar
Bo
Lotta Gröning
Förra bloggen handlade om samröret mellan högerregeringen och arbetsgivarna och det var till den som Lotta Grönings kommentar står att läsa. Dessförinnan skrev jag om Dags att gräva ner allt som söndrar och gräva upp stridsyxan för en röd EU-seger! och Borgarmedias förvanskning av nyheter. Men inte i någon framställde jag några "grova anklagelser" mot Lotta Gröning. Dessvärre gillar jag en del friska inlägg som Lotta Gröning kommit med men vet att jag i något sammanhang nämnt henne vid namn för kommentarer om Mona Sahlin. Jag minns faktiskt inte sammanhanget och har inga sådana där fina sökmotorer. Men får man tro en sökning på Googles på Gröning så borde det ju finnas en del att ta på vid en självrannsakan. Men det är ju inte mitt problem.
Jag svarar:
Hej Lotta,
ärligt talat så minns jag inte bakgrunden till det som skulle vara de "allvarliga anklagelser" som du pratar om. Därför får jag väl svara litet mer allmänt om "debattklimatet och demokratin inom rörelsen" nu i valtider.
Jag förmodar att jag tillhör vad du kallar "mobben" inom socialdemokratin, alltså de som bestämt sig för att du hatar Mona och inte vill ha henne som partiledare". Bakgrunden är väl en del ganska gamla uttalanden som bekräftades av utsnitt ur din bok om Mona Sahlin, som byggts på i dina AB-kommentarer.
Jag vänder mig emot den bild du ger av läget att det inte skulle pågå ett drev mot Mona och att hon granskas precis som andra makthavare. Är man som jag på grund av bosättnimngen i södra Sverige tvungen att - förutom AiP och Efterarbetet - ha Sydsvenskan (och DN) som dagstidningar så vet man att du har fel. Det förekommer ett fruktansvärt drev med rent ojusta skriverier senast toppade med I väntan på politik, Ombytta roller, båda DN, Ett stort misstag, I väntan på två val osv osv. Den borgerliga pressen med över 100 dagstidningar och 3 miljoner dagsex hamrar in sitt allianspositiva och vänsternegativa budskap mot 16 vänstertidningar med 600.000 ex, varav AB är den största.
T.o.m. i vänsterpressen läser man då inte ett försvar av Mona Sahlin, exempelvis att SAP månar om demokratin och alltså i rådslag bestämmer politikens innehåll medan högeralliansen vant sig vid toppstyrning, ibland så att inte ens de egna riksdagsmännen hänger med. Och var hittar man den grundläggande genomlysningen av av Anders Borgs i och för sig skickligt framlagda dunster? Ja, man skulle rent av kunna gå så långt att man säger att media är i vart medskyldiga till den badwill som drabbat Mona Sahlin.
Jag har själv tyckt att partiledningen när det gällde ratificeringen av Lissabonfördraget innan man hade konsekvensutredningen på bordet var i grunden fel. Men nu måste vi drygt 3 månader före ett val sluta leden och sluta älta det gamla. Vi måste se till att vår röstsedel får så många röster som möjligt. Det gäller att skaffa en röd majoritet i EU-parlamentet som kan driva fram ändringar i utstationeringsdirektivet och driva fram ett annat socialt Europa än det marknadsliberala jippo för kapitalister som f.n. råder. Och sedan är det bara något år kvar tills det avgörs om vi skall få en annan regering i Sverige eller fortsätta med de fyras gäng.
Jag menar inte att detta skall få oss att tveka att diskutera politikens innehåll. Däremot undrar jag om vi inte skall se på hur vi uttrycker oss om vår partiledare. Valen framöver handlar ju faktisk inte om Sahlin eller Reinfeldt (som de borgerliga trendmakarna vill göra det till) utan om en fortsatt högerpolitik eller en socialdemokratiskt ledd regering.
Med vänliga hälsningar
Bo
onsdag 18 mars 2009
Alliansen mellan högerregeringen och arbetsgivarna.
Det första högerregeringen gjorde var att förskjuta makten
Har du tänkt på att det första högerregeringen genomförde var ett antal försämringar i a-kassan och försäkringssystemen. Och det var så bråttom att försäkringskassan höll på att gå på knäna för att genomföra de ändringar som i expressfart skulle genomföras. Försämringarna var naturligtvis ett avbräck för alla löntagare som drabbades av dem. Men det inte minst viktiga var att det innebar en våldsam maktförskjutning i samhället och trycker ner lönerna samt försvagar fackföreningarna.
Välfärdsstaten ger individuellt välbefinnande men också en maktförskjutning
Välfärdstaten, som socialdemokraterna i politisk strid med de borgerliga partierna byggt upp, var tänkt att öka välbefinnandet och den social tryggheten hos människor. Men den innebar också ett radikalt ingrepp i hela ekonomin därför att den förändrade balansen mellan arbetare och kapitalister.
Arbetsgivarna bröt förhandlingarna
Varför tror du att arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv plötsligt bröt förhandlingarna om ett nytt Saltsjöbadsavtal när man inte fick sin vilja igenom med massa ändringar i arbetsrätten? Krav som för övrigt av Anders Borg betecknats som orimliga/tondöva.
Genom maktförskjutningen skulle arbetarna kuvas
Varför vågade man bryta? Jo helt enkelt därför att högerregeringens åtgärder att försvaga fackföreningarna och försäkringssystemen genom den ekonomiska krisen skall får arbetare att disciplineras i sina lönekrav. Man tvingas i vissa lägen som Metalls avtal utvisar att dämpa anspråken för att företaget inte skall gå omkull eller för att kommunen inte skall tvingas stänga verksamheten.
Köper vi deras dubbelspel?
Reinfeldt, som ääälskar kollektivavtal och den svenska modellen, kan sedan under förevändning att han försvarar välfärdens kärna, vägra att bistå drabbade brancher och hårt ansträngda kommuner. Svenskt Näringsliv kan tillsammans med Borg och Reinfeldt helt enkelt bara vänta ut löntagarna och hoppas på att väljarna också köper deras dubbelspel.
Har du tänkt på att det första högerregeringen genomförde var ett antal försämringar i a-kassan och försäkringssystemen. Och det var så bråttom att försäkringskassan höll på att gå på knäna för att genomföra de ändringar som i expressfart skulle genomföras. Försämringarna var naturligtvis ett avbräck för alla löntagare som drabbades av dem. Men det inte minst viktiga var att det innebar en våldsam maktförskjutning i samhället och trycker ner lönerna samt försvagar fackföreningarna.
Välfärdsstaten ger individuellt välbefinnande men också en maktförskjutning
Välfärdstaten, som socialdemokraterna i politisk strid med de borgerliga partierna byggt upp, var tänkt att öka välbefinnandet och den social tryggheten hos människor. Men den innebar också ett radikalt ingrepp i hela ekonomin därför att den förändrade balansen mellan arbetare och kapitalister.
Arbetsgivarna bröt förhandlingarna
Varför tror du att arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv plötsligt bröt förhandlingarna om ett nytt Saltsjöbadsavtal när man inte fick sin vilja igenom med massa ändringar i arbetsrätten? Krav som för övrigt av Anders Borg betecknats som orimliga/tondöva.
Genom maktförskjutningen skulle arbetarna kuvas
Varför vågade man bryta? Jo helt enkelt därför att högerregeringens åtgärder att försvaga fackföreningarna och försäkringssystemen genom den ekonomiska krisen skall får arbetare att disciplineras i sina lönekrav. Man tvingas i vissa lägen som Metalls avtal utvisar att dämpa anspråken för att företaget inte skall gå omkull eller för att kommunen inte skall tvingas stänga verksamheten.
Köper vi deras dubbelspel?
Reinfeldt, som ääälskar kollektivavtal och den svenska modellen, kan sedan under förevändning att han försvarar välfärdens kärna, vägra att bistå drabbade brancher och hårt ansträngda kommuner. Svenskt Näringsliv kan tillsammans med Borg och Reinfeldt helt enkelt bara vänta ut löntagarna och hoppas på att väljarna också köper deras dubbelspel.
Bara du och jag kan göra något åt lönedumpningen!
Svenska modellen hotad
Den svenska modellen med kollektivavtal för att reglera löne- och anställningsvillkor är hotad. Vi ser dagligen exempel på hur utländska företag konkurrerar med lägre löner och farliga arbetsmiljöer. EG-domstolens utslag i det så kallade Lavalmålet har visat vägen för ett system som sorterar människor efter ursprung och där löntagare skall tävla om jobben med lägre löner.
Högerregeringen passiv
Högerregeringen påstår att man älskar den svenska modellen men vill inte göra något. I EU har socialdemokraterna drivit igenom ett initiativ för att ändra de s.k. utstationeringsdirektivet, som innehåller de regler som EG-domstolen stödde sin Lavalldom på. Kommissionen vägrade genomföra ändringar mot lönedumpning - en vägran som bl.a. arbetsmarknadsminister Littorin har stött vid behandlingen i Rådet.
Genom att rösta rött i EU-valet kan du hindra lönedumpning
Att de borgerliga egentligen applåderar Lavall-domen anar vi. Det hjälper inte heller att skälla på juristerna i EG-domstolen. Bara du kan som väljare ge EG-parlamentet en stark röd majoritet som kan genomdriva ändringar för att stoppa lönedumpningen.
Hans Tilly, ordförande för Byggnads, och Sven-Erik Österberg, gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen skriver i dag 18/3 i Sydsvenskan under rubriken "Motverka lönedumpning i EU" (http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article420318/quotMotverka-lonedumpning-i-EUquot.html) om att den svenska regeringen måste motverka en utveckling inom EU där löntagare ställs mot löntagare och där seriösa företag konkurreras ut genom lönedumpning.
Den svenska modellen med kollektivavtal för att reglera löne- och anställningsvillkor är hotad. Vi ser dagligen exempel på hur utländska företag konkurrerar med lägre löner och farliga arbetsmiljöer. EG-domstolens utslag i det så kallade Lavalmålet har visat vägen för ett system som sorterar människor efter ursprung och där löntagare skall tävla om jobben med lägre löner.
Högerregeringen passiv
Högerregeringen påstår att man älskar den svenska modellen men vill inte göra något. I EU har socialdemokraterna drivit igenom ett initiativ för att ändra de s.k. utstationeringsdirektivet, som innehåller de regler som EG-domstolen stödde sin Lavalldom på. Kommissionen vägrade genomföra ändringar mot lönedumpning - en vägran som bl.a. arbetsmarknadsminister Littorin har stött vid behandlingen i Rådet.
Genom att rösta rött i EU-valet kan du hindra lönedumpning
Att de borgerliga egentligen applåderar Lavall-domen anar vi. Det hjälper inte heller att skälla på juristerna i EG-domstolen. Bara du kan som väljare ge EG-parlamentet en stark röd majoritet som kan genomdriva ändringar för att stoppa lönedumpningen.
Hans Tilly, ordförande för Byggnads, och Sven-Erik Österberg, gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen skriver i dag 18/3 i Sydsvenskan under rubriken "Motverka lönedumpning i EU" (http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article420318/quotMotverka-lonedumpning-i-EUquot.html) om att den svenska regeringen måste motverka en utveckling inom EU där löntagare ställs mot löntagare och där seriösa företag konkurreras ut genom lönedumpning.
lördag 14 mars 2009
Dags att gräva ner allt som söndrar och gräva upp stridsyxan för en röd EU-seger!
Vi har en prioritering att göra
I borgerlig press snackas mycket om Mona hit och dit. Visst skall och kan partimedlemmar ha åsikter om både politiken och ledningens agerande. Men nu är faktiskt dags för en prioritering. Det gäller helt enkelt vad som är viktigast: att dissikera egna skavanker eller att satsa framåt mot en röd majoritet i EU-parlamentet. Och den som prioriterar fel spelar faktiskt borgarna i händerna. Det är dags för en kraftsamling för en röd framgång i EU-valet.
Jag var djupt besviken
Den som följt min blogg vet att jag varit djupt besviken på partiet för att man inte gjort starkare motstånd mot lönedumpning, sveket mot facket och idiotin att först besluta om Lissabon och sedan utreda vad beslutet leder till. Jag och de som tyckte som jag led ett nederlag när partiet gjorde som man gjorde.
Slicka såren och kämpa för ett socialt Europa
När man lidit ett nederlag så kan man naturligtvis fortsätta att argumentera för sin sak och på så sätt faktisk söndra energin mot ett mål att vinna ett val. Jag tänker inte glömma att partiledningen bar sig korkat åt den där gången i höstas men jag tänker helhjärtat sluta upp för att få mesta möjligt kraft bakom den socialdemokratiska valsedeln till EU-parlamentet. Det är ju bara en stark socialdemokratisk grupp i EU-parlamentet som kan ge oss en chans att ändra utstationeringsdirektivet (ev. genom "utpressning" mot Kommissionen) och därigenom stoppa lönedumpning. Ja, en stor röd parlamentsgrupp är förutsättningen för att vi överhuvudtaget skall kunna på något sätt förverkliga tanken på ett socialt Europa istället för ett marknadseuropa där kapitalet har dominansen.
Klanteriet med Lissabon gör det bara än viktigare att sluta leden!
Partiets ställningstagande i höstas att godkänna Lissabon utan att utreda konsekvenserna tynger och har gjort EU-valet mycket svårare för oss. Enligt min mening är det också precis detta som vi måste svara våra partivänner på den fackliga sidan: Dom gjorde bort oss men det gör det än viktigare att vi nu sluter leden tillsammans alla arbetare, ja alla löntagare, pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna och gemensamt jobbar mot den maffiga valvinst som ger oss en chans att ändra på detta med lönedumpning: först EU och sedan regeringsinnehavet i Sverige!
Vi måste ge det marknadsliberala EU en rak vänster
Och det är nödvändigt att vi gör detta oavsett om vi anser att partiet svek oss i höstas. För högeralliansen tänker inte hänga läpp utan utan känner vind i seglen därför att Lissabon blev den seglats i soligt väder som partiet bjöd på. Just därför måste vi knyta nävarna och ge det marknadsliberala Europa som högeralliansen vill skapa en rak vänster.
Tidigare skrivit till unge Daniel
Jag påminner om ett öppet brev som jag skrev på min blogg för några veckor sedan till partivännen Daniel, som sa att han lämnar partiet efter partiets svek i EU-frågan. Det var nämligen med det brevet som jag förstod fullt ut hur jag själv måste gå vidare. Kanske du kan dela min mening?
Daniel, släng inte bort din vänsterröst - den behövs för ett socialt Europa!
Hej Daniel, du har på din blogg skrivit att du inte tänker rösta i EU-valet.
Jag förstår dig och jag har på min blogg kämpat länge för ett annat EU och mot att Lissabonfördraget godtogs utan att Lavallerierna ordnades upp i fackets favör. Senast skrev jag om detta för några dagar sedan.
Nu är läget som det är. Inom Europeiska Socialdemokratin förbereder man sig för att framtvinga en ändring av utstationeringsdirektivet och införande av ett socialt protokoll (det som Kommissionen just gjort tummen ner för). Detta för att framtvinga att utländska arbetare inte diskrimineras och lönedumpning omöjliggörs. Strategin är att tvinga Kommissionen till ändring i detta genom framkasta misstroende mot Kommissionen eller dess ordförande om inte Parlamentets krav genomförs.
På längre sikt måste man se över fördragets marknadsliberala framtoning med fria rörligheter bl.a. för kapital och tjänster och ta in en skyldighet till avvägning mot de sociala rättigheterna bl.a. rätt till kollektivavtal och stridsåtgärder. Ja överhuvudtaget göra Unionen till ett socialt projekt och inte en tummelplats för kapitalister. EUs kvarnar kan med rätt lagstiftning t.o.m. användas för att tämja överdrivna yttringar av kapitalistisk girighet.
Kruxet Daniel, för att vi skall kunna genomföra dessa för enskilda medborgare viktiga ändringar behövs en stor vänstergrupp i Parlamentet. Det får vi inte om du avstår från att rösta och uppmanar andra att göra detsamma - kan du tänka dig att tänka om? Tänk på vad som sker om du och andra vänsterungdomar avstår medan alliansungdomarna röstar!
Jag medger gärna att detta är ett långt perspektiv. Men på din hemsida såg jag att du är 20 år så om du röstar rätt så kommer du att få uppleva en förändring. Och jag skall rösta på socialdemokraterna i EU-valet för att så skall ske eftersom jag känner solidaritet med dagens röda ungdomar och vill att de skall få uppleva en bättre värld.
Rösta på socialdemokraterna i EU-valet!
I borgerlig press snackas mycket om Mona hit och dit. Visst skall och kan partimedlemmar ha åsikter om både politiken och ledningens agerande. Men nu är faktiskt dags för en prioritering. Det gäller helt enkelt vad som är viktigast: att dissikera egna skavanker eller att satsa framåt mot en röd majoritet i EU-parlamentet. Och den som prioriterar fel spelar faktiskt borgarna i händerna. Det är dags för en kraftsamling för en röd framgång i EU-valet.
Jag var djupt besviken
Den som följt min blogg vet att jag varit djupt besviken på partiet för att man inte gjort starkare motstånd mot lönedumpning, sveket mot facket och idiotin att först besluta om Lissabon och sedan utreda vad beslutet leder till. Jag och de som tyckte som jag led ett nederlag när partiet gjorde som man gjorde.
Slicka såren och kämpa för ett socialt Europa
När man lidit ett nederlag så kan man naturligtvis fortsätta att argumentera för sin sak och på så sätt faktisk söndra energin mot ett mål att vinna ett val. Jag tänker inte glömma att partiledningen bar sig korkat åt den där gången i höstas men jag tänker helhjärtat sluta upp för att få mesta möjligt kraft bakom den socialdemokratiska valsedeln till EU-parlamentet. Det är ju bara en stark socialdemokratisk grupp i EU-parlamentet som kan ge oss en chans att ändra utstationeringsdirektivet (ev. genom "utpressning" mot Kommissionen) och därigenom stoppa lönedumpning. Ja, en stor röd parlamentsgrupp är förutsättningen för att vi överhuvudtaget skall kunna på något sätt förverkliga tanken på ett socialt Europa istället för ett marknadseuropa där kapitalet har dominansen.
Klanteriet med Lissabon gör det bara än viktigare att sluta leden!
Partiets ställningstagande i höstas att godkänna Lissabon utan att utreda konsekvenserna tynger och har gjort EU-valet mycket svårare för oss. Enligt min mening är det också precis detta som vi måste svara våra partivänner på den fackliga sidan: Dom gjorde bort oss men det gör det än viktigare att vi nu sluter leden tillsammans alla arbetare, ja alla löntagare, pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna och gemensamt jobbar mot den maffiga valvinst som ger oss en chans att ändra på detta med lönedumpning: först EU och sedan regeringsinnehavet i Sverige!
Vi måste ge det marknadsliberala EU en rak vänster
Och det är nödvändigt att vi gör detta oavsett om vi anser att partiet svek oss i höstas. För högeralliansen tänker inte hänga läpp utan utan känner vind i seglen därför att Lissabon blev den seglats i soligt väder som partiet bjöd på. Just därför måste vi knyta nävarna och ge det marknadsliberala Europa som högeralliansen vill skapa en rak vänster.
Tidigare skrivit till unge Daniel
Jag påminner om ett öppet brev som jag skrev på min blogg för några veckor sedan till partivännen Daniel, som sa att han lämnar partiet efter partiets svek i EU-frågan. Det var nämligen med det brevet som jag förstod fullt ut hur jag själv måste gå vidare. Kanske du kan dela min mening?
Daniel, släng inte bort din vänsterröst - den behövs för ett socialt Europa!
Hej Daniel, du har på din blogg skrivit att du inte tänker rösta i EU-valet.
Jag förstår dig och jag har på min blogg kämpat länge för ett annat EU och mot att Lissabonfördraget godtogs utan att Lavallerierna ordnades upp i fackets favör. Senast skrev jag om detta för några dagar sedan.
Nu är läget som det är. Inom Europeiska Socialdemokratin förbereder man sig för att framtvinga en ändring av utstationeringsdirektivet och införande av ett socialt protokoll (det som Kommissionen just gjort tummen ner för). Detta för att framtvinga att utländska arbetare inte diskrimineras och lönedumpning omöjliggörs. Strategin är att tvinga Kommissionen till ändring i detta genom framkasta misstroende mot Kommissionen eller dess ordförande om inte Parlamentets krav genomförs.
På längre sikt måste man se över fördragets marknadsliberala framtoning med fria rörligheter bl.a. för kapital och tjänster och ta in en skyldighet till avvägning mot de sociala rättigheterna bl.a. rätt till kollektivavtal och stridsåtgärder. Ja överhuvudtaget göra Unionen till ett socialt projekt och inte en tummelplats för kapitalister. EUs kvarnar kan med rätt lagstiftning t.o.m. användas för att tämja överdrivna yttringar av kapitalistisk girighet.
Kruxet Daniel, för att vi skall kunna genomföra dessa för enskilda medborgare viktiga ändringar behövs en stor vänstergrupp i Parlamentet. Det får vi inte om du avstår från att rösta och uppmanar andra att göra detsamma - kan du tänka dig att tänka om? Tänk på vad som sker om du och andra vänsterungdomar avstår medan alliansungdomarna röstar!
Jag medger gärna att detta är ett långt perspektiv. Men på din hemsida såg jag att du är 20 år så om du röstar rätt så kommer du att få uppleva en förändring. Och jag skall rösta på socialdemokraterna i EU-valet för att så skall ske eftersom jag känner solidaritet med dagens röda ungdomar och vill att de skall få uppleva en bättre värld.
Rösta på socialdemokraterna i EU-valet!
tisdag 10 mars 2009
Borgarmedias förvanskning av nyheter
Frysning av kommunals löner
Skatteintäkterna för kommunerna minskar. Förutom nedskärningarna av kommunal verksamhet till en nivå som inte svarar mot rimlig standard, vill en del kommuner frysa kommunalanställdas löner vid 2008 års nivåer. Kommunals ledning säger blankt nej till att de utsatta grupperna inom kommunal skall betala konsekvenserna för det försämrade läget, som bl.a. orsakats av de jättelika skattesänkningarna för höginkomsttagare.
Metallarna skall inskränka - direktörer och aktieklippare som förut
IF Metall har bl.a. ingått ett ramavtal varigenom arbetstiden skulle dras ner till 80 % och därmed lönen sänks med motsvarande belopp. Detta medan chefer och topptjänstemän får ökade löner och de flesta aktieutdelningar vidhålls. Jo, man drar ner på marginella bonusar men diskuterar inte ens miljonbeloppen i månaden.
Är det bara jobbare som skall dra åtsvångremmen?
Det märks att det är högerstyre i Sverige: Varje ekonomiskt läge kan användas att gynna de rika och välbeställda. Hela tiden ställs finanskrisen, som helt orsakats av kapitalistisk spekulation i olika riskprojekt. Och när det alltså går dåligt så är det naturligtvis jobbarna som skall ta smällen. Man skapar två världar där en del av befolkningen som redan är gynnad skall dansa vidare som om ingenting hänt. Detta medan de som inte på något sätt kammat in vinster av alla spekulationer och redan har en begränsade möjligheter får dra åt svångremmen. Samtidigt som många löntagare drabbats av lågkonjunkturens inskräningar av arbetstillfällena.
Bara public service ger hela bilden
Den borgerliga pressen tiger ganska stilla om alla groteska förmåner som tillkommer de rika och välbeställda och prisar Metal för att man tar ansvar. När det gäller Kommunals Ylva Thörn så refererar tidningarna att "facken är iskalla till att frysa lön". Däremot hugger man av referatet där. Kommunals motivering att deras lågavlönade grupper inte rimligen skall svara för konsekvenserna för de jättelika skattesänkningarbna för högavlönade försvinner naturligtvis i nyhetsredigeringen. Man får gå till public service för att få den totala bilden.
"Skattesmidarna"
Samtidigt avfärdar Sydsvenskan, Mats Skogkär, 7/3 under rubriken "Skattesmidarna", vilket låter betänkligt likt en annan grupp som högerregeringen till skillnad från sjukkassefuskare inte vill göra något åt, en rapport från Arbetarrörelsens tankesmedja. Skatteutredningen "Framtidens skatter för framtidens välfärd" har utarbetats av ingen mindre Göran Johansson och Kjell-Olof Feldt med Anne-Marie Lindgren som huvudsekreterare, en trio som garanterar ett gediget arbete. Att man vill avskaffa jobbskatteavdraget, avdraget för hushållsnära tjänster mm beskrivs som naturligtvis som brist på nytänkande.
Alliansstylad information
Vad högerorganet Sydsvenskan naturligtvis undviker att tala om är att strävan varit att föreslå ett stabilt skattesystem, vilket genom regeringens punktinsatser för olika välbesuttna grupper blivit ett oöverskådligt lappverk av skatter. Vad som naturligtvis sticker den allianstrogna tidningen i ögonen är att utredningen betonar att man slår vakt om fortsatt hög skattefinansiering av sociala tjänster och sociala trygghetssystem. Syftet är att diskutera fram ett robust skattesystem så att alla vet vad som gäller. Men detta avfärdas alltså i borgartidningen som "reaktionärt, bakåtsträvande dokument".
Man bryr sig inte ens om att läsa innantill
Man skakar på sig och förundras över hur detta kortsiktiga ständiga gynnande av de besuttna så konsekvent kan hävdas. Kanske det räckte för Mats Skogkär att läsa titeln och sammanfattningen. Han hade ju sina färdiga åsikter att skriva ledaren med.
Arbetarparti
Har du tänkt på att när högerpartiet Moderaterna bytte namn till det nya arbetarpartiet Moderaterna så visade man på att man ville föra en ny arbetarpolitik?
* ändring av a-kassereglerna så det solidariska ansvaret försvann och att avgifterna höjdes så att en stor grupp ställdes utanför och skulle bli socialbidragsberoende
* sjukkassereglerna skärptes
* allmänna försäkringssystemets utbetalningarna sänktes så att arbetare inte skulle i onödan gå utan arbete eller simulera sjukdom.
* de arbetslösa och sjuka skulle tillsammans med pensionärerna beskattas extra hårt så att de tvingades ut i arbete
Ja, man ville helt enkelt föra en arbetarpoitik som var hård mot arbetare så att kapitalet fick mesta möjliga utdelning.
Arbetarepartiet socialdemokraterna
Har du tänkt på att socialdemokraterna är partiet för arbetare och andra löntagare som redan i namnet bär förpliktelsen att att verka för oss? Därför står vi för jämlikhet, solidaritet och rättvisa. Därför har vi andra tankar om
* a-kassa
* sjukförsäkring
* höjden på försäkringsersättningarna
* ingen straffbeskattning av sjuka, arbetslösa och pensionärer
Skatteintäkterna för kommunerna minskar. Förutom nedskärningarna av kommunal verksamhet till en nivå som inte svarar mot rimlig standard, vill en del kommuner frysa kommunalanställdas löner vid 2008 års nivåer. Kommunals ledning säger blankt nej till att de utsatta grupperna inom kommunal skall betala konsekvenserna för det försämrade läget, som bl.a. orsakats av de jättelika skattesänkningarna för höginkomsttagare.
Metallarna skall inskränka - direktörer och aktieklippare som förut
IF Metall har bl.a. ingått ett ramavtal varigenom arbetstiden skulle dras ner till 80 % och därmed lönen sänks med motsvarande belopp. Detta medan chefer och topptjänstemän får ökade löner och de flesta aktieutdelningar vidhålls. Jo, man drar ner på marginella bonusar men diskuterar inte ens miljonbeloppen i månaden.
Är det bara jobbare som skall dra åtsvångremmen?
Det märks att det är högerstyre i Sverige: Varje ekonomiskt läge kan användas att gynna de rika och välbeställda. Hela tiden ställs finanskrisen, som helt orsakats av kapitalistisk spekulation i olika riskprojekt. Och när det alltså går dåligt så är det naturligtvis jobbarna som skall ta smällen. Man skapar två världar där en del av befolkningen som redan är gynnad skall dansa vidare som om ingenting hänt. Detta medan de som inte på något sätt kammat in vinster av alla spekulationer och redan har en begränsade möjligheter får dra åt svångremmen. Samtidigt som många löntagare drabbats av lågkonjunkturens inskräningar av arbetstillfällena.
Bara public service ger hela bilden
Den borgerliga pressen tiger ganska stilla om alla groteska förmåner som tillkommer de rika och välbeställda och prisar Metal för att man tar ansvar. När det gäller Kommunals Ylva Thörn så refererar tidningarna att "facken är iskalla till att frysa lön". Däremot hugger man av referatet där. Kommunals motivering att deras lågavlönade grupper inte rimligen skall svara för konsekvenserna för de jättelika skattesänkningarbna för högavlönade försvinner naturligtvis i nyhetsredigeringen. Man får gå till public service för att få den totala bilden.
"Skattesmidarna"
Samtidigt avfärdar Sydsvenskan, Mats Skogkär, 7/3 under rubriken "Skattesmidarna", vilket låter betänkligt likt en annan grupp som högerregeringen till skillnad från sjukkassefuskare inte vill göra något åt, en rapport från Arbetarrörelsens tankesmedja. Skatteutredningen "Framtidens skatter för framtidens välfärd" har utarbetats av ingen mindre Göran Johansson och Kjell-Olof Feldt med Anne-Marie Lindgren som huvudsekreterare, en trio som garanterar ett gediget arbete. Att man vill avskaffa jobbskatteavdraget, avdraget för hushållsnära tjänster mm beskrivs som naturligtvis som brist på nytänkande.
Alliansstylad information
Vad högerorganet Sydsvenskan naturligtvis undviker att tala om är att strävan varit att föreslå ett stabilt skattesystem, vilket genom regeringens punktinsatser för olika välbesuttna grupper blivit ett oöverskådligt lappverk av skatter. Vad som naturligtvis sticker den allianstrogna tidningen i ögonen är att utredningen betonar att man slår vakt om fortsatt hög skattefinansiering av sociala tjänster och sociala trygghetssystem. Syftet är att diskutera fram ett robust skattesystem så att alla vet vad som gäller. Men detta avfärdas alltså i borgartidningen som "reaktionärt, bakåtsträvande dokument".
Man bryr sig inte ens om att läsa innantill
Man skakar på sig och förundras över hur detta kortsiktiga ständiga gynnande av de besuttna så konsekvent kan hävdas. Kanske det räckte för Mats Skogkär att läsa titeln och sammanfattningen. Han hade ju sina färdiga åsikter att skriva ledaren med.
Arbetarparti
Har du tänkt på att när högerpartiet Moderaterna bytte namn till det nya arbetarpartiet Moderaterna så visade man på att man ville föra en ny arbetarpolitik?
* ändring av a-kassereglerna så det solidariska ansvaret försvann och att avgifterna höjdes så att en stor grupp ställdes utanför och skulle bli socialbidragsberoende
* sjukkassereglerna skärptes
* allmänna försäkringssystemets utbetalningarna sänktes så att arbetare inte skulle i onödan gå utan arbete eller simulera sjukdom.
* de arbetslösa och sjuka skulle tillsammans med pensionärerna beskattas extra hårt så att de tvingades ut i arbete
Ja, man ville helt enkelt föra en arbetarpoitik som var hård mot arbetare så att kapitalet fick mesta möjliga utdelning.
Arbetarepartiet socialdemokraterna
Har du tänkt på att socialdemokraterna är partiet för arbetare och andra löntagare som redan i namnet bär förpliktelsen att att verka för oss? Därför står vi för jämlikhet, solidaritet och rättvisa. Därför har vi andra tankar om
* a-kassa
* sjukförsäkring
* höjden på försäkringsersättningarna
* ingen straffbeskattning av sjuka, arbetslösa och pensionärer
"En jävla vecka i Malmö"
En jävla vecka i Malmö
är rubriken för en läsvärd artikel av journalisten Patrik Svensson i dagens Sydsvenska 10/3, Kulturdelen,http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article418746/En-javla-vecka-i-Malmo.html.Vad var det egentligen som hände i Malmö förra veckan? Patrik Svensson summerar: Den här gången har det talats mycket om att idrotten är en kontaktyta, att det är genom att mötas som man kan kritisera och lägga press på nationer som begår brott mot mänskligheten. En invändning mot det argumentet är att för att lägga press på en nation krävs att någon faktiskt säger något. Min ganska väl underbyggda gissning är att under hela veckan i Baltiska hallen, när Sverige och Israel utövat ett så intensivt utbyte med idrotten som ovärderlig ”kontaktyta”, har ordet ”Gaza” uttalats exakt noll gånger. Vad har palestinierna och den palestinska saken vunnit på att den här matchen har spelats? Återigen en gissning: Ingenting.
Omöjlig avvägning
Själv har jag skrivit om saken bl.a. "Matchen bör spelas och NEJ till bojkott" http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=30249 Min sammanfattande tanke är: För en vanlig pascifist är det obegripligt hur man som officer kan rikta sina kanoner mot mål som utgör bostadshus. Men det är minst lika obegripligt hur hamasledare kan beordra raketangrepp från ställningar invid eller på bostadshus, varigenom man drar på sig fientlig beskjutning som uppenbarligen kommer att drabba ens egna kvinnor och barn.
Vad vann fredsarbetet?
Patrik Svensson fråga skulle kunna också vara: Vad skulle fredsarbetet vunnit på att matchen ställts in? En säker gissning: Ingenting. Och detta är kanske en lika viktig fråga för kommittén "Stoppa Matchen" och för de 5 eller 6.000 personer som demonstrerade. Är det inte så att de infekterade stämningar, som tagit sig tragiska uttryck i övergrepp mot judar och egedom ägd av judar, snarare förstärkts. I vart fall har den fredliga dialogen mellan olika etniska grupper snarare ersatts av förenklade paroller och slagord.
"Svartklädda snorungar"
Patrik Svensson berör också en annan fråga och det är de svartklädda s.k. autonomas medverkan i demonstrationen: Fast här just nu, i kaoset och den uppgivna sorgen, är Gaza långt borta. Längre bort än vanligt. Svartklädda snorungar som inte ens vågar se sina palestinska ”meningsfränder” i ögonen har sett till att Gaza glöms idag. Och när röken lagt sig kommer det att ta ett tag innan vi minns Gaza igen. Vad har palestinierna och den palestinska saken vunnit på den här demonstrationen? I röken och oljudet utanför Stadion känns svaret givet: Betydligt mindre än de har förlorat. Därav sorgen.
"Börda både för vänstern ...och för demokratin"
Göran Greider skriver i Dalademokraten 9/3 under rubriken "Lärdomar av en demonstration" ,http://www.dalademokraten.se/Templates/pages/news.aspx?id=59964&epslanguage=sv: Det tragiska är denna svans av så kallade autonoma anarkister, maskerade och våldsamma, håller på att bli en verklig börda både för vänstern och arbetarrörelsen och för hela demokratin - för att inte tala om hur de svärtar ner anarkismens stora tanketradition!... Det är dags att på allvar skälla ut dessa autonoma, som för övrigt inte alls är autonoma utan lever i symbios med polisen och de högerextrema, och slå fast att de är fega och att de förstör för en seriös vänster. Men det är också en uppgift värd att pröva att försöka få de medlemmar i denna rörelse som det finns hopp om, att besinna sig och ägna sin energi och sitt rättvisepatos åt bättre saker För min del är tålamodet hursomhelst slut: Inte ett lillfinger mer till de autonoma!
Maskeringsförbud
Det var nog naivt att försöka från demonstrationsledningen att överhuvudtaget godta maskerade medlemmar i sin demonstration. Dock skall man ha alla heder av de många försöken från demonstranternas sida att stoppa de maskerades framfart. Kanske är det dags också för samhället att reagera mot att ansiktet döljs. Vad innebär masken? Det liknar ju en rövares eller en bandits sätt att försvåra identifiering. Varför vill man försvåra identifiering? En sida är naturligtvis att man inte vill åka fast. Men samtidigt innebär det ju att man inte helhjärtat står för de handlingar man vidtar. Och det kan man förstå eftersom kostnaden av förstörelsen och våldet drabbar alla oss samhällsmedborgare. Därför är det faktisk en juste tanke att vi samhällsmedborgare kräver att det införs maskeringsförbud vid demonstrationer.
Polisingripande att förebygga våldet
Jag är medveten om att detta kan utesluta en krets som av religiösa skäl vill dölja sitt ansikte. Inte heller bör naturligtvis reklamjippon av olika slag drabbas. Men en lagstiftning borde kunna göras så nyanserad att den inte drabbar beslöjade kvinnor eller tomtar i julhandeln el likn där syftet inte är att försvåra identifieringen av en brottsling. En sådan lagstiftning skulle medföra att polis kan ingripa mot maskerade på ett tidigare stadium än när våldet satts i verket. Kunde också hjälpa fredliga demonstranter att avvisa dessa demokratins sabotörer.
är rubriken för en läsvärd artikel av journalisten Patrik Svensson i dagens Sydsvenska 10/3, Kulturdelen,http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article418746/En-javla-vecka-i-Malmo.html.Vad var det egentligen som hände i Malmö förra veckan? Patrik Svensson summerar: Den här gången har det talats mycket om att idrotten är en kontaktyta, att det är genom att mötas som man kan kritisera och lägga press på nationer som begår brott mot mänskligheten. En invändning mot det argumentet är att för att lägga press på en nation krävs att någon faktiskt säger något. Min ganska väl underbyggda gissning är att under hela veckan i Baltiska hallen, när Sverige och Israel utövat ett så intensivt utbyte med idrotten som ovärderlig ”kontaktyta”, har ordet ”Gaza” uttalats exakt noll gånger. Vad har palestinierna och den palestinska saken vunnit på att den här matchen har spelats? Återigen en gissning: Ingenting.
Omöjlig avvägning
Själv har jag skrivit om saken bl.a. "Matchen bör spelas och NEJ till bojkott" http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=30249 Min sammanfattande tanke är: För en vanlig pascifist är det obegripligt hur man som officer kan rikta sina kanoner mot mål som utgör bostadshus. Men det är minst lika obegripligt hur hamasledare kan beordra raketangrepp från ställningar invid eller på bostadshus, varigenom man drar på sig fientlig beskjutning som uppenbarligen kommer att drabba ens egna kvinnor och barn.
Vad vann fredsarbetet?
Patrik Svensson fråga skulle kunna också vara: Vad skulle fredsarbetet vunnit på att matchen ställts in? En säker gissning: Ingenting. Och detta är kanske en lika viktig fråga för kommittén "Stoppa Matchen" och för de 5 eller 6.000 personer som demonstrerade. Är det inte så att de infekterade stämningar, som tagit sig tragiska uttryck i övergrepp mot judar och egedom ägd av judar, snarare förstärkts. I vart fall har den fredliga dialogen mellan olika etniska grupper snarare ersatts av förenklade paroller och slagord.
"Svartklädda snorungar"
Patrik Svensson berör också en annan fråga och det är de svartklädda s.k. autonomas medverkan i demonstrationen: Fast här just nu, i kaoset och den uppgivna sorgen, är Gaza långt borta. Längre bort än vanligt. Svartklädda snorungar som inte ens vågar se sina palestinska ”meningsfränder” i ögonen har sett till att Gaza glöms idag. Och när röken lagt sig kommer det att ta ett tag innan vi minns Gaza igen. Vad har palestinierna och den palestinska saken vunnit på den här demonstrationen? I röken och oljudet utanför Stadion känns svaret givet: Betydligt mindre än de har förlorat. Därav sorgen.
"Börda både för vänstern ...och för demokratin"
Göran Greider skriver i Dalademokraten 9/3 under rubriken "Lärdomar av en demonstration" ,http://www.dalademokraten.se/Templates/pages/news.aspx?id=59964&epslanguage=sv: Det tragiska är denna svans av så kallade autonoma anarkister, maskerade och våldsamma, håller på att bli en verklig börda både för vänstern och arbetarrörelsen och för hela demokratin - för att inte tala om hur de svärtar ner anarkismens stora tanketradition!... Det är dags att på allvar skälla ut dessa autonoma, som för övrigt inte alls är autonoma utan lever i symbios med polisen och de högerextrema, och slå fast att de är fega och att de förstör för en seriös vänster. Men det är också en uppgift värd att pröva att försöka få de medlemmar i denna rörelse som det finns hopp om, att besinna sig och ägna sin energi och sitt rättvisepatos åt bättre saker För min del är tålamodet hursomhelst slut: Inte ett lillfinger mer till de autonoma!
Maskeringsförbud
Det var nog naivt att försöka från demonstrationsledningen att överhuvudtaget godta maskerade medlemmar i sin demonstration. Dock skall man ha alla heder av de många försöken från demonstranternas sida att stoppa de maskerades framfart. Kanske är det dags också för samhället att reagera mot att ansiktet döljs. Vad innebär masken? Det liknar ju en rövares eller en bandits sätt att försvåra identifiering. Varför vill man försvåra identifiering? En sida är naturligtvis att man inte vill åka fast. Men samtidigt innebär det ju att man inte helhjärtat står för de handlingar man vidtar. Och det kan man förstå eftersom kostnaden av förstörelsen och våldet drabbar alla oss samhällsmedborgare. Därför är det faktisk en juste tanke att vi samhällsmedborgare kräver att det införs maskeringsförbud vid demonstrationer.
Polisingripande att förebygga våldet
Jag är medveten om att detta kan utesluta en krets som av religiösa skäl vill dölja sitt ansikte. Inte heller bör naturligtvis reklamjippon av olika slag drabbas. Men en lagstiftning borde kunna göras så nyanserad att den inte drabbar beslöjade kvinnor eller tomtar i julhandeln el likn där syftet inte är att försvåra identifieringen av en brottsling. En sådan lagstiftning skulle medföra att polis kan ingripa mot maskerade på ett tidigare stadium än när våldet satts i verket. Kunde också hjälpa fredliga demonstranter att avvisa dessa demokratins sabotörer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
