Demokratiskt problem att regeringsmakten inte granskas.
Själv läste jag i stort sett bara DN, Sydsvenskan och Svenska Dagbladet. Därför var jag också konstant frustread av både åsikterna i analyser men även på den fullständigt skamlösa prioriteringen av nyheter positiva för högerregeringen och negativa för den rödgröna oppositionen. Enda möjligheten att få vettig information var på public service radios och tv, s-info eller partiets hemsida. Den "oberoende liberala" borgerliga nyhetsförmedlingen är nämligen kraftigt vinklad. Mediaaktörerna vägrar diskutera detta. Men det är faktisk ett demokratiskt problem eftersom de borgerliga media inte fyller sin huvuduppgift, nämligen att granska regeringsmakten.
Moderaternas nedgång beror på den borgerliga politiken
En god vän till mig påminde mig om att det ju faktiskt finns en rad vänstertidningar förutom Aftonbladet som ju i många stycken är ett gränsfall. När det gäller Reinfeldts jultal skrev man om "Den sorgsne statsministern" (http://www.aftonbladet.se/ledare/article6322993.ab): ... ”Jag ber om ursäkt för att jag inte leder”, sa den allvarsamme Fredrik Reinfeldt i ett oväntat infall av
självironi. Han kommenterade sin och sin regerings usla opinionssiffror i Tomas Rambergs radiointervju i lördags... Den minskande sympatin för regeringen beror, sa Reinfeldt, på människors oro... Folket oroas av förändringar, löd budskapet. Troligen har det att göra med innebörden i det borgerligheten av någon anledning kallar reformer: drastisk försämring av a-kassa, inhuman exklusion av sjuka, urholkning av trygghetssystemen och explosiv ökning av utanförskapet... Reinfeldt formulerade sig politikerklassiskt: Vi har inte nått ut med vårt budskap. Här är han onödigt självkritisk. Kommunikationen har fungerat perfekt. Mottagarna har lyssnat och sagt nej till budskapet.
Kielos värd att läsas oftare
I Aftonbladet medverkar Katrine Kielos regelbundet "Reinfeldt sa inte god jul"
(http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/katrinekielos/article6329009.ab): Det var över lag ett märkligt jultal – som om årets ökande arbetslöshet, industrins kollaps i västsverige eller den globala krisen aldrig hänt. Statsministern nämnde dem inte... Dessutom sa han inte god jul.
Folket
I Folket 16/12 talar man om "En regering utan känsla" (http://folket.se/asikter/ledare/1.576093I) I dag är verkligheten att de som ställs utanför får ta de tillfälliga jobben, de har ett svagare skyddsnät, sämre bostäder och har svårt eller helt omöjligt att låna pengar. Otryggheten växer.
Stekta sparvar
I Arbetarbladet 22/12 sammanfattar man läget under ovanstående rubrik: Arbetsförmedlingens siffror pekar på att vi i närtid fortsätter att gå mot en ökad istället för minskad arbetslöshet. Var finns då skyddsnäten för de nya arbetslösa i högeralliansens jobblinje nu när a- kassan försämrats, där 400 000 människor lämnat arbetslöshetsförsäkringen?...Lägg därtill alla långtidssjuka, ja till och med dödssjuka, som tvingas ut för att söka jobb på hela arbetsmarknaden, en arbetsmarknad som befinner sig i kaos.
Juloratoriet
är rubriken i Östran (http://www.ostran.se/opinion/juloratoriet) apropå statsministerns jultal: Sade han någonting som gick att ta på eller som det gick att räkna på? Nej, det gjorde han inte. Statsministern fortsatte att flyta ovanpå, säga självklarheter och formulera allmänna slutsatser om att fler ska jobba, välfärdens kvalitet bli bättre och att tryggheten måste öka.
Reinfeldt lovar mer av samma
säger Piteåtidningen 28/12 (http://www.pitea-tidningen.se/ledare/artikel.aspx?ArticleId=5088084#forum)apropå jultalet: ... en mer irriterad statsminister... inte den resonerande statsmannen, som han vann valet 2006 på, utan mer av en politiker som störs av kritik och motreaktioner, och som egentligen inte tål att ifrågasättas och granskas... Reinfeldt vill få väljarna att acceptera hans mantra om att Sverige måste förändras. Det är det nya sättet att paketera det moderata systemskiftet. Men nu har svenska folket förhoppningsvis fått upp ögonen för det nymoderata språket. Moderaterna under Reinfeldt lovar mer av samma politik. Mer av traditionell moderat högerpolitik. Det kommer de svenska väljarna förhoppningsvis ihåg när man står vid valurnorna i september.
Dalademokraten
Göran Greider 22/12 kommenterade Fredrik Reinfeldts framträdande först i radions lördagsintervju, därefter i TV-programmet Agenda i söndags och slutligen i det jultal han höll i måndags. (http://www.dalademokraten.se/sida/id/100701/): ...det blir svårt för Moderaterna och för Reinfeldt att framstå som trovärdiga i den roll av välfärdsförsvarare de så framgångsrikt axlade för några år sedan. Reinfeldt har blivit en traditionell, uppfostrande konservativ. Ja, statsministern har faktiskt lyckats med konststycket att ladda ord som ”arbetslinjen”, ”full sysselsättning” och till och med ”välfärd” med associationer som gör folk rädda.
Samband mellan skatter och generell välfärd
skriver NSD Norrländska Socialdemokraten 22/12 (http://www.nsd.se/opinion/artikel.aspx?ArticleId=5081123) om: Nio av tio svenskar föredrar ökad kvalitet i skola, barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård framför stora skattesänkningar. Åtta av tio svenskar kan tänka sig att betala högre skatt om det leder till en bättre och rättvisare sjukvård. Resultaten finns i en opinionsundersökning som SKL (Sveriges kommuner och landsting) lät göra under
fjolåret. ...Efter regeringsskiftet 2006 ... Hittills under mandatperioden har skatterna sänkts med 95 miljarder kronor. Det får konsekvenser för finansieringen av skolor, dagis, äldreomsorg och andra delar av den offentliga sektorn. Minskade skatteintäkter betyder att det blir mindre pengar för den offentliga sektorn. 95 miljarder kronor är dessutom ingen struntsumma... Utan regeringens skattesänkningar hade det varit möjligt att anställa fler lärare, poliser och sjuksköterskor. 95
miljarder kronor mer i statskassan hade gjort skillnad på sjukhus, äldreboenden och dagis. Men det här sambandet mellan skatterna och den generella välfärdspolitiken vill de borgerliga inte tala om. I stället ger de sken av att det är möjligt att både sänka skatterna och utveckla den generella välfärden.
Valfrihet kan bli dyr
konstaterar Värmlands Folkblad 22/12 http://www.vf.se/Asikter/Varmland/Valfrihet-kan-bli-dyr-091222.aspx och pekar på att trots detta så håller en vårdvalsreform genomföras i hela landet. Vid årsskiftet träder den nya lagen i kraft. Trots att många landsting gick emot förslaget och trots att reformen undergräver det kommunala
självstyret ska nu vårdbolag kunna få starta och alla svenskar få möjlighet att fritt välja vårdcentral. Några ekonomiska eller hälsomässiga analyser av vad det innebär har inte gjorts. Förändringen genomförs av ideologiska skäl, bara för att regeringen gillar konkurrens och vinstdrivna företag i alla sektorer. Nu kan man i sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldts Stockholm se effekterna av vårdvalet. Det har gjort stora orättvisor ännu större. I invandrartäta Rinkeby har hälften av läkarna försvunnit, men befolkningen är fortfarande lika sjuk. I innerstaden
har nya, privata vårdcentraler poppat upp och de gör allt för att tjäna så mycket pengar som möjligt... Antalet besök har ökat med 20 procent på två år och kostnaderna har ökat med en kvarts miljard kronor. Har 08-orna blivit sjukare? Nej, men vårdcentralen får lika mycket betalt, 484 kronor per patient, oavsett hur långt besöket blir eller hur sjuk patienten är. Det betyder att det är lönsamt att locka till sig lindrigt sjuka patienter... Marknadsekonomiska mekanismer hör inte hemma i välfärdens kärna. Penningvärdet får inte bli högre än människovärdet.
Raserad arbetslöshetsförsäkring följs av raserad sjukdito
Länstidningen Östersund 22/12 http://ltz.se/ledaredebatt/ledare/1.1667896 skriver att regeringen Reinfeldt retirerar för att rädda sig. Den raserade arbetslöshetsförsäkringen skulle följas av en raserad sjukförsäkring. och dan för dopparedan 23/12 om bemanningsföretag "Runda inte anställningsskyddet" http://ltz.se/ledaredebatt/ledare/1.1671245
Mer verklighetstroget än den "oberoende liberala" narrspegeln
Dags för något mer verklighetstroget än den "oberoende liberala" narrspegeln
Dags alltså att i vart fall på nätet läsa våra egna tidningar som ger en helt annan bild och bekräftar det socialdemokratiska värderingarna i synen på politiska händelser. Och nyheterna får jag faktiskt bäst och mest ingåeende i radion eller på just radions eller SVTs hemsidor.
måndag 28 december 2009
fredag 25 december 2009
Rättvisa skatter för pensionärer och löntagare
Världsunik orättvisa
En av de borgerligas paroller i valet 2010 påstås skall bli rättvisa. Frågan är om man inte redan har förbrukat det slagordet genom att väljarna sett den borgerliga verkligheten. I vart fall finns det inte en enda pensionär i detta land som tvekar
när det gäller borgerlig "rättvisa" eftersom skatteuttaget för pensionärer resp löntagare ger klara besked om en världsunik orättvisa. I alla andra länder - utom Sveriger - betalar en pensionär mindre i skatt än en löntagare vid jämförbara
inkomster. Exempelvis betalar en pensionär betalar lägre skatt i Australien med 10 procentenheter lägre, Danmark 7, Finland 1, Frankrike 13,Nederländerna 15,Norge 6 och Tyskland 18 procentenheter lägre. Detta framgår av en PROs rapport "Rättvisa
skatter – om beskattning av arbetsinkomster och pensioner” (http://www.pro.se/Press/Nyhetsarkiv/Inkomstskillnaden-mellan-pensionarer-och-lontagare-vaxer-rekordsnabbt--snart-bara-halften-kvar/Sammanfattning-av-rapporten-Rattvisa-skatter--om-beskattning-av-arbetsinkomster-och-pensioner/)
Jobbskatteavdraget
Högerregeringen har genomfört fyra etapper. Sammanlagt har skatten för löntagare sänkts med drygt 70 miljarder kr. Pensionärer, sjuka och arbetslösa har inte fått del av skattesänkningen. Det innebär att en pensionär betalar omkring 700-1000 kr mer i månaden vid jämförbara inkomster. Allt detta framgår svart på vitt i Skatteverkets tabeller De två första åren var regeringen noga med att skattesänkningen skulle vara finansierad. Det har bl.a. skett genom att göra det dyrare att vara med i fack och a-kassa samt genom försämringar i arbetslöshetsförsäkringen. De två senaste stegen i jobbskatteavdraget har inte finansierats alls utan Reinfeldt/Borg har lånat varje krona som går till skattesänkningar.
"Arbetslinjen" är bluff
De borgerliga har talat om arbetslinjen som motiv för jobbskatteavdraget, nämligen att fler ska vilja jobba och att de som jobbar ska arbeta mer. Det ska helt enkelt löna sig mer att arbeta, vilket ska öka arbetsutbudet. Resultatet hittills är att
sysselsättningen minskat kraftigt under perioden.Borg har hävdat att alla experter är eniga om att det blir effekten av jobbskatteavdraget. Detta är lögn och förbannad dikt. Tänk själv! Den som får en skattesänkning resonerar troligen så att får man mer pengar över så kan jag unna mig mer fritid, dvs. man arbetar mindre. Detta bekräftas av Konjunkturinstitutet, som exempelvis anser att det fjärde steget i jobbskatteavdraget ”har en negativ effekt på arbetsutbudet; vid en given taxerad
inkomst får man en högre disponibel inkomst och väljer därför sannolikt att arbeta mindre” och för stora grupper har det ”entydigt negativa effekter på arbetsutbudet.”
Fler experter anser att högerregeringen bluffar
Arbetsmarknadspolitiska forskare på regeringens eget institut skriver att effekten av jobbskatteavdraget inte har utvärderats, att det är omöjligt att uttala sig om den samlade effekten av jobbskatteavdraget men för stora grupper menar man också att det ”skulle vi typiskt sett förvänta oss att arbetsutbudet minskar”. Det finanspolitiska rådet menar ”att det hade varit lämpligare med skattesänkningar som tydligare fokuserat på grupper med låga inkomster”. Men för låginkomsttagare har
högerregerimngen istället stramat åt - de skall ju tvingas ut och försörja sig själva. Experterna är inte eniga om annat än att man inte kan veta vad de totala effekterna blir på arbetsutbud, tillväxt och sysselsättning.
Det verkliga motivet att skapa grund för lägre löner
Finansdepartementet skrev i en hemlig promemoria, som Expressen avslöjade den 10 september 2009 att det ”förbättrar lönebildningen; förstärker outsider och sänker reservationslönen”. I klartext betyder det att arbetslösa och andra ska acceptera lägre löner! Där har vi det verkliga motivet till jobbskatteavdraget. Högerregeringen ville hjälpa Svenskt Näringsliv till en bra utgångspunkt inför avtalsförhandlingarna 2010.
Krångligare
Men jobbskatteavdraget är inte bra orättvist utan det har medfört att skattesystemet blivit avsevärt krångligare. År 2006 fanns det bara en kolumn i skattetabellerna. Visste man vad man betalade i kommunalskatt så kunde man lätt utläsa vilken skatt man skulle betala. Nu beror skattenivån på ålder, inkomstslag och om pensionsavgift ska betalas. Vi har gått från att ha haft en skattekolumn till sex olika kolumner!
Inkomstskillnaderna pensionär-löntagare ökar ännu mera
En löntagare och en pensionär som hade samma bruttoinkomst och samma nettoinkomst år 2006 har idag en inkomstskillnad på 9 procent. Löntagaren har alltså netto 9 procent mer än pensionären. Till största delen beror skillnaden på att de idag betalar olika mycket i skatt. De närmaste tre åren kommer skillnaderna att bli ännu större, eftersom pensionären inte kommer att få sin inkomst uppräknad. Den så kallade bromsen i pensionssystemet slår till. Det innebär att pensionen kommer att minska de
närmaste tre åren.
Nettoinkomsten halveras för pensionärer
År 2006 - innan högerregeringen började rumstera - kunde löntagaren räkna med att få nästan 65 procent i nettoinkomst i förhållande till nettolönen som arbetstagare. Om vi istället utgår från vad en vanlig löntagare får i pension, så är det idag lite drygt 60 procent. År 2012 kommer pensionären att ha hela 22 procent mindre att röra sig med än löntagaren om prognosen slår in. År 2012 kommer nettoinkomsten att ha sjunkit till 52 procent av löntagarens nettoinkomst, det vill säga nettoinkomsten halveras i princip vid pensioneringen. Förändringen beror på en kombination av bromsen i pensionssystemet och den stora skatteskillnaden mellan yrkesverksamma och pensionärer. Pensionären kommer kontinuerligt att få en allt lägre andel av löntagarens inkomst.
Jobbskatteavdraget har gett
* krångligare skattesystem
* bristande legitimitet genom att särbehandling av olika inkomstkategorier
* orättvis beskattning av pensionärer, sjuka och arbetslösa jämfört med löntagare
* orsakat ökad skuldsättning av staten genom upplåning
* har inte påverkat avtalsrörelsen
* inte ökat antalet jobb utan arbetslösheten har istället ökat
att kalla detta för "arbetslinje" är alltså kvalificerad osanning. Men Reinfeldt & Co tycks tro att man genom upprepning av en osanning gör den på något sätt mera sann.
En av de borgerligas paroller i valet 2010 påstås skall bli rättvisa. Frågan är om man inte redan har förbrukat det slagordet genom att väljarna sett den borgerliga verkligheten. I vart fall finns det inte en enda pensionär i detta land som tvekar
när det gäller borgerlig "rättvisa" eftersom skatteuttaget för pensionärer resp löntagare ger klara besked om en världsunik orättvisa. I alla andra länder - utom Sveriger - betalar en pensionär mindre i skatt än en löntagare vid jämförbara
inkomster. Exempelvis betalar en pensionär betalar lägre skatt i Australien med 10 procentenheter lägre, Danmark 7, Finland 1, Frankrike 13,Nederländerna 15,Norge 6 och Tyskland 18 procentenheter lägre. Detta framgår av en PROs rapport "Rättvisa
skatter – om beskattning av arbetsinkomster och pensioner” (http://www.pro.se/Press/Nyhetsarkiv/Inkomstskillnaden-mellan-pensionarer-och-lontagare-vaxer-rekordsnabbt--snart-bara-halften-kvar/Sammanfattning-av-rapporten-Rattvisa-skatter--om-beskattning-av-arbetsinkomster-och-pensioner/)
Jobbskatteavdraget
Högerregeringen har genomfört fyra etapper. Sammanlagt har skatten för löntagare sänkts med drygt 70 miljarder kr. Pensionärer, sjuka och arbetslösa har inte fått del av skattesänkningen. Det innebär att en pensionär betalar omkring 700-1000 kr mer i månaden vid jämförbara inkomster. Allt detta framgår svart på vitt i Skatteverkets tabeller De två första åren var regeringen noga med att skattesänkningen skulle vara finansierad. Det har bl.a. skett genom att göra det dyrare att vara med i fack och a-kassa samt genom försämringar i arbetslöshetsförsäkringen. De två senaste stegen i jobbskatteavdraget har inte finansierats alls utan Reinfeldt/Borg har lånat varje krona som går till skattesänkningar.
"Arbetslinjen" är bluff
De borgerliga har talat om arbetslinjen som motiv för jobbskatteavdraget, nämligen att fler ska vilja jobba och att de som jobbar ska arbeta mer. Det ska helt enkelt löna sig mer att arbeta, vilket ska öka arbetsutbudet. Resultatet hittills är att
sysselsättningen minskat kraftigt under perioden.Borg har hävdat att alla experter är eniga om att det blir effekten av jobbskatteavdraget. Detta är lögn och förbannad dikt. Tänk själv! Den som får en skattesänkning resonerar troligen så att får man mer pengar över så kan jag unna mig mer fritid, dvs. man arbetar mindre. Detta bekräftas av Konjunkturinstitutet, som exempelvis anser att det fjärde steget i jobbskatteavdraget ”har en negativ effekt på arbetsutbudet; vid en given taxerad
inkomst får man en högre disponibel inkomst och väljer därför sannolikt att arbeta mindre” och för stora grupper har det ”entydigt negativa effekter på arbetsutbudet.”
Fler experter anser att högerregeringen bluffar
Arbetsmarknadspolitiska forskare på regeringens eget institut skriver att effekten av jobbskatteavdraget inte har utvärderats, att det är omöjligt att uttala sig om den samlade effekten av jobbskatteavdraget men för stora grupper menar man också att det ”skulle vi typiskt sett förvänta oss att arbetsutbudet minskar”. Det finanspolitiska rådet menar ”att det hade varit lämpligare med skattesänkningar som tydligare fokuserat på grupper med låga inkomster”. Men för låginkomsttagare har
högerregerimngen istället stramat åt - de skall ju tvingas ut och försörja sig själva. Experterna är inte eniga om annat än att man inte kan veta vad de totala effekterna blir på arbetsutbud, tillväxt och sysselsättning.
Det verkliga motivet att skapa grund för lägre löner
Finansdepartementet skrev i en hemlig promemoria, som Expressen avslöjade den 10 september 2009 att det ”förbättrar lönebildningen; förstärker outsider och sänker reservationslönen”. I klartext betyder det att arbetslösa och andra ska acceptera lägre löner! Där har vi det verkliga motivet till jobbskatteavdraget. Högerregeringen ville hjälpa Svenskt Näringsliv till en bra utgångspunkt inför avtalsförhandlingarna 2010.
Krångligare
Men jobbskatteavdraget är inte bra orättvist utan det har medfört att skattesystemet blivit avsevärt krångligare. År 2006 fanns det bara en kolumn i skattetabellerna. Visste man vad man betalade i kommunalskatt så kunde man lätt utläsa vilken skatt man skulle betala. Nu beror skattenivån på ålder, inkomstslag och om pensionsavgift ska betalas. Vi har gått från att ha haft en skattekolumn till sex olika kolumner!
Inkomstskillnaderna pensionär-löntagare ökar ännu mera
En löntagare och en pensionär som hade samma bruttoinkomst och samma nettoinkomst år 2006 har idag en inkomstskillnad på 9 procent. Löntagaren har alltså netto 9 procent mer än pensionären. Till största delen beror skillnaden på att de idag betalar olika mycket i skatt. De närmaste tre åren kommer skillnaderna att bli ännu större, eftersom pensionären inte kommer att få sin inkomst uppräknad. Den så kallade bromsen i pensionssystemet slår till. Det innebär att pensionen kommer att minska de
närmaste tre åren.
Nettoinkomsten halveras för pensionärer
År 2006 - innan högerregeringen började rumstera - kunde löntagaren räkna med att få nästan 65 procent i nettoinkomst i förhållande till nettolönen som arbetstagare. Om vi istället utgår från vad en vanlig löntagare får i pension, så är det idag lite drygt 60 procent. År 2012 kommer pensionären att ha hela 22 procent mindre att röra sig med än löntagaren om prognosen slår in. År 2012 kommer nettoinkomsten att ha sjunkit till 52 procent av löntagarens nettoinkomst, det vill säga nettoinkomsten halveras i princip vid pensioneringen. Förändringen beror på en kombination av bromsen i pensionssystemet och den stora skatteskillnaden mellan yrkesverksamma och pensionärer. Pensionären kommer kontinuerligt att få en allt lägre andel av löntagarens inkomst.
Jobbskatteavdraget har gett
* krångligare skattesystem
* bristande legitimitet genom att särbehandling av olika inkomstkategorier
* orättvis beskattning av pensionärer, sjuka och arbetslösa jämfört med löntagare
* orsakat ökad skuldsättning av staten genom upplåning
* har inte påverkat avtalsrörelsen
* inte ökat antalet jobb utan arbetslösheten har istället ökat
att kalla detta för "arbetslinje" är alltså kvalificerad osanning. Men Reinfeldt & Co tycks tro att man genom upprepning av en osanning gör den på något sätt mera sann.
torsdag 24 december 2009
Privatiseringen medför rena vilda västern där företagen odlar privat skattemoral.
Fördyringar, skattefusk och kvalitetssänkningar
Den borgerliga prvatiseringen av förskolor,skolor äldreboenden, vårdhem, dvs tidigare kommunal verksamhet som sålts eller lagts på privata företag har inneburit omfattande fördyringar, stora vinster för utövarna och omfattande skattefusk. Detta förutom ett antal anmärkningar på kvalitet som t.o.m. i några fall gått så långt att avtalen sagts upp. Går man igenom tidningsnotiser bekräftas bilden av det borgerliga misslyckandet även på denna punkt.
Omfattande fusk efteravknoppningar
(http://svt.se/2.22620/1.1826631/omfattande_fusk_efter_avknoppningar)
Enl inslag i Rapport på julafton misstänker Skatteverket ett omfattande skattefusk inom tidigare kommunal verksamhet som sålts eller lagts ut på privata företag. Det är i den ordinarie skattekontrollen som Skatteverket funnit flera fall av misstänkt skattefusk, just hos företag som arbetar i branscher som tidigare varit kommunala eller landstingsdrivna. Det handlar om friskolor, privata behandlingshem och äldreomsorg.
Oseriösa företag i tidigare kommunal verksamhet
Jan-Erik Bäckman är chef för den enhet inom Skatteverket som analyserar kontrollen och åtgärderna för att komma åt skattefusket. Han menar att det är de stora pengarna i tidigare kommunal verksamhet som lockar fram oseriösa företag. Vi ser att det finns falska faktorer, svarta löner och ett rätt så avancerat skatteupplägg. Vi har sett några fall där det rör sig om stora pengar på uppemot 20 miljoner kronor. Bara i år finns flera exempel från Stockholmsområdet där chefer i friskolor eller förskolor åtalats för misstänkta skattebrott. Efter årsskiftet ska Skatteverket därför borra djupare i de olika branscher där man misstänker skattefusk. Men det handlar också om att förbättra samarbetet med kommuner som är i färd med att sälja ut olika verksamheter.
Privat förskola ger stora vinster
(http://svt.se/2.33538/1.1676421/privat_forskola_ger_stora_vinster?lid=senasteNytt_363718&lpos=rubrik_1676421) En förskolechef som för drygt två år sedan tog över fyra förskolor i Årsta i södra Stockholm från kommunen, kunde ett år senare plocka ut över tre miljoner kronor i vinst. Upprörda föräldrar kräver möte om förskolevinster (http://www.dn.se/sthlm/forskola-vinst-arstagarden-kulturkrabaten-strom-1.945605)
Friskolornas vinster delas ut till ägarna
Friskolorna i Karlskrona gör stora vinster.(http://www.sydostran.se/index.60339---1.html) Överskotten från skolorna delar ägarna på. De senaste åren har friskolan Galärens ägare delat på drygt två miljoner kronor. NTI-gymnasiet toppar listan med en aktieutdelning på 25 000 000 kronor förra året. Det är bara "oberoende liberala" regeringsorganet Dagens Nyhneter som tycker att det offentliga inte skall driva skolor, Fri friskola (http://www.dn.se/opinion/huvudledare/fel-friskola-1.1017113).
FRISKOLOR STÅR KOMMUNEN DYRT
förkunnar Ystads Allehanda den 19 decmber (tyvärr återfinns artikeln inte på nätet). Man rapporterar om att en enig familjenämnd i Sjöbo rasar mot den nya lag som gynnar friskolor och missgymnnar kommunala skolor. Nämnden skriver enhälligt:
Lagstiftningen överkompenserar de enskilda verksamheterna. Detta sker på bekostnad av de elever och barn som går i den kommunala verksamheten. Konkurrens är bra, men den skall ske på lika villkor. Under protest tvingas nämnden betala ut en ökad ersättning till friskolor eftersom den skall vara i paritet med vad kommunen lägger ut på de kommunala skolorna. Dessa har under året renoverats till stora belopp, varför kommunen tvingas höja friskoleersättningen med motsvarande reparationskostnaden. Detta är ju en helt befängd följd av den nya lagstiftningen.
Kongressen har inte godkänt detta missbruk
Visserligen har kongressen sagt att det viktigaste inte är formen för hur skola och omsorg bedrivs men det är helt uppenbart att privata alternativ erbjuder en rik flora av problem som rimligen inte kan tolereras av en rödgrön regering. Dessa tidningsnotiser pekar med önskvärd tydlighet på några av dem. Särskilt viktigt torde vara att när verksamhetens bedrivs i vinstsyfte så måste utrymme skapas för vinst, vilket enklast åstadkoms genom kvalitetssänkning för brukarna eller profitering på de anställdas löner ocvh övriga villkor. Detta kan rimligen bara en borgerlig regering överse med medan vi socialdemokrater måste motverka detta med lagstiftning och kontroll av verksamheten.
Den borgerliga prvatiseringen av förskolor,skolor äldreboenden, vårdhem, dvs tidigare kommunal verksamhet som sålts eller lagts på privata företag har inneburit omfattande fördyringar, stora vinster för utövarna och omfattande skattefusk. Detta förutom ett antal anmärkningar på kvalitet som t.o.m. i några fall gått så långt att avtalen sagts upp. Går man igenom tidningsnotiser bekräftas bilden av det borgerliga misslyckandet även på denna punkt.
Omfattande fusk efteravknoppningar
(http://svt.se/2.22620/1.1826631/omfattande_fusk_efter_avknoppningar)
Enl inslag i Rapport på julafton misstänker Skatteverket ett omfattande skattefusk inom tidigare kommunal verksamhet som sålts eller lagts ut på privata företag. Det är i den ordinarie skattekontrollen som Skatteverket funnit flera fall av misstänkt skattefusk, just hos företag som arbetar i branscher som tidigare varit kommunala eller landstingsdrivna. Det handlar om friskolor, privata behandlingshem och äldreomsorg.
Oseriösa företag i tidigare kommunal verksamhet
Jan-Erik Bäckman är chef för den enhet inom Skatteverket som analyserar kontrollen och åtgärderna för att komma åt skattefusket. Han menar att det är de stora pengarna i tidigare kommunal verksamhet som lockar fram oseriösa företag. Vi ser att det finns falska faktorer, svarta löner och ett rätt så avancerat skatteupplägg. Vi har sett några fall där det rör sig om stora pengar på uppemot 20 miljoner kronor. Bara i år finns flera exempel från Stockholmsområdet där chefer i friskolor eller förskolor åtalats för misstänkta skattebrott. Efter årsskiftet ska Skatteverket därför borra djupare i de olika branscher där man misstänker skattefusk. Men det handlar också om att förbättra samarbetet med kommuner som är i färd med att sälja ut olika verksamheter.
Privat förskola ger stora vinster
(http://svt.se/2.33538/1.1676421/privat_forskola_ger_stora_vinster?lid=senasteNytt_363718&lpos=rubrik_1676421) En förskolechef som för drygt två år sedan tog över fyra förskolor i Årsta i södra Stockholm från kommunen, kunde ett år senare plocka ut över tre miljoner kronor i vinst. Upprörda föräldrar kräver möte om förskolevinster (http://www.dn.se/sthlm/forskola-vinst-arstagarden-kulturkrabaten-strom-1.945605)
Friskolornas vinster delas ut till ägarna
Friskolorna i Karlskrona gör stora vinster.(http://www.sydostran.se/index.60339---1.html) Överskotten från skolorna delar ägarna på. De senaste åren har friskolan Galärens ägare delat på drygt två miljoner kronor. NTI-gymnasiet toppar listan med en aktieutdelning på 25 000 000 kronor förra året. Det är bara "oberoende liberala" regeringsorganet Dagens Nyhneter som tycker att det offentliga inte skall driva skolor, Fri friskola (http://www.dn.se/opinion/huvudledare/fel-friskola-1.1017113).
FRISKOLOR STÅR KOMMUNEN DYRT
förkunnar Ystads Allehanda den 19 decmber (tyvärr återfinns artikeln inte på nätet). Man rapporterar om att en enig familjenämnd i Sjöbo rasar mot den nya lag som gynnar friskolor och missgymnnar kommunala skolor. Nämnden skriver enhälligt:
Lagstiftningen överkompenserar de enskilda verksamheterna. Detta sker på bekostnad av de elever och barn som går i den kommunala verksamheten. Konkurrens är bra, men den skall ske på lika villkor. Under protest tvingas nämnden betala ut en ökad ersättning till friskolor eftersom den skall vara i paritet med vad kommunen lägger ut på de kommunala skolorna. Dessa har under året renoverats till stora belopp, varför kommunen tvingas höja friskoleersättningen med motsvarande reparationskostnaden. Detta är ju en helt befängd följd av den nya lagstiftningen.
Kongressen har inte godkänt detta missbruk
Visserligen har kongressen sagt att det viktigaste inte är formen för hur skola och omsorg bedrivs men det är helt uppenbart att privata alternativ erbjuder en rik flora av problem som rimligen inte kan tolereras av en rödgrön regering. Dessa tidningsnotiser pekar med önskvärd tydlighet på några av dem. Särskilt viktigt torde vara att när verksamhetens bedrivs i vinstsyfte så måste utrymme skapas för vinst, vilket enklast åstadkoms genom kvalitetssänkning för brukarna eller profitering på de anställdas löner ocvh övriga villkor. Detta kan rimligen bara en borgerlig regering överse med medan vi socialdemokrater måste motverka detta med lagstiftning och kontroll av verksamheten.
Julens budskap: ”för att bringa hjärtan närmare och fred närmare."
Skjutne palestinske Ahmads organ räddar liv
Den elvaårige Ahmad sköts av en israelisk krypskytt 2005 i flyktinglägret Jenin på Västbanken. Ahmed var en palestinsk pojke som levde i flyktinglägret i Jenin på Västbanken. I november 2005 12 år gammal sköts han av en israelisk krypskytt. Han var i koma då han fördes till sjukhuset i Haifa i Israel där han sedan dog. Hans föräldrar beslöt att donera sonens organ till Israel. Ahmeds mamma sa att donationen är en hälsning och önskan om fred med Israel. Jenin är inte bara den plats varifrån flest självmordsbombare kommer och att palestinier inte är terrorister, utan att vi är ett folk som vill och kan leva med andra oavsett religion.
... på sex israeler
Mottagarna av Ahmed al Khatibs donerade organ var sex israeler: tre flickor, en medelålders kvinna och två pojkar. Den tolvåriga Samah Gadban hade väntat på ett hjärta i fem år när läkarna ringde hennes föräldrar och berättade om familjen al Khatibs donation. Ahmeds lever delades av en sexmånaders baby och en 56 årig kvinna, hans njurar gavs till en femårig pojke och hans lungor till en femårig pojke och en fyra år gammal flicka. Dr. Tzvi Ben-Yishai talesman för Rambam Medical Center i Haifa, där Ahmed blivit vårdad, sade att pojkens föräldrar beslutade att donera hans organ ”för att bringa hjärtan närmare och fred närmare.
Arbete för fred mellan människor
Ahmeds pappa Ismael al Khatib lever i flyktinglägret Jenin på västbanken där han sedan några år tillbka leder en ungdomsgård där över 200 ungdomar får kurser i musik, konst och datorer. Nu är han med i arbetet för att skapa ett film-, teater- och kulturcentrum. Berättelsen om Ahmeds hjärta återges rörande i ett stort reportage av Nathan Shachar i julaftons DN; men tyvärr har nätupplagan ingen återgivning. Däremot finns på nätet ett flertal träffar "The heart of Jenin" som är en filmbrättelse om detta och hur pappan färdas runt i Israel och sammanträffar med de israeliska barn som mottagit donationerna.
Hjärtevärmande historia för julen 2009
Detta är en sådan hjärtevärmande historia som är nog så viktig som Kalle Anka eller andra Ankor en julafton 2009. Och den pekar på hur vi måste förskjuta oförrätter för att nå hjärtlig kontakt där fred kan spira. God Jul!
Den elvaårige Ahmad sköts av en israelisk krypskytt 2005 i flyktinglägret Jenin på Västbanken. Ahmed var en palestinsk pojke som levde i flyktinglägret i Jenin på Västbanken. I november 2005 12 år gammal sköts han av en israelisk krypskytt. Han var i koma då han fördes till sjukhuset i Haifa i Israel där han sedan dog. Hans föräldrar beslöt att donera sonens organ till Israel. Ahmeds mamma sa att donationen är en hälsning och önskan om fred med Israel. Jenin är inte bara den plats varifrån flest självmordsbombare kommer och att palestinier inte är terrorister, utan att vi är ett folk som vill och kan leva med andra oavsett religion.
... på sex israeler
Mottagarna av Ahmed al Khatibs donerade organ var sex israeler: tre flickor, en medelålders kvinna och två pojkar. Den tolvåriga Samah Gadban hade väntat på ett hjärta i fem år när läkarna ringde hennes föräldrar och berättade om familjen al Khatibs donation. Ahmeds lever delades av en sexmånaders baby och en 56 årig kvinna, hans njurar gavs till en femårig pojke och hans lungor till en femårig pojke och en fyra år gammal flicka. Dr. Tzvi Ben-Yishai talesman för Rambam Medical Center i Haifa, där Ahmed blivit vårdad, sade att pojkens föräldrar beslutade att donera hans organ ”för att bringa hjärtan närmare och fred närmare.
Arbete för fred mellan människor
Ahmeds pappa Ismael al Khatib lever i flyktinglägret Jenin på västbanken där han sedan några år tillbka leder en ungdomsgård där över 200 ungdomar får kurser i musik, konst och datorer. Nu är han med i arbetet för att skapa ett film-, teater- och kulturcentrum. Berättelsen om Ahmeds hjärta återges rörande i ett stort reportage av Nathan Shachar i julaftons DN; men tyvärr har nätupplagan ingen återgivning. Däremot finns på nätet ett flertal träffar "The heart of Jenin" som är en filmbrättelse om detta och hur pappan färdas runt i Israel och sammanträffar med de israeliska barn som mottagit donationerna.
Hjärtevärmande historia för julen 2009
Detta är en sådan hjärtevärmande historia som är nog så viktig som Kalle Anka eller andra Ankor en julafton 2009. Och den pekar på hur vi måste förskjuta oförrätter för att nå hjärtlig kontakt där fred kan spira. God Jul!
måndag 21 december 2009
Sådan är kapitalismen
GM får premium om man lägger ner SAAB
Saab är en skitsak för GM och skälen för försdäljning motverkas starkt av GM måste visa amerikanska lagstiftare att man koncentrerar sig på sina amerikanska bilmärken där det rör amerikanska jobb. Hur gör man det lättare att sälja dessa märken? Jo, naturligtvis genom att lägga ner en konkurrent. Då har man verkligen månat om amerikanska jobb och meriterat sig för att få del av de statssubventioner och extrakrediter som amerikanska staten ställt i utsikt. Sådan är kapitalismen!
Frågan är om GM verkligen vill sälja
Under rubriken "GM har haft en annan agenda" finns i papperstidningen DN 21/12 en stort uppslagen artikel om "rävspelet om SAAB fortsätter". Denna artikel har av outgrundlig anledning mörkats i nätupplagan. Det nya budet från Spyker skulle bara mötts av nedläggningsbudet som dessutom kom långt före den gräns GM själva satt upp. Frågan som ställdes var om GM verkligen tänkte sälja SAAB. Personer med insyn "uttrycker en allt större skepsis mot GM-ledningens agerande". Men detta är censurerat och en uppmärksam läsare frågar sig om detta var otillbörliga frågeställningar, som bara skulle oroa... Sådan är kapitalismen!
Är det verkligt rimligt?
Nu är detta naturligtvis ingenting för oss småskitar att fundera kring. Om man skall lägga ner jobben direkt för 8000 pers och ramma västsveriges näringsliv så skall man åtminstone ha kritstrecksrandigt, vit skjorta och slips och komma i helikopter. Och dylika beslut kan dessa gubbar sitta i enskilda rum och prata fram och tillbaka om. Är det rimligt att denna makt undandras från demokratisk insyn? Ja, här sitter jag i träningsoverall och tofflor och bara frågar: ..är det rimligt? Eller som jag tidigare skrev om att Wallenbergarna bara kunde på ett bräde sälja SAAB Automobile. Eller alltså sälja sysselsättningen för minst 8000 anställda. Nog är det litet gammeldags med dessa Marknadens feodalherrar som gör tummen upp eller ner för människors försörjning och välfärd. Sådan är kapitalismen!
Vi blir utnyttjade
Det är denna kapitalism som hela tiden vill utnyttja oss vanliga medborgare genom att ta ut större vinster ur skolor, ur behandlingshem, ur apotek, ur äldreboenden och i litet större skala ur fordonstillverkning, bostadsbyggande, bankverksamhet osv osv. Den borgerliga regeringen snackar om reglering men det vet ju vi alla att för högerregeringen är det marknaden som bestämmer och man försöker också förmera vinsttänkandet genom att sälja ut offentlig verksamhet. Detta så att vi skall bli ännu mera beroende av dessa kritstreksrandiga som har helt andra skäl för arbete, nämligen att det skall skapa vinst för dem. Därför är sociala sysselsättningsskäl ganska ovidkommande för högerregeringen och dem den stödjer sig på.
Sådan är kapitalismen - otack är den armes lön.
De´e´ dom rikas paradis men - ingen hör en fattigs bön!
Saab är en skitsak för GM och skälen för försdäljning motverkas starkt av GM måste visa amerikanska lagstiftare att man koncentrerar sig på sina amerikanska bilmärken där det rör amerikanska jobb. Hur gör man det lättare att sälja dessa märken? Jo, naturligtvis genom att lägga ner en konkurrent. Då har man verkligen månat om amerikanska jobb och meriterat sig för att få del av de statssubventioner och extrakrediter som amerikanska staten ställt i utsikt. Sådan är kapitalismen!
Frågan är om GM verkligen vill sälja
Under rubriken "GM har haft en annan agenda" finns i papperstidningen DN 21/12 en stort uppslagen artikel om "rävspelet om SAAB fortsätter". Denna artikel har av outgrundlig anledning mörkats i nätupplagan. Det nya budet från Spyker skulle bara mötts av nedläggningsbudet som dessutom kom långt före den gräns GM själva satt upp. Frågan som ställdes var om GM verkligen tänkte sälja SAAB. Personer med insyn "uttrycker en allt större skepsis mot GM-ledningens agerande". Men detta är censurerat och en uppmärksam läsare frågar sig om detta var otillbörliga frågeställningar, som bara skulle oroa... Sådan är kapitalismen!
Är det verkligt rimligt?
Nu är detta naturligtvis ingenting för oss småskitar att fundera kring. Om man skall lägga ner jobben direkt för 8000 pers och ramma västsveriges näringsliv så skall man åtminstone ha kritstrecksrandigt, vit skjorta och slips och komma i helikopter. Och dylika beslut kan dessa gubbar sitta i enskilda rum och prata fram och tillbaka om. Är det rimligt att denna makt undandras från demokratisk insyn? Ja, här sitter jag i träningsoverall och tofflor och bara frågar: ..är det rimligt? Eller som jag tidigare skrev om att Wallenbergarna bara kunde på ett bräde sälja SAAB Automobile. Eller alltså sälja sysselsättningen för minst 8000 anställda. Nog är det litet gammeldags med dessa Marknadens feodalherrar som gör tummen upp eller ner för människors försörjning och välfärd. Sådan är kapitalismen!
Vi blir utnyttjade
Det är denna kapitalism som hela tiden vill utnyttja oss vanliga medborgare genom att ta ut större vinster ur skolor, ur behandlingshem, ur apotek, ur äldreboenden och i litet större skala ur fordonstillverkning, bostadsbyggande, bankverksamhet osv osv. Den borgerliga regeringen snackar om reglering men det vet ju vi alla att för högerregeringen är det marknaden som bestämmer och man försöker också förmera vinsttänkandet genom att sälja ut offentlig verksamhet. Detta så att vi skall bli ännu mera beroende av dessa kritstreksrandiga som har helt andra skäl för arbete, nämligen att det skall skapa vinst för dem. Därför är sociala sysselsättningsskäl ganska ovidkommande för högerregeringen och dem den stödjer sig på.
Sådan är kapitalismen - otack är den armes lön.
De´e´ dom rikas paradis men - ingen hör en fattigs bön!
lördag 19 december 2009
Klimatmötets fiasko är de klantiga förespråkarnas ansvar
Förberedelserna påstås enorma ändå ett tydligt mag pladask
Hur kunde det gå så fel? Man har hållit på i två år och Andreas Carlgren och Fredrik Reinfeldt har under denna tid fotograferats med alla världen potentater och sedan drar man samman en rad statschefer som skall skriva på allt som man kommit fram till var planen. Men det blir ingenting. Carlgren vädrar jättebesvikelse därför att världens ledare inte är mogna då de inte var med på hans planer. Fredrik han talar om det frustrerande att folk sitter i dagar och diskuterar ordningsfrågor och att några saboterade avtalet men att det ändå är bättre ingenting.
Borgerliga media sväljer allt för att skydda högerregeringen
Svd skyller i sin huvudledare "FN-formatet hjälper inte klimatet" (http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/fn-formatet-hjalper-inte-klimatet_3966691.svd) på FN, Barack Obama som bara upprepade det han tidigare sagt till Reinfeldt, "fulspel" från Kina, Venezuela, Bolivia och diverse oljestater och talar om att mötet resulterade i skisser som behöver fyllas och på ledarbloggen om "Lymlarna i Köpenhamn" (http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=17273). Sydsvenskan huvudledare i går "Klimatekvation söker lösning" (http://sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/article605255/Klimatekvation-soker-losning.html) var inte hoppfull och talar om "trixandet i Köpenhamn". Chefredaktören Heidi Avellan fyller på med "Titta han snackar" (http://sydsvenskan.se/opinion/heidiavellan/article607620/Titta-han-snackar.html) och hon är mest orolig för att klimatet tagit för mycket tid så att de borgerliga inte vinner nästa val. Olloe Lönnaeus, som är en uppmärksammad deckarförfattare, har en politisk analys och verkar fint ha fångat stämningen redan i rubriken "Från Hopenhagen till Brokenhagen" (http://sydsvenskan.se/kronikorer/ollelonnaeus/article608453/Analys-Fran-Hopenhagen-till-Brokenhagen.html)
Den enda som säger klart ut är Wetterstrand
DN kostar inte på sig en huvudledare utan har bara en signerad artikel "Klimatet: Störst får gå först" (http://www.dn.se/opinion/signerat/klimatet-storst-far-ga-forst-1.1016584) där man skyller på "tvivelaktiga figurer som Venezuelas Hugo Chávez". Medan Maria Wetterstrand på DN-debatt tar bladet från munnen ”Klimatmötet i Köpenhamn ett monumentalt nederlag” (http://www.dn.se/opinion/debatt/klimatmotet-i-kopenhamn-ett-monumentalt-nederlag-1.1016462). Detta borgerliga mediaspel är emellertid ganska märkligt.
Andreas Carlgren kvalificerat politiskt omogen
Hur kan man som Andreas Carlgren vara så in i Nordens besviken. Har han inte förberett sig? Hur kan han inbilla sig att han kan lösa klimatproblemet vid en konferens mellan alla världens stater under en kort tid. Ja vad jag förstår är i så fall enda möjligheten att allt är minutiöst förberett så de flesta frågor är lösta och i vart fall klara skisser föreligger för hur tvistefrågor skall lösas. Om Andreas Carlgren är besviken så borde det vara på sig själv att han är så obota optimistisk att han tror att dylika frågor kan lösas på ett bräde under någon veckas diskussion. Ja, det är egentligen så dumt att han framstår som kvalificerat politiskt omogen själv.
Men den som spelat första fiolen och samtidig dirigent är Fredrik Reinfeldt
Hur kan han som träffade "alla av betydelse" vara frustrerad, när ordningsfrågor tar upp tiden. Varför har hans omtalade välsmorda diplomatiska organisation inte trimmat in kongressdeltagarna bättre i beslutsapparaten än att det väcks ordningsfrågor i plenum! Och hur kan Fredrik Reinfeldt bli förvånad att vissa stater sätter helt stopp för en fråga i plenum!! Är de överhuvud tillfrågade före mötet om de vill medverka? Och hur kan vår statsminister som bara för kort tid sedan lät sig fotograferas med Barack Obama tro att beskedet skulle bli ett annat än det han fick vid sammanträffandet. Samma sak gäller med Kinas ledare. Det är ett skandalöst illa planerat möte där bl.a. Fredrik Reinfeldt själv svarat för att skuva upp förväntningarna utan att ha något som helst realistiskt underlag för sina förhoppningar. Klimatmötets fiasko är de klantiga förespråkarnas ansvar.
Hur kunde det gå så fel? Man har hållit på i två år och Andreas Carlgren och Fredrik Reinfeldt har under denna tid fotograferats med alla världen potentater och sedan drar man samman en rad statschefer som skall skriva på allt som man kommit fram till var planen. Men det blir ingenting. Carlgren vädrar jättebesvikelse därför att världens ledare inte är mogna då de inte var med på hans planer. Fredrik han talar om det frustrerande att folk sitter i dagar och diskuterar ordningsfrågor och att några saboterade avtalet men att det ändå är bättre ingenting.
Borgerliga media sväljer allt för att skydda högerregeringen
Svd skyller i sin huvudledare "FN-formatet hjälper inte klimatet" (http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/fn-formatet-hjalper-inte-klimatet_3966691.svd) på FN, Barack Obama som bara upprepade det han tidigare sagt till Reinfeldt, "fulspel" från Kina, Venezuela, Bolivia och diverse oljestater och talar om att mötet resulterade i skisser som behöver fyllas och på ledarbloggen om "Lymlarna i Köpenhamn" (http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=17273). Sydsvenskan huvudledare i går "Klimatekvation söker lösning" (http://sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/article605255/Klimatekvation-soker-losning.html) var inte hoppfull och talar om "trixandet i Köpenhamn". Chefredaktören Heidi Avellan fyller på med "Titta han snackar" (http://sydsvenskan.se/opinion/heidiavellan/article607620/Titta-han-snackar.html) och hon är mest orolig för att klimatet tagit för mycket tid så att de borgerliga inte vinner nästa val. Olloe Lönnaeus, som är en uppmärksammad deckarförfattare, har en politisk analys och verkar fint ha fångat stämningen redan i rubriken "Från Hopenhagen till Brokenhagen" (http://sydsvenskan.se/kronikorer/ollelonnaeus/article608453/Analys-Fran-Hopenhagen-till-Brokenhagen.html)
Den enda som säger klart ut är Wetterstrand
DN kostar inte på sig en huvudledare utan har bara en signerad artikel "Klimatet: Störst får gå först" (http://www.dn.se/opinion/signerat/klimatet-storst-far-ga-forst-1.1016584) där man skyller på "tvivelaktiga figurer som Venezuelas Hugo Chávez". Medan Maria Wetterstrand på DN-debatt tar bladet från munnen ”Klimatmötet i Köpenhamn ett monumentalt nederlag” (http://www.dn.se/opinion/debatt/klimatmotet-i-kopenhamn-ett-monumentalt-nederlag-1.1016462). Detta borgerliga mediaspel är emellertid ganska märkligt.
Andreas Carlgren kvalificerat politiskt omogen
Hur kan man som Andreas Carlgren vara så in i Nordens besviken. Har han inte förberett sig? Hur kan han inbilla sig att han kan lösa klimatproblemet vid en konferens mellan alla världens stater under en kort tid. Ja vad jag förstår är i så fall enda möjligheten att allt är minutiöst förberett så de flesta frågor är lösta och i vart fall klara skisser föreligger för hur tvistefrågor skall lösas. Om Andreas Carlgren är besviken så borde det vara på sig själv att han är så obota optimistisk att han tror att dylika frågor kan lösas på ett bräde under någon veckas diskussion. Ja, det är egentligen så dumt att han framstår som kvalificerat politiskt omogen själv.
Men den som spelat första fiolen och samtidig dirigent är Fredrik Reinfeldt
Hur kan han som träffade "alla av betydelse" vara frustrerad, när ordningsfrågor tar upp tiden. Varför har hans omtalade välsmorda diplomatiska organisation inte trimmat in kongressdeltagarna bättre i beslutsapparaten än att det väcks ordningsfrågor i plenum! Och hur kan Fredrik Reinfeldt bli förvånad att vissa stater sätter helt stopp för en fråga i plenum!! Är de överhuvud tillfrågade före mötet om de vill medverka? Och hur kan vår statsminister som bara för kort tid sedan lät sig fotograferas med Barack Obama tro att beskedet skulle bli ett annat än det han fick vid sammanträffandet. Samma sak gäller med Kinas ledare. Det är ett skandalöst illa planerat möte där bl.a. Fredrik Reinfeldt själv svarat för att skuva upp förväntningarna utan att ha något som helst realistiskt underlag för sina förhoppningar. Klimatmötets fiasko är de klantiga förespråkarnas ansvar.
Vi socialdemokrater har glömt vårt språk - välfärdssamhället måste förnyas varje dag.
Inte bara förnyelse utan en nyväckelse av välfärdssamhället
I Konflikt i radions P1 medverkade bl.a. Bengt Göransson. Han är en ideolog som dissikerar med raska snitt och klart beskriver vad han ser, nämligen hur vi socialdemokrater förletts in i marknadsspråket. Och det farliga med det är att vi tappar målsättningen. Låt oss inför valrörelsen återta vårt språk och därmed åstadkomma inte bara med förnyelse utan en nyväckelse av välfärdssamhället.
Den öppna staden
Konfliktprogrammet tog utgångspunkt i "poeten som blev byråkrat för att bygga det samhälle han besjöng". Men vad blev det av Ragnar Thoursies visioner om den öppna staden, orden som också visade Olof Palme vägen? Nära 60 år senare ger han åter röst åt välfärdsbygget sett från äldreomsorgen som befolkas av svenska gamlingar och bemannas av människor från hela världen - men drömmen om en öppen stad förblir en utopi. Men en viktig utopi särskilt som vi är på god väg mot den slutna staden. Där de välbärgade och makthavare lever bakom grindar och de besuttna har ekonomiska stängsel när det gäller vardagens behov och hälsa. Där arbete och social välfärd förbehålls de friska och rika och utanförskap blir en realitet för äldre, sjuka, arbetslösa och många invandrare. Där alltså öppenheten är en chimär.
Medborgaren eller skattebetalaren?
Bengt Göransson frågade: Vem representerar politikern egentligen? Medborgaren eller skattebetalaren? Naturligtvis måste politikern se till utgifterna. Men välfärdsutgifterna får inte ideologiskt ses som en kostnad för marknadssamhället. Vi socialdemokrater har under hela vår framväxt sett välfärdskostnaderna som en grundläggande investering i ett demokratiskt samhälle. Det handlar inte om rättigheter utan just att bygga ett öppnare samhälle för flertalet medborgare där man känner säkerhet att grundbehoven tillgodoses av det allmänna. Välfärdssamhället måste på så sätt varje dag - precis som en humnanistisk version av tio Guds bud - föranleda eftertanke.
Samhället är inte en butik för en socialdemokrat!
Gör man samhället till en butik, fortsatte Bengt Göransson, så blir det besvärligt med målsättningen igen. Detta därför att butiksinnehavaren(politikern/makthavaren) inte har kunden primärt som viktigast utan butiken (avkastningen, budgeten). Exempelvis så är det uppenbart att dagens sjukkassa, som är en del av Allmänna försäkringen, representerar staten inte den sjukförsäkrade. Det är svårt att vara medborgare i butikssamhället där det visserligen finns valfrihet, som privatiserats i olika butiker, men inte verklig frihet, som bara är möjlig i ett jämlikt samhälle. Detta gäller också för de rika som bor bakom grindar och inte vågar gå ut i samhället utan livvakter.
Inte heller är samhället en tävling
Samhället börjar mer och mer likna en tävling kring tävlingsresultat. Ungdomar i dag skall tävla om att uppnå bostad, ett välbetalt arbete och familj. Det gäller precis som i Robinsson eller vad det nu heter att bli vinnare och där man slår ut en efter en på vägen till prispallen. Och det är en tävling där alla tjyvtrix är tillåtna. Bäste trixaren får pris. Det blir ett samhälle där det gemensamma inte räknas och där ett föraktfullt leende ges den som påminner om solidaritet. Men är det vår samhällsdröm? Vad drömmer vi socialdemokrater om egentligen? Har vi gett upp tanken på välfärdssverige?
Konsten är oberoende
Man påminde om att Ragnar Thoursies en gång talade inför regeringen Erlander om konsten. Och hur konsten och konstutövaren stod för oberoende. Det gällde alltså för en god politiker att ha tillit till det oberoende, till att konstnären skulle förlösa samhället med sin nyfikenhet. Den effektivitet som frammanas av högerregeringens nya kulturpolitik litar till efektiviteten. Det är bara det att då har man missat poängen eftersom effektivitet skyr den nyfikne. Och då kan man påminna sig att det faktiskt är den nyfikne som för samhället framåt. Är det något som vi socialdemokrater fortfarande borde ta till oss?
I Konflikt i radions P1 medverkade bl.a. Bengt Göransson. Han är en ideolog som dissikerar med raska snitt och klart beskriver vad han ser, nämligen hur vi socialdemokrater förletts in i marknadsspråket. Och det farliga med det är att vi tappar målsättningen. Låt oss inför valrörelsen återta vårt språk och därmed åstadkomma inte bara med förnyelse utan en nyväckelse av välfärdssamhället.
Den öppna staden
Konfliktprogrammet tog utgångspunkt i "poeten som blev byråkrat för att bygga det samhälle han besjöng". Men vad blev det av Ragnar Thoursies visioner om den öppna staden, orden som också visade Olof Palme vägen? Nära 60 år senare ger han åter röst åt välfärdsbygget sett från äldreomsorgen som befolkas av svenska gamlingar och bemannas av människor från hela världen - men drömmen om en öppen stad förblir en utopi. Men en viktig utopi särskilt som vi är på god väg mot den slutna staden. Där de välbärgade och makthavare lever bakom grindar och de besuttna har ekonomiska stängsel när det gäller vardagens behov och hälsa. Där arbete och social välfärd förbehålls de friska och rika och utanförskap blir en realitet för äldre, sjuka, arbetslösa och många invandrare. Där alltså öppenheten är en chimär.
Medborgaren eller skattebetalaren?
Bengt Göransson frågade: Vem representerar politikern egentligen? Medborgaren eller skattebetalaren? Naturligtvis måste politikern se till utgifterna. Men välfärdsutgifterna får inte ideologiskt ses som en kostnad för marknadssamhället. Vi socialdemokrater har under hela vår framväxt sett välfärdskostnaderna som en grundläggande investering i ett demokratiskt samhälle. Det handlar inte om rättigheter utan just att bygga ett öppnare samhälle för flertalet medborgare där man känner säkerhet att grundbehoven tillgodoses av det allmänna. Välfärdssamhället måste på så sätt varje dag - precis som en humnanistisk version av tio Guds bud - föranleda eftertanke.
Samhället är inte en butik för en socialdemokrat!
Gör man samhället till en butik, fortsatte Bengt Göransson, så blir det besvärligt med målsättningen igen. Detta därför att butiksinnehavaren(politikern/makthavaren) inte har kunden primärt som viktigast utan butiken (avkastningen, budgeten). Exempelvis så är det uppenbart att dagens sjukkassa, som är en del av Allmänna försäkringen, representerar staten inte den sjukförsäkrade. Det är svårt att vara medborgare i butikssamhället där det visserligen finns valfrihet, som privatiserats i olika butiker, men inte verklig frihet, som bara är möjlig i ett jämlikt samhälle. Detta gäller också för de rika som bor bakom grindar och inte vågar gå ut i samhället utan livvakter.
Inte heller är samhället en tävling
Samhället börjar mer och mer likna en tävling kring tävlingsresultat. Ungdomar i dag skall tävla om att uppnå bostad, ett välbetalt arbete och familj. Det gäller precis som i Robinsson eller vad det nu heter att bli vinnare och där man slår ut en efter en på vägen till prispallen. Och det är en tävling där alla tjyvtrix är tillåtna. Bäste trixaren får pris. Det blir ett samhälle där det gemensamma inte räknas och där ett föraktfullt leende ges den som påminner om solidaritet. Men är det vår samhällsdröm? Vad drömmer vi socialdemokrater om egentligen? Har vi gett upp tanken på välfärdssverige?
Konsten är oberoende
Man påminde om att Ragnar Thoursies en gång talade inför regeringen Erlander om konsten. Och hur konsten och konstutövaren stod för oberoende. Det gällde alltså för en god politiker att ha tillit till det oberoende, till att konstnären skulle förlösa samhället med sin nyfikenhet. Den effektivitet som frammanas av högerregeringens nya kulturpolitik litar till efektiviteten. Det är bara det att då har man missat poängen eftersom effektivitet skyr den nyfikne. Och då kan man påminna sig att det faktiskt är den nyfikne som för samhället framåt. Är det något som vi socialdemokrater fortfarande borde ta till oss?
fredag 18 december 2009
GM-direktörer, Wallenbergarna och högerregeringen önskar SAAB-anställda en God Jul och ett Ovisst Nytt År!
Sådan är kapitalismen
SAAB står för Svenska Aeroplan AB som bildades 1937 i Trollhättan från 1945 planerade och 1950 släppte en liten tvåtakts personbil, medan flygplanstillverkningen slogs ihop med Svenska Järnvägsverkstädernas aeroplanavdelning Linköping. 1990 avskildes personbilstillverkningen SAAB Automobile AB, vilket sedan år 2000 ägs helt av General Motors.
Vargarna ylar
Flygplans- och lastbilstillverkningen är kvar inom SAAB AB, som fortfarande är ett Wallenbergföretag. Enkelt kan det uttryckas så att det företag som byggts av svenska arbetare och storkapitalisten Wallenberg med åtskilligt stöd av svenska staten såldes av Wallenbergfamiljen till GM för att rensa bort de problem av ekonomiskt och strukturmässigt slag som SAAB Autmobile drogs med. General Motors har nu sedan flera år själva drabbats av problem och inskränker sig nu till USA-baserad tillverkning. GMs satsning på amerikansk produktion är naturklig då företaget därigenom får amerikanska statens bistånd. Något motsvarande bistånd kan inte påräknas från högerregeringen som kallt ser på när varumärket SAAB slits sönder mellan de kapitalistiska varulvarna.
... otack är den armes lön.
Wallenbergarna som i god tid sålt SAAB för fantasisummor berömmer sig av att ha skyddat sina egna intressen och kan tryggt tillgodogöra sig vinsterna, bonusarna och alla andra hutlöst väl tilltagna förmåner. Det märkliga i detta sammanhang är att ingen frågar sig hur direktörerna fått fram alla bilarna. Ingen tänker på ingenjörerna som haft djärva konstruktioner och innovationer. Ingen tänker på alla arbetare och tjänstemän som lojalt ställt upp på företaget i alla sammanhang och som nu går en oviss tid i arbetslöshet till mötes. Ingen tänker på de närmare 8000 arbetare med familjer och hem i SAAB och alla underleverantörer. Å ena sidan Wallenbergarna som kammat hem miljardbelopp i vinster och å den andra de sparkade arbetarna utan lön. Maud säger att högerregeringen har planerat allt och kommer ge arbetsförmedlingen extra resurser.
GM-direktörer, Wallenbergarna och högerregeringen önskar alla SAAB-anställda en God Jul och ett Ovisst Nytt År!
Sådan är kapitalismen - otack är den armes lön.
De´e´ dom rikas paradis men - ingen hör en fattigs bön!
SAAB står för Svenska Aeroplan AB som bildades 1937 i Trollhättan från 1945 planerade och 1950 släppte en liten tvåtakts personbil, medan flygplanstillverkningen slogs ihop med Svenska Järnvägsverkstädernas aeroplanavdelning Linköping. 1990 avskildes personbilstillverkningen SAAB Automobile AB, vilket sedan år 2000 ägs helt av General Motors.
Vargarna ylar
Flygplans- och lastbilstillverkningen är kvar inom SAAB AB, som fortfarande är ett Wallenbergföretag. Enkelt kan det uttryckas så att det företag som byggts av svenska arbetare och storkapitalisten Wallenberg med åtskilligt stöd av svenska staten såldes av Wallenbergfamiljen till GM för att rensa bort de problem av ekonomiskt och strukturmässigt slag som SAAB Autmobile drogs med. General Motors har nu sedan flera år själva drabbats av problem och inskränker sig nu till USA-baserad tillverkning. GMs satsning på amerikansk produktion är naturklig då företaget därigenom får amerikanska statens bistånd. Något motsvarande bistånd kan inte påräknas från högerregeringen som kallt ser på när varumärket SAAB slits sönder mellan de kapitalistiska varulvarna.
... otack är den armes lön.
Wallenbergarna som i god tid sålt SAAB för fantasisummor berömmer sig av att ha skyddat sina egna intressen och kan tryggt tillgodogöra sig vinsterna, bonusarna och alla andra hutlöst väl tilltagna förmåner. Det märkliga i detta sammanhang är att ingen frågar sig hur direktörerna fått fram alla bilarna. Ingen tänker på ingenjörerna som haft djärva konstruktioner och innovationer. Ingen tänker på alla arbetare och tjänstemän som lojalt ställt upp på företaget i alla sammanhang och som nu går en oviss tid i arbetslöshet till mötes. Ingen tänker på de närmare 8000 arbetare med familjer och hem i SAAB och alla underleverantörer. Å ena sidan Wallenbergarna som kammat hem miljardbelopp i vinster och å den andra de sparkade arbetarna utan lön. Maud säger att högerregeringen har planerat allt och kommer ge arbetsförmedlingen extra resurser.
GM-direktörer, Wallenbergarna och högerregeringen önskar alla SAAB-anställda en God Jul och ett Ovisst Nytt År!
Sådan är kapitalismen - otack är den armes lön.
De´e´ dom rikas paradis men - ingen hör en fattigs bön!
söndag 13 december 2009
Censurens högborg: DNs nättidning
Regeringskritiska artiklar saknas i nättidningen
Jag konstaterade DNs nättidining den censurerats av webbredaktören med det tydliga syftet att inga för högerregeringen kritiska nyheter får förekomma i "Vår avsikt är inte att döende ska jobba", säger Fredrik Reinfeldt (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37879) och "Straffskatten på pensionärer, sjuka och arbetslösa - "jobbskatteavdraget" som inte ger ett enda jobb" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37951) samt "Arbetslinjen gäller ända in i döden" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37943).
Kommentarer från bl.a. nättidningsredaktionen
För att få de inblandades kommentarer så tillskrev jag Henning Brors, Lars-ingmar Karlsson, som båda blivit censurerade och nätupplagans chef Charlotta Friborg samt medlemmarna i nätredaktionen Björn Hedensjo, Malin Crona, Caspar Opitz och Mårten Henneus. Min fråga var: Jag har noterat att vissa av artiklar i papperstidningen censureras av nättidningen. Det gällde bl.a. ...(de ovan nämnda artiklarna).... De nämnda artiklar mörkas helt och kan inte återfinnas ens efter sökning på nättidningens söktjänst. Det finns fler exempel som tyder på att nättidningen rensar bort material som uppfattas som problematiserande av högerregeringens arbetsresultat. Vad är din uppfattning i frågan såsom verksam på dn.se? Och finns det någon fast policy för nättidningens handhavande av nyhetsmaterialet i förhållande till nättidningen?
Svaren
Svar har inkommit från Lars-Ingmar Karlsson: Den frågan får du ställa till DN.se. och från dn,se Björn Hedensjö: Tack för ditt mejl. Det handlar inte om att "censurera" artiklar, snarare om att vi på DN.se har en egen redaktion, och att vi bara publicerar runt hälften av papperstidningens artiklar, och Malin Crona: Tack för ditt mejl! Det stämmer att allt material ur papperstidningen inte läggs ut på DN.se. Det handlar inte om censur utan om att det är två olika produkter, allting som publiceras på DN.se publiceras inte heller i papperstidningen. Vill man ta del av allt material ur papperstidningen får man köpa den och vill man ta del av allt material på DN.se får man läsa materialet där. Ha en bra dag!
Slutsatsen
Ja, jag hoppas att ni på dn.se också har en bra dag. Ingen av de tillfrågade har svarat på om det finns någon fast policy för handhavande av nyhetsmaterialet. Och då får man ju förlita sig till sina faktiska iakttagelser. Och iakttagelserna ger vid handen att ett flertal artiklar med en kritisk granskning av högerregeringen inte inflyter i nättidningen. Verkligheten talar s.a.s. emot DN.se-redaktionens vittnesmål. Även om papperstidningen Dagens nyheter p.g.a. sitt politiska innehåll och sitt urval av nyheter är ett klart regerringsorgan så är detta än mer tydligt beträffande nättidningen. Egentligen borde nättidningen ha ha ett stort enkelritningstrafikmärke i sajtens ingress.
Jag konstaterade DNs nättidining den censurerats av webbredaktören med det tydliga syftet att inga för högerregeringen kritiska nyheter får förekomma i "Vår avsikt är inte att döende ska jobba", säger Fredrik Reinfeldt (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37879) och "Straffskatten på pensionärer, sjuka och arbetslösa - "jobbskatteavdraget" som inte ger ett enda jobb" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37951) samt "Arbetslinjen gäller ända in i döden" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37943).
Kommentarer från bl.a. nättidningsredaktionen
För att få de inblandades kommentarer så tillskrev jag Henning Brors, Lars-ingmar Karlsson, som båda blivit censurerade och nätupplagans chef Charlotta Friborg samt medlemmarna i nätredaktionen Björn Hedensjo, Malin Crona, Caspar Opitz och Mårten Henneus. Min fråga var: Jag har noterat att vissa av artiklar i papperstidningen censureras av nättidningen. Det gällde bl.a. ...(de ovan nämnda artiklarna).... De nämnda artiklar mörkas helt och kan inte återfinnas ens efter sökning på nättidningens söktjänst. Det finns fler exempel som tyder på att nättidningen rensar bort material som uppfattas som problematiserande av högerregeringens arbetsresultat. Vad är din uppfattning i frågan såsom verksam på dn.se? Och finns det någon fast policy för nättidningens handhavande av nyhetsmaterialet i förhållande till nättidningen?
Svaren
Svar har inkommit från Lars-Ingmar Karlsson: Den frågan får du ställa till DN.se. och från dn,se Björn Hedensjö: Tack för ditt mejl. Det handlar inte om att "censurera" artiklar, snarare om att vi på DN.se har en egen redaktion, och att vi bara publicerar runt hälften av papperstidningens artiklar, och Malin Crona: Tack för ditt mejl! Det stämmer att allt material ur papperstidningen inte läggs ut på DN.se. Det handlar inte om censur utan om att det är två olika produkter, allting som publiceras på DN.se publiceras inte heller i papperstidningen. Vill man ta del av allt material ur papperstidningen får man köpa den och vill man ta del av allt material på DN.se får man läsa materialet där. Ha en bra dag!
Slutsatsen
Ja, jag hoppas att ni på dn.se också har en bra dag. Ingen av de tillfrågade har svarat på om det finns någon fast policy för handhavande av nyhetsmaterialet. Och då får man ju förlita sig till sina faktiska iakttagelser. Och iakttagelserna ger vid handen att ett flertal artiklar med en kritisk granskning av högerregeringen inte inflyter i nättidningen. Verkligheten talar s.a.s. emot DN.se-redaktionens vittnesmål. Även om papperstidningen Dagens nyheter p.g.a. sitt politiska innehåll och sitt urval av nyheter är ett klart regerringsorgan så är detta än mer tydligt beträffande nättidningen. Egentligen borde nättidningen ha ha ett stort enkelritningstrafikmärke i sajtens ingress.
EU-gemenskapen - nu ett vapen för de rika och besuttna
Vem betalade för att få fram Laval-domen?
Alla - ja just alla - var överens om att den Lavaldom som skulle avkunnas av EG-domstolen skulle gå i fackens favör. Ja, t.o.m. domstolens egen utredare, generaladvokaten, skrev ett sådant domsförslag. Domen för snart ett år sedan blev en kalldusch för alla Europas löntagare och fackliga organisationer. Vem hade betalt rättegångskostnaderna för att få fram utslaget? Jo, den svenska arbetsgivarorganisationen: Svenskt Näringsliv. Arbetsgivarna såg detta som en chans att kväsa facket och satsade alltså stort på att få fram detta utslag.
Och vem förhöll sig passiv?
Högerregeringen har passivt åsett hela skådespelet och istället nu kommit med en lagstiftning som ytterligare befäster arbetsgivarnas övertag. Med en sådan verklighet må man ordbajsa om att man älskar kollektivavtal. Frågan är om väljarna kommer att gå på det också? Där har vi röd-gröna vårt ansvar att ta fram detta i ljuset för väljarna!
Vi måste inse realiteter:
* Svenskt Näringsliv står för ett ekonomiskt särintresse som bara har ett intresse, nämligen att gynna den egna sfären
* den borgerliga regeringen har genom sin politik bara ett syfte, nämligen att på ett smidigt och pr-mässigt snyggt sätt gynna samma sfär
* EU-gemenskapen har med sin domstol och kommission med högermajoritet blivit ett lydigt redskap för bl.a. dessa högerkrafter.
Därför är vi på väg mot ett samhälle där:
* fackföreningarnas rättigheter hela tiden beskärs bl.a. genom domstolars ingripande
* rörelsefriheten för arbetarrörelsens politiska gren kringskärs genom fördrag och deras tolkning
* löntagarnas löner bl.a. genom dumpning görs lägre och en låglönemarknad etableras
Vilken verklighet vill vi ha?
Detta fångas väl av den nyliberala Dick Erixon: "Istället borde ju alla partier erkänna faktum: med en allt större lågutbildad befolkning i Sverige måste arbetsmarknaden i grunden förändras och låglönemarknader öppnas. Det är konsekvensen av invandringen. Och det är därför högutbildade är positiva till invandring, medan lågavlönade är mer skeptiska. Vi snackar alltså inte om främlingsfientlighet eller rasism, utan om rena ekonomiska intressen. Högutbildade kan se fram emot att få sina skjortor strukna för lägre kostnad, medan offentligt anställda LO-kollektiv kan räkna med sänkta löner som en följd av en invandring med många lågutbildade. Säg som det är! Ta verkligheten vid hornen!"
Vänstern har fångats i en återvändsgränd - vi måste tas ut!
Men vad är det Mona Sahlin och vårt parti måste lära av detta. Jo, att vi faktiskt fångats in i en återvändsgränd, där högerregeringen med uppdrag av Svenskt Näringsliv ser till att vi förblir instängda. Vem kan tänka de nya tankarna? Vi måste nämligen hitta ut ur detta. Jag tror att de flesta löntagare börjar se detta och uppleva en slags trötthet eftersom borgarregeringen haft hjälp av goda socialdemokrater som uppträtt som EU-kramare utan att förstå varthän utvecklingen är på väg. Var finns våra EU-specialister som vet tillräckligt mycket om rulljangsen i Bryssel för att hitta en väg över alla gungflyn?
Alla - ja just alla - var överens om att den Lavaldom som skulle avkunnas av EG-domstolen skulle gå i fackens favör. Ja, t.o.m. domstolens egen utredare, generaladvokaten, skrev ett sådant domsförslag. Domen för snart ett år sedan blev en kalldusch för alla Europas löntagare och fackliga organisationer. Vem hade betalt rättegångskostnaderna för att få fram utslaget? Jo, den svenska arbetsgivarorganisationen: Svenskt Näringsliv. Arbetsgivarna såg detta som en chans att kväsa facket och satsade alltså stort på att få fram detta utslag.
Och vem förhöll sig passiv?
Högerregeringen har passivt åsett hela skådespelet och istället nu kommit med en lagstiftning som ytterligare befäster arbetsgivarnas övertag. Med en sådan verklighet må man ordbajsa om att man älskar kollektivavtal. Frågan är om väljarna kommer att gå på det också? Där har vi röd-gröna vårt ansvar att ta fram detta i ljuset för väljarna!
Vi måste inse realiteter:
* Svenskt Näringsliv står för ett ekonomiskt särintresse som bara har ett intresse, nämligen att gynna den egna sfären
* den borgerliga regeringen har genom sin politik bara ett syfte, nämligen att på ett smidigt och pr-mässigt snyggt sätt gynna samma sfär
* EU-gemenskapen har med sin domstol och kommission med högermajoritet blivit ett lydigt redskap för bl.a. dessa högerkrafter.
Därför är vi på väg mot ett samhälle där:
* fackföreningarnas rättigheter hela tiden beskärs bl.a. genom domstolars ingripande
* rörelsefriheten för arbetarrörelsens politiska gren kringskärs genom fördrag och deras tolkning
* löntagarnas löner bl.a. genom dumpning görs lägre och en låglönemarknad etableras
Vilken verklighet vill vi ha?
Detta fångas väl av den nyliberala Dick Erixon: "Istället borde ju alla partier erkänna faktum: med en allt större lågutbildad befolkning i Sverige måste arbetsmarknaden i grunden förändras och låglönemarknader öppnas. Det är konsekvensen av invandringen. Och det är därför högutbildade är positiva till invandring, medan lågavlönade är mer skeptiska. Vi snackar alltså inte om främlingsfientlighet eller rasism, utan om rena ekonomiska intressen. Högutbildade kan se fram emot att få sina skjortor strukna för lägre kostnad, medan offentligt anställda LO-kollektiv kan räkna med sänkta löner som en följd av en invandring med många lågutbildade. Säg som det är! Ta verkligheten vid hornen!"
Vänstern har fångats i en återvändsgränd - vi måste tas ut!
Men vad är det Mona Sahlin och vårt parti måste lära av detta. Jo, att vi faktiskt fångats in i en återvändsgränd, där högerregeringen med uppdrag av Svenskt Näringsliv ser till att vi förblir instängda. Vem kan tänka de nya tankarna? Vi måste nämligen hitta ut ur detta. Jag tror att de flesta löntagare börjar se detta och uppleva en slags trötthet eftersom borgarregeringen haft hjälp av goda socialdemokrater som uppträtt som EU-kramare utan att förstå varthän utvecklingen är på väg. Var finns våra EU-specialister som vet tillräckligt mycket om rulljangsen i Bryssel för att hitta en väg över alla gungflyn?
fredag 11 december 2009
"Arbetslinjen gäller ända in i döden"
- Vår avsikt är inte att döende människor ska jobba.
Landsfadern Reinfeldt låter bekymrad, och man förstår honom. De nya reglerna som skulle få folk som är lite krassliga att inte gå hemma och dra sig har visat sig tvinga cancersjuka att sätta sig på arbetsförmedlingens och söka jobb (jobb som för övrigt inte finns).
Han låter som ett eko av arbnetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, om ni minns. Det var han som för tre år sedan försvarade höjda avgifter och sänkta ersättningar i arbetslöshetsförsäkringen.
- Vi gör inte det här för att jävlas med folk.
Inte heller då var meningen att göra utsatta ännu mer utsatta. Det bra blev så. Ska det bli bättre för alla måste några offras, och tyvärr alltid de som redan har det jävligast.
Nu de svårast sjuka. Trist, men inte alls illa ment.
Det stolta ordet "arbetslinje" som vann ett helt val har med tiden fått en rätt hotfull innebörd. Snart kan ingen ta det i sin mun.
Det var säkert inte heller avsikten
lARS lINDER
Infört i DNs kulturbilaga 091209 men naturligtvis censurerat i nätupplagan inga sökmöjligheter finns heller på blänkaren.
Som en jämförelse kan ni titta på min bloggartikel strax här under.
Ja, man kan fråga sig vad Moderaterna kommer att välja för slagord i det kommande valet. Det har glunkats om "rättvisa" men frågan är om det inte mest skulle uppfattas som ett dråpligt skämt?
Landsfadern Reinfeldt låter bekymrad, och man förstår honom. De nya reglerna som skulle få folk som är lite krassliga att inte gå hemma och dra sig har visat sig tvinga cancersjuka att sätta sig på arbetsförmedlingens och söka jobb (jobb som för övrigt inte finns).
Han låter som ett eko av arbnetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, om ni minns. Det var han som för tre år sedan försvarade höjda avgifter och sänkta ersättningar i arbetslöshetsförsäkringen.
- Vi gör inte det här för att jävlas med folk.
Inte heller då var meningen att göra utsatta ännu mer utsatta. Det bra blev så. Ska det bli bättre för alla måste några offras, och tyvärr alltid de som redan har det jävligast.
Nu de svårast sjuka. Trist, men inte alls illa ment.
Det stolta ordet "arbetslinje" som vann ett helt val har med tiden fått en rätt hotfull innebörd. Snart kan ingen ta det i sin mun.
Det var säkert inte heller avsikten
lARS lINDER
Infört i DNs kulturbilaga 091209 men naturligtvis censurerat i nätupplagan inga sökmöjligheter finns heller på blänkaren.
Som en jämförelse kan ni titta på min bloggartikel strax här under.
Ja, man kan fråga sig vad Moderaterna kommer att välja för slagord i det kommande valet. Det har glunkats om "rättvisa" men frågan är om det inte mest skulle uppfattas som ett dråpligt skämt?
torsdag 10 december 2009
Jobbskatteavdraget ger orättvis beskattning och inte ett enda nytt jobb.
Inte ett enda nytt jobb
En av högerregeringens och de borgerliga tidningarnas upprepade huvudteser är att motivet till jobbskatteavdraget är det som kallats arbetslinjen, nämligen att fler ska arbeta och betala skatt. Och det låter ju bra. Det är bara det att inte en enda undersökning kunnat bestyrka att jobbskatteavdraget gett ett enda nytt jobb.
Istället har arbetslösheten ökat
Verkligheten visar ju istället på en större arbetslöshet än när högerregeringen tillträdde. Detta gäller även om man beaktar att konjunktursvängningen har del i arbetsnedgången. Detta är naturligtvis en pinsam del av verkligheten. Det är därför som ninistrarna och de borgerligt betalda journalisterna med allt högre röst och allt större bokstäver försöker besvärja denna besvärliga verklighet. Någon arbetslinje finns alltså inte och det som kallas jobbskatteavdrag är bara en orättvis beskattning av gamla, sjuka och arbetslösa.
Orättvisan – svart på vitt
Man påstår också att oppositionens och pensionärsorganisationernas påstående att beskattningen är orättvis mot de gamla, de arbetslösa och de sjuka inte skulle vara riktigt. Men det är bara att gå till Skatteverkets preliminärskattetabeller så finner man siffror på denna märkliga skillnad, nämligen att en löntagare betalar mycket mindre skatt än en pensionär, arbetslös eller sjuk i samma inkomstläge.
Och visst får pensionärerna betala delar av jobbskatteavdraget
Det varierar från några hundra till några tusen i månaden. Detta även om man beaktar schablonavdraget. På detta sätt får pensionärer, arbetslösa och sjuka bidra till ”jobbskatteavdragets” finansiering. Reinfeldts borgerliga regering är också först och ensam i hela världen med att införa en så orättvis beskattning. Tror du mig inte så gå till Skatteverkets tabeller och se efter själv. Där finns det svart på vitt vad än borgerliga politiker försöker inbilla oss.
Reinfeldtregeringen ökar klyftorna
Den fjärdedel av Sveriges befolkning som har de högsta inkomsterna har fått hälften av de borgerliga skattesänkningarna, dvs drygt 40 miljarder, medan den fjärdedel som har de lägsta inkomsterna endast fått sex procent, dvs knappt 5 miljarder. Detta innebär i praktiken att män gynnats framför kvinnor, friska framför sjuka och löntagare framför pensionärer och arbetslösa. M.a.o. har den borgerliga regeringen ökat det utanförskap som man lovbade minska. Dessutom har ekonomin undergrävts genom att fortsatta skattesänkningar möjligggjorts bara genom en rekordstor upplåning av över 100 miljarder. Borg har därigenom slagit rekord och överträffat Ann Wibbles krisupplåning i den förra borgerliga regeringen.
En av högerregeringens och de borgerliga tidningarnas upprepade huvudteser är att motivet till jobbskatteavdraget är det som kallats arbetslinjen, nämligen att fler ska arbeta och betala skatt. Och det låter ju bra. Det är bara det att inte en enda undersökning kunnat bestyrka att jobbskatteavdraget gett ett enda nytt jobb.
Istället har arbetslösheten ökat
Verkligheten visar ju istället på en större arbetslöshet än när högerregeringen tillträdde. Detta gäller även om man beaktar att konjunktursvängningen har del i arbetsnedgången. Detta är naturligtvis en pinsam del av verkligheten. Det är därför som ninistrarna och de borgerligt betalda journalisterna med allt högre röst och allt större bokstäver försöker besvärja denna besvärliga verklighet. Någon arbetslinje finns alltså inte och det som kallas jobbskatteavdrag är bara en orättvis beskattning av gamla, sjuka och arbetslösa.
Orättvisan – svart på vitt
Man påstår också att oppositionens och pensionärsorganisationernas påstående att beskattningen är orättvis mot de gamla, de arbetslösa och de sjuka inte skulle vara riktigt. Men det är bara att gå till Skatteverkets preliminärskattetabeller så finner man siffror på denna märkliga skillnad, nämligen att en löntagare betalar mycket mindre skatt än en pensionär, arbetslös eller sjuk i samma inkomstläge.
Och visst får pensionärerna betala delar av jobbskatteavdraget
Det varierar från några hundra till några tusen i månaden. Detta även om man beaktar schablonavdraget. På detta sätt får pensionärer, arbetslösa och sjuka bidra till ”jobbskatteavdragets” finansiering. Reinfeldts borgerliga regering är också först och ensam i hela världen med att införa en så orättvis beskattning. Tror du mig inte så gå till Skatteverkets tabeller och se efter själv. Där finns det svart på vitt vad än borgerliga politiker försöker inbilla oss.
Reinfeldtregeringen ökar klyftorna
Den fjärdedel av Sveriges befolkning som har de högsta inkomsterna har fått hälften av de borgerliga skattesänkningarna, dvs drygt 40 miljarder, medan den fjärdedel som har de lägsta inkomsterna endast fått sex procent, dvs knappt 5 miljarder. Detta innebär i praktiken att män gynnats framför kvinnor, friska framför sjuka och löntagare framför pensionärer och arbetslösa. M.a.o. har den borgerliga regeringen ökat det utanförskap som man lovbade minska. Dessutom har ekonomin undergrävts genom att fortsatta skattesänkningar möjligggjorts bara genom en rekordstor upplåning av över 100 miljarder. Borg har därigenom slagit rekord och överträffat Ann Wibbles krisupplåning i den förra borgerliga regeringen.
tisdag 8 december 2009
"Vår avsikt är inte att döende ska jobba", säger Reinfeldt
Censurerad kritik - precis som i Sovjet
Repliken i rubriken är citerad i Dagens Nyheters papperstidning i dag 8/12 och sägs utgöra statsministerns försvar för förändringarna i sjukskrivningsreglerna. Den direktciterade repliken förekom i ett reportage av Dn-journalisten Lars-Ingmar Karlsson. Henning Brors har också skrivit en analys av läget under rubriken "Frågan som kan sänka Reinfeldt" där han bl.a. skriver "Den hårda hållning regeringen intagit det senaste året riskerar i praktiken hela tanken bakom rehabiliteringskedjan, som var tänkt att hjälpa långtidssjuka tillbaka i arbete ... De långtidssjuka går en osäker framtid till mötes. Allt detta är precis som i gamla öststater bortklippt urnätupplagan."
Regeringsdebaclet beror på "tidigare missbruket av sjukförsäkringen"
I nätupplagan förekommer däremot papperstidningens huvudledare med den tänkvärda rubriken "Minns hur det var" (http://www.dn.se/opinion/huvudledare/minns-hur-det-var-1.1009725). Där försöker man naturligtvis skylla ifrån sig och försvara högerregeringen: "de problem som uppstått är en konsekvens av det tidigare missbruket av sjukförsäkringen". Men nu gäller det ju faktiskt det som både journalisten och den politiska redaktören Brors blev censurerad på. Och sökning på nätupplagan både på artikelrubrik och författare ger noll resultat.
Reinfeldts och Husmark Pehrssons hjältemodiga insats
DN talar om högerregeringens modiga ingripande eftersom sjukförsäkringen "började gå rejält över styr för mer än tio år sedan. Sjukpenningen användes som försörjning på orter där det var svårt att hitta arbete och när a-kassedagarna började sina." Ja man drar sig inte ens för att beskylla läkarna i grupp för att förfalska urkunder: "nästan hela läkarkåren skrev intyg efter patienternas önskemål snarare än efter självständiga medicinska bedömningar". Ja egnetligen är hela detta sjukförsäkringsproblem läkarnas fel: "Hade läkarkåren haft en stram syn på sjukdom och inte sjukskrivit för något annat än nedsatt arbetsförmåga, hade vi sluppit dessa regelförändringar".
Osmakliga cynismer
DN ger med sig litet beträffande den lilla gruppen dödssjuka cancerpatienter. Men ironiserar över en 25-årig dansös som får en allvarlig knäskada. Och framhåller att det faktiskt finns 63-åriga kvinnor med metastaser, som vissrligen kommer att dö av sin sjukdom, men ändå kan arbeta 75 procent. Det hela är så osmakligt så att man har svårt att behärska sig. Vad är det egentligen för människosyn som präglar människor som kan skriva så och försvara en verkligt sjuk sak med så sjuka argument. Och vår stackars hundögde statsminister som hävdar att "vår avsikt är inte att döende ska jobba", men ändå inte ser till att utforma reglerna så att de stämmer med avsikten? Ännu ett sjukt försvar för en sjuk sak.
Och var har har vi högerregeringens ansvar?
Nej av det blev det inget i ledaren. Och Brors analys och Karlssons reportage blev ju censurerade. Detta är en så tendentiös nyhetsförmedling att det är svårt att förstå att en enda hederlig kournalist orkar stanna kvar. Sjukskrivningsreglerna beslutades i rekordtakt och uppenbarligen utan att man satt sig in i konsekvenserna. Försäkringskassorna har hela tiden anmält att reglerna är svårtolkade och redan på hösten 2008 gjordes allvarliga anmärkningar mot deras utformning, som avfärdades Christina Husmarck Persson på samma cyniska sätt som DN i sin huvudledare. Nej högerregeringen liksom de officiella regeringsorganen bl.a. DN vill inte ta ansvar för att det gått helt snett: Nej de sjuka fuskar, läkarna förfalskar intyg och försäkringstjänstemännen kan inte läsa innantill. Även Svenska Dagbladet bistår högerregeringen med den hurtfriska rubriken "Friska ska inte tvingas till förtidspension igen"(http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3905529.svd). Heidi Avelan, som har någon heder i kroppen,summerar: "Så har regeringen åter en gång agerat Fort och fel(http://sydsvenskan.se/opinion/heidiavellan/article588345/Fort-och-fel.html). Och en angelägen reform riskerar att bli ett kritiserat fiasko – med stort mänskligt lidande"
"Eftergiften" är ett otillräckligt undantag från tidigare huvudregel
Brors och Karlssons helsidesuppslag "Detta kan sänka Reinfeldt" har i DNs nätupplagan ersatts av artikeln "Fler eftergifter om sjukförsäkring" (http://www.dn.se/nyheter/sverige/fler-eftergifter-om-sjukforsakring-1.1010103). "Eftergiften" är att huvudregeln består: Efter 181 dagar ska enligt reglerna en sjuk prövas mot hela arbetsmarknaden. Så så genomgripande var den eftergiften. Men såsom undantag sägs att sådan prövning inte ska göras om det anses vara "oskäligt", dvs att "synnerliga skäl" föreligger. Man talar om "allvarlig" cancer, stroke, omfattande brännskador, förlust av kroppsdel och multipel skleros.
Frågan är fortfarande fuskar patienterna, förfalskar läkarna...
Det är inte så att man återgår till att anlita de förfalskande läkarna för dessa bedömningar? Och vad gäller exempelvis för alla psykiska sjukdomar eller icke omnämnda sjukdomstillstånd. Måste man då inte vända sig till medicinsk expertis som undersöker patienten och frångår dessa skrivbordskonstruktioner som görs av inhyrda försäkringsläkare som aldrig träffar patienten? Eller skall man fortfarande sitta på sin höga häst och bestämma om stalldrängen är sjuk eller inte?
Repliken i rubriken är citerad i Dagens Nyheters papperstidning i dag 8/12 och sägs utgöra statsministerns försvar för förändringarna i sjukskrivningsreglerna. Den direktciterade repliken förekom i ett reportage av Dn-journalisten Lars-Ingmar Karlsson. Henning Brors har också skrivit en analys av läget under rubriken "Frågan som kan sänka Reinfeldt" där han bl.a. skriver "Den hårda hållning regeringen intagit det senaste året riskerar i praktiken hela tanken bakom rehabiliteringskedjan, som var tänkt att hjälpa långtidssjuka tillbaka i arbete ... De långtidssjuka går en osäker framtid till mötes. Allt detta är precis som i gamla öststater bortklippt urnätupplagan."
Regeringsdebaclet beror på "tidigare missbruket av sjukförsäkringen"
I nätupplagan förekommer däremot papperstidningens huvudledare med den tänkvärda rubriken "Minns hur det var" (http://www.dn.se/opinion/huvudledare/minns-hur-det-var-1.1009725). Där försöker man naturligtvis skylla ifrån sig och försvara högerregeringen: "de problem som uppstått är en konsekvens av det tidigare missbruket av sjukförsäkringen". Men nu gäller det ju faktiskt det som både journalisten och den politiska redaktören Brors blev censurerad på. Och sökning på nätupplagan både på artikelrubrik och författare ger noll resultat.
Reinfeldts och Husmark Pehrssons hjältemodiga insats
DN talar om högerregeringens modiga ingripande eftersom sjukförsäkringen "började gå rejält över styr för mer än tio år sedan. Sjukpenningen användes som försörjning på orter där det var svårt att hitta arbete och när a-kassedagarna började sina." Ja man drar sig inte ens för att beskylla läkarna i grupp för att förfalska urkunder: "nästan hela läkarkåren skrev intyg efter patienternas önskemål snarare än efter självständiga medicinska bedömningar". Ja egnetligen är hela detta sjukförsäkringsproblem läkarnas fel: "Hade läkarkåren haft en stram syn på sjukdom och inte sjukskrivit för något annat än nedsatt arbetsförmåga, hade vi sluppit dessa regelförändringar".
Osmakliga cynismer
DN ger med sig litet beträffande den lilla gruppen dödssjuka cancerpatienter. Men ironiserar över en 25-årig dansös som får en allvarlig knäskada. Och framhåller att det faktiskt finns 63-åriga kvinnor med metastaser, som vissrligen kommer att dö av sin sjukdom, men ändå kan arbeta 75 procent. Det hela är så osmakligt så att man har svårt att behärska sig. Vad är det egentligen för människosyn som präglar människor som kan skriva så och försvara en verkligt sjuk sak med så sjuka argument. Och vår stackars hundögde statsminister som hävdar att "vår avsikt är inte att döende ska jobba", men ändå inte ser till att utforma reglerna så att de stämmer med avsikten? Ännu ett sjukt försvar för en sjuk sak.
Och var har har vi högerregeringens ansvar?
Nej av det blev det inget i ledaren. Och Brors analys och Karlssons reportage blev ju censurerade. Detta är en så tendentiös nyhetsförmedling att det är svårt att förstå att en enda hederlig kournalist orkar stanna kvar. Sjukskrivningsreglerna beslutades i rekordtakt och uppenbarligen utan att man satt sig in i konsekvenserna. Försäkringskassorna har hela tiden anmält att reglerna är svårtolkade och redan på hösten 2008 gjordes allvarliga anmärkningar mot deras utformning, som avfärdades Christina Husmarck Persson på samma cyniska sätt som DN i sin huvudledare. Nej högerregeringen liksom de officiella regeringsorganen bl.a. DN vill inte ta ansvar för att det gått helt snett: Nej de sjuka fuskar, läkarna förfalskar intyg och försäkringstjänstemännen kan inte läsa innantill. Även Svenska Dagbladet bistår högerregeringen med den hurtfriska rubriken "Friska ska inte tvingas till förtidspension igen"(http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3905529.svd). Heidi Avelan, som har någon heder i kroppen,summerar: "Så har regeringen åter en gång agerat Fort och fel(http://sydsvenskan.se/opinion/heidiavellan/article588345/Fort-och-fel.html). Och en angelägen reform riskerar att bli ett kritiserat fiasko – med stort mänskligt lidande"
"Eftergiften" är ett otillräckligt undantag från tidigare huvudregel
Brors och Karlssons helsidesuppslag "Detta kan sänka Reinfeldt" har i DNs nätupplagan ersatts av artikeln "Fler eftergifter om sjukförsäkring" (http://www.dn.se/nyheter/sverige/fler-eftergifter-om-sjukforsakring-1.1010103). "Eftergiften" är att huvudregeln består: Efter 181 dagar ska enligt reglerna en sjuk prövas mot hela arbetsmarknaden. Så så genomgripande var den eftergiften. Men såsom undantag sägs att sådan prövning inte ska göras om det anses vara "oskäligt", dvs att "synnerliga skäl" föreligger. Man talar om "allvarlig" cancer, stroke, omfattande brännskador, förlust av kroppsdel och multipel skleros.
Frågan är fortfarande fuskar patienterna, förfalskar läkarna...
Det är inte så att man återgår till att anlita de förfalskande läkarna för dessa bedömningar? Och vad gäller exempelvis för alla psykiska sjukdomar eller icke omnämnda sjukdomstillstånd. Måste man då inte vända sig till medicinsk expertis som undersöker patienten och frångår dessa skrivbordskonstruktioner som görs av inhyrda försäkringsläkare som aldrig träffar patienten? Eller skall man fortfarande sitta på sin höga häst och bestämma om stalldrängen är sjuk eller inte?
söndag 6 december 2009
GO HOME LAVAL OCH DINA LÖNEDUMPARKOMPISAR - ÄVEN BALTISK ARBETSKRAFT HAR RÄTT TILL SVENSKA LÖNER I SVERIGE!
Lavalmålet - en gränsmarkering gentemot borgerligheten
Laval-målet blev ju aktuellt genom Arbetsdomstolens avgörande i skadestånddelen, vilket jag kommenterade i förrgår "Laval - dags att kvälja dom och göra uppror mot juristväldet" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37761). På den har jag fått en hel del kommentarer, en del av den karaktären att jag tagit bort dem därför att de bara innehållit skällsord eller utan att argumentera i sak varit kränkande. Men det finns flera andra som vittnar om att Laval innehåller sprängstoff och en gränsmarkering gentemot borgerligheten.
Stämmer med vad Peter Wolodarski skrev i DN
Apropå hans skriverier så konstaterade jag att detta var borgerligheten i ett nötskal
* lagen skall användas för att tämja fackföreningar
* strejk och blockad är trakasserier av arbetsgivarna
* den svenska modellen måste vi bejaka i valtider men är inget vi vill ha
* den fria rörligheten är viktig och även med lönedumpning
* lönedumpning är bra och pressar facken att acceptera lägre löner
Intressant hur detta inte kommer fram i högerregeringens retorik menväl i den verkligen den skapar:
* Littorin och Reinfeldt påstår sig älska kollektivavtal men gör inte ett vitten för att inom EU ens ta upp en diskussion om följderna av Laval-domen. Det var intressant och se hur samtliga borgerliga ministrar gick ut med dubiösa uttalanden i samband med både Vaxholm och "Salladsbaren" där detta med kollektivavtal ställdes på sin spets. Inte heller har någon i högerregeringen än gått ut och fördömt kringåendet av både kollektivavtal och LAS när företag avskedar anställda och erbjuder dem anställning i s.k. bemanningsföretag.
* Reinfeldt och Borg ger Svenskt Näringsliv och bankdirektörer ett och annat stick men garanterar ändå ökade skattesänkningar och är ganska tama i detta att ordna restriktioner och kontroll av den finansiella verksamheten samt minskar resurserna till bekämpande av den ekonomiska brottsligheten.
* Reinfeldt och högerregeingen påstår sig värna om den svenska modellen men har samtidigt avskaffat skattefrihet för fackavgift och slagit hårt mot A-kassorna så att facken drabbats av stora medlemsförluster och också drivit ut över en halv miljon arbetstagare ur kassorna så att de nu vid arbetslöshet är hänvisade till socialbidrag.
Solidaritet är att inte skapa B-lag med sämre arbetsvillkor
Nu åter till bloggkommentarer. Någon har pratat om att alla i svenska samhället har måst acceptera ökad konkurrens utom byggnadsarbetarna som rädda försökt omgärda sig med en mur för att skydda sina privilegier. Man har insinuerat att egentligen rör sig om ett GO home motiverat av bristande solidaritet med baltiska byggnadsarbetare. Nu är detta naturligtvis en fräck osanning. Ingen i facket vill hindra baltiska (eller andra) byggnadsarbetare att komma hit och tjäna sitt levebröd i enlighet med den fria rörlighet som gäller i EU. Men eftersom de kommer hit så skall svenska arbetsvillkor och löner naturligtvis gälla, liksom exempelvis lettiska villkor i Lettland. Detta är verklig solidaritet att inte låta arbetare från andra länder bli ett B-lag och arbeta i Sverige på sämre villkor. Och det är detta som den fackliga kampen alltid gått ut på att stoppa svartfotstransporter och enigt kräva bra arbetsvillkor för alla.
Jobbtrafficking
De som argumentera på det här sättet försöker få det att framstå som om man månar om gästarbetarna. Men då döljer man ju var förtjänsten av denna lönedumpning hamnar. Naturligtvis är det de utländska företagen, som exempelvis Laval, som tjänar på att betala sämre löner och ha sämre arbetsvillkor i övrigt. Dessutom så snedvrids faktisk konkurrensen när utländska företag kan lönedumpa och därigenom sänka sina kostnader. Det visar sig också att alla som argumenterar på det här sättet, liksom Wolodarski, hör hemma på den borgerliga kanten.
Svenskt Näringsliv sparkar sig själv i ändan
Svenskt Näringsliv och de borgerliga partierna har till alla delar stött de utländska företagens jobbtrafficking. Svenskt Näringsliv har t.o.m. garanterat alla rättegångskostnader och svarat för erforderlig juridisk assistans. Man har kortsiktigt hoppats på att slå ännu slag mot fackföreningarna och försvaga dem. Samtidigt är det ju ovanligt korkat ty i och med snedvridningen av konkurrensen till förmån för de utländska företagen så slår i långa loppet en stark rekyl mot många av Svenskt Näringslivs företag.
Vi i vänstern måste fundera över framtiden
Som jag sa i min förra blogg så måste vi fundera över vad vi skall göra. Vad jag förstår måste vi antingen komma på ett sätt att neutralisera detta att EU används för att bakbinda facket med full frihet för arbetsgivarna. Kanske kan vi när företagen fattat rekylen få hjälp av dem! Eller också ändra på reglerna i EU framförallt ändra dess odemokratiska element domstolen. Helt enkelt blåsa perukerna av juristpapisterna! Annars kan vi inte stanna kvar om vi inte tänker odla en masochism till utplåning.
Laval-målet blev ju aktuellt genom Arbetsdomstolens avgörande i skadestånddelen, vilket jag kommenterade i förrgår "Laval - dags att kvälja dom och göra uppror mot juristväldet" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37761). På den har jag fått en hel del kommentarer, en del av den karaktären att jag tagit bort dem därför att de bara innehållit skällsord eller utan att argumentera i sak varit kränkande. Men det finns flera andra som vittnar om att Laval innehåller sprängstoff och en gränsmarkering gentemot borgerligheten.
Stämmer med vad Peter Wolodarski skrev i DN
Apropå hans skriverier så konstaterade jag att detta var borgerligheten i ett nötskal
* lagen skall användas för att tämja fackföreningar
* strejk och blockad är trakasserier av arbetsgivarna
* den svenska modellen måste vi bejaka i valtider men är inget vi vill ha
* den fria rörligheten är viktig och även med lönedumpning
* lönedumpning är bra och pressar facken att acceptera lägre löner
Intressant hur detta inte kommer fram i högerregeringens retorik menväl i den verkligen den skapar:
* Littorin och Reinfeldt påstår sig älska kollektivavtal men gör inte ett vitten för att inom EU ens ta upp en diskussion om följderna av Laval-domen. Det var intressant och se hur samtliga borgerliga ministrar gick ut med dubiösa uttalanden i samband med både Vaxholm och "Salladsbaren" där detta med kollektivavtal ställdes på sin spets. Inte heller har någon i högerregeringen än gått ut och fördömt kringåendet av både kollektivavtal och LAS när företag avskedar anställda och erbjuder dem anställning i s.k. bemanningsföretag.
* Reinfeldt och Borg ger Svenskt Näringsliv och bankdirektörer ett och annat stick men garanterar ändå ökade skattesänkningar och är ganska tama i detta att ordna restriktioner och kontroll av den finansiella verksamheten samt minskar resurserna till bekämpande av den ekonomiska brottsligheten.
* Reinfeldt och högerregeingen påstår sig värna om den svenska modellen men har samtidigt avskaffat skattefrihet för fackavgift och slagit hårt mot A-kassorna så att facken drabbats av stora medlemsförluster och också drivit ut över en halv miljon arbetstagare ur kassorna så att de nu vid arbetslöshet är hänvisade till socialbidrag.
Solidaritet är att inte skapa B-lag med sämre arbetsvillkor
Nu åter till bloggkommentarer. Någon har pratat om att alla i svenska samhället har måst acceptera ökad konkurrens utom byggnadsarbetarna som rädda försökt omgärda sig med en mur för att skydda sina privilegier. Man har insinuerat att egentligen rör sig om ett GO home motiverat av bristande solidaritet med baltiska byggnadsarbetare. Nu är detta naturligtvis en fräck osanning. Ingen i facket vill hindra baltiska (eller andra) byggnadsarbetare att komma hit och tjäna sitt levebröd i enlighet med den fria rörlighet som gäller i EU. Men eftersom de kommer hit så skall svenska arbetsvillkor och löner naturligtvis gälla, liksom exempelvis lettiska villkor i Lettland. Detta är verklig solidaritet att inte låta arbetare från andra länder bli ett B-lag och arbeta i Sverige på sämre villkor. Och det är detta som den fackliga kampen alltid gått ut på att stoppa svartfotstransporter och enigt kräva bra arbetsvillkor för alla.
Jobbtrafficking
De som argumentera på det här sättet försöker få det att framstå som om man månar om gästarbetarna. Men då döljer man ju var förtjänsten av denna lönedumpning hamnar. Naturligtvis är det de utländska företagen, som exempelvis Laval, som tjänar på att betala sämre löner och ha sämre arbetsvillkor i övrigt. Dessutom så snedvrids faktisk konkurrensen när utländska företag kan lönedumpa och därigenom sänka sina kostnader. Det visar sig också att alla som argumenterar på det här sättet, liksom Wolodarski, hör hemma på den borgerliga kanten.
Svenskt Näringsliv sparkar sig själv i ändan
Svenskt Näringsliv och de borgerliga partierna har till alla delar stött de utländska företagens jobbtrafficking. Svenskt Näringsliv har t.o.m. garanterat alla rättegångskostnader och svarat för erforderlig juridisk assistans. Man har kortsiktigt hoppats på att slå ännu slag mot fackföreningarna och försvaga dem. Samtidigt är det ju ovanligt korkat ty i och med snedvridningen av konkurrensen till förmån för de utländska företagen så slår i långa loppet en stark rekyl mot många av Svenskt Näringslivs företag.
Vi i vänstern måste fundera över framtiden
Som jag sa i min förra blogg så måste vi fundera över vad vi skall göra. Vad jag förstår måste vi antingen komma på ett sätt att neutralisera detta att EU används för att bakbinda facket med full frihet för arbetsgivarna. Kanske kan vi när företagen fattat rekylen få hjälp av dem! Eller också ändra på reglerna i EU framförallt ändra dess odemokratiska element domstolen. Helt enkelt blåsa perukerna av juristpapisterna! Annars kan vi inte stanna kvar om vi inte tänker odla en masochism till utplåning.
fredag 4 december 2009
Migrationsdomstolen (och därmed Sverige) bryter mot Mänskliga rättigheter när man splittrar familjer.
Apatiska flyktingbarn får stanna
Migrationsöverdomstolen tycks nu äntligen ha tolkat lagen så att apatiska flyktingbarn får stanna i Sverige. Men detta har suttit långt inne. Trots att skrivningarna i förarbetena om "synnerligen" förefaller för en vanlig människa ganska naturligt omfatta människor som p.g.a. sin upplevelser måste sondmatas och inte förmår upprätthålla kontakt med yttervärlden. Om dessa frågor skrev jag för drygt en vecka sedan "Avvisning av sjuka och rädda flyktingar och barn är en skam!" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37596).
men familjen skall utvisas
Nu har Migrationsöverdomstolen, den högsta instansen i sådana här fall, för första gången fällt avgörandet om en familj med ett apatiskt barn. Det gäller i det fallet en familj från Kosovo. En oenig domstol har beslutat att föräldrarna utvisas men att barnet, en pojke som numera är myndig, får stanna i Sverige. Men rättens treledamöter hade alla en egen lösning:
* en ledamot ville utvisa alla
* en ledamot ville låta alla stanna
* rättens ordförande som fällde utslaget bestämde domen.
Brott mot förklaringen om Mänskliga Rättigheter
Den kloka paragrafryttaren säger att pojkens fall skall då han är myndig bedömas bara utifrån hans person, och då föreligger synnerliga skäl för den apatiska pojken att få stanna. Sådana skäl föreligger emellertid inte för familjen. Jag har tidigare kritiserat denna lagtillämpning som är skandalöst korkad av flera skäl: Hur kan man tänka sig att pojken i familjens frånvaro någonsin skall tillfriskna? Är det förenligt med den humanism som styrs av Barnkonventionen och deklarationen om mänskliga rättigheter att skilja barn från föräldrar och härigenom splittra en familj?
den kloka paragrafryttaren
Det är dylika juristförklaringar som gör att jurister framstår som känslomässigt och humanistiskt handikappade. Och hur väl passar inte definitionen på en paragrafryttare in: Regler är det som gäller för paragrafryttaren. Man ska följa den policy som finns - i stort sett oavsett den konkreta situationen.
Får man skriva så otydlig och slarvigt hopkommen lagtext
Än värre är det att lagstiftaren med högerregeerringen som ansvarig hafsar fram lagstiftning. Genom att skriva suddigt och vagt därför att man inte tar sig tid att tänka igenom lagstiftningens konsekvenser och verkan i olika konkreta exempel så överlämnar man till domstoljuristen med nyssnämnt handikapp att bestämma reglerna i verkligheten. Men juristen har ingen mandat utan bara sin juridiskt knepiga metod som han under en lång lärlingsperiod i förvaltning skaffat sig och där paragrafryttaren är en huvudfigur.
Migrationsöverdomstolen tycks nu äntligen ha tolkat lagen så att apatiska flyktingbarn får stanna i Sverige. Men detta har suttit långt inne. Trots att skrivningarna i förarbetena om "synnerligen" förefaller för en vanlig människa ganska naturligt omfatta människor som p.g.a. sin upplevelser måste sondmatas och inte förmår upprätthålla kontakt med yttervärlden. Om dessa frågor skrev jag för drygt en vecka sedan "Avvisning av sjuka och rädda flyktingar och barn är en skam!" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37596).
men familjen skall utvisas
Nu har Migrationsöverdomstolen, den högsta instansen i sådana här fall, för första gången fällt avgörandet om en familj med ett apatiskt barn. Det gäller i det fallet en familj från Kosovo. En oenig domstol har beslutat att föräldrarna utvisas men att barnet, en pojke som numera är myndig, får stanna i Sverige. Men rättens treledamöter hade alla en egen lösning:
* en ledamot ville utvisa alla
* en ledamot ville låta alla stanna
* rättens ordförande som fällde utslaget bestämde domen.
Brott mot förklaringen om Mänskliga Rättigheter
Den kloka paragrafryttaren säger att pojkens fall skall då han är myndig bedömas bara utifrån hans person, och då föreligger synnerliga skäl för den apatiska pojken att få stanna. Sådana skäl föreligger emellertid inte för familjen. Jag har tidigare kritiserat denna lagtillämpning som är skandalöst korkad av flera skäl: Hur kan man tänka sig att pojken i familjens frånvaro någonsin skall tillfriskna? Är det förenligt med den humanism som styrs av Barnkonventionen och deklarationen om mänskliga rättigheter att skilja barn från föräldrar och härigenom splittra en familj?
den kloka paragrafryttaren
Det är dylika juristförklaringar som gör att jurister framstår som känslomässigt och humanistiskt handikappade. Och hur väl passar inte definitionen på en paragrafryttare in: Regler är det som gäller för paragrafryttaren. Man ska följa den policy som finns - i stort sett oavsett den konkreta situationen.
Får man skriva så otydlig och slarvigt hopkommen lagtext
Än värre är det att lagstiftaren med högerregeerringen som ansvarig hafsar fram lagstiftning. Genom att skriva suddigt och vagt därför att man inte tar sig tid att tänka igenom lagstiftningens konsekvenser och verkan i olika konkreta exempel så överlämnar man till domstoljuristen med nyssnämnt handikapp att bestämma reglerna i verkligheten. Men juristen har ingen mandat utan bara sin juridiskt knepiga metod som han under en lång lärlingsperiod i förvaltning skaffat sig och där paragrafryttaren är en huvudfigur.
Lavall - Dags att kvälja dom och göra uppror mot juristväldet
Fakta:
2004 förklarar byggnads och elektrikerfacket ett av det lettiska byggnadsbolaget Laval drivna byggen i Vaxholm i blockad eftersom man inte ville skriva svenskt kollektivavtal utan enbart betala de lettiska arbetarna 35 kr i timmen. Laval stämde med hjälp av arbetsgivarorganisationen Svensk Näringsliv facket inför Arbetsdomstolen förklarade i interimistiskt beslut att de aktuella stridsåtgärderna enligt en uttrycklig och tydlig svensk lagregel inte är otillåtna och att denna lagregel efter utredning om dess förenlighet med EG-rätten ansetts kunna behållas även efter Sveriges medlemskap i EU. Även genaraladvokaten gav i maj 2007 facket rätt. Det kom därför som en fullständig kalldusch när EG-domstolen i strid med hur EG-rätten hittills uppfattats i december 2007 förklarade stridsåtgvärderna som oförenliga med EG-rätten. Arbetsdomstolen har nu som en följd av EG-avgörandet dömt facken att betala allmänt skadestånd med 550.000 kr vidare ålades facken att betala
rättegångskostnader med drygt 2 miljoner kr, allt jämte ränta. Domen dikterades av en majoritet bestående av juristordföranden, två arbetsgivarrepresentanter och Saco-representanten medan en minoritet av två AD-jurister och fackrepresentanten ville jämka skadeståndet eller helt ogilla skadeståndstalan.
Lavalldomen bygger på orätt på följande grunder:
* Svenska EU-väljare grundlurade. När svenska folket sa ja till att gå med i EU, fick vi garantier att arbetsrätten skulle förbli orörd. Vid konflikten följde facket bara de spelregler som då gällde på arbetsmarknaden, ett regelverk som facket och arbetsgivarna tillsammans kommit överens om. Eg-domstolens Lavaldom visar att de svenska väljarna förts bakom ljuset.
* Laval bedrev lönedumpning Företaget Laval betalade de anställda 35 kr i timmen. Lagstiftaren avsåg med
utstationeringsdirektivet att arbetsvillkoren i gästlandet skulle gälla. EG-domstolen har självsvåldigt genom övertolkning av fördragets fria rörlighet ansett att direktivet endast innefattade en minimilön. Detta är en ren juristkonstruktion till förmån för arbetsgivarparten som leder till ett system med lönedumpning.
* Skadestånd p.g.a. lagvrängeri. Facket har ålagts allmänt skadestånd trots att man tillämpat samma rättsuppfattning som Sveriges Regering och Riksdag utgick från var gällande, Arbetsdomstolen lagt grund för det interimistiska avgörandet 2004 och som Generaladvokaten grundat sitt utlåtande i maj 2007 på. Idylika fall, då den bakomliggande lagstiftningen varit oklar,bör enligt svensk rättspraxis allmänt skadestånd (i detta fall enligt medbestämmandelagen) inte utdömas eller i vart fall jämkas kraftigt. ADs majoritet, av vilka flera f.ö. var med och meddelade det
interimistiska beslutet, har alltså för att tillfredställa EG-domstolen varit strängare än svensk praxis fastställt. Majoriteten har för att komma fram till sin uppfattning dessutom varit tvungna att tillämpa fyra olika språkversioner av EG-avgörandet. Arbetarna i Sverige kan känna sig grovt kränkta av sådant lagvrängeri.
* Ohemula rättegångskostnader. När det gäller rättegångskostnaden är det i svensk rätt så att man kan kvitta rättegångskostnaderna när rättsläget är oklart och det finns berättigat intresse av ett rättsligt avgörande. Så är uppenbarligen läget i detta fall där både Arbetsdomstolen, Generaladvokaten, Sveriges regering och riksdag inte förstått att tolka EGrätten såsom den allsmäktiga EG-domstolen. Att kvittning inte skett i
detta fall är ett utslag för svensk rätt främmande rättstillämpning.
Men denna orätt gör att vi återigen i arbetarrörelsen måste ta oss en ordentlig funderare på vad vi skall göra. Vi kan ju inte låta oss stängas in i ett system där EU ensidigt gynnar arbetsgivarna och de rika. Och där domstolar och jurister vränger lag och rätt till de besuttnas förmån. Vi måste finna en väg för hur uppror mot juristväldet bör drivas. Jurister skall vara tjänare inte herrar, ty annars går det åt skogen med sociala rättigheter, såsom kollektivavtal, strejkrätt, ja fackliga rättigheter överhuvudtaget.
Domen har väckt upprörda reaktioner:
Advokaten Peter Kindblom: Det strider mot grundläggande rättssäkerhetskrav att ålägga ett enskilt rättssubjekt, som ett fackförbund, skadeståndsskyldighet för statens fel.http://www.lag-avtal.se/nyheter/eu/summering_vaxholm/article107883.ece
Chefsjuristen Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd: märkligt att Arbetsdomstolen talar om en klar överträdelse av EG-rätten och att facken ska betala skadestånd när det är svensk lagstiftning som fått underkänt. http://www.lag-avtal.se/nyheter/eu/summering_vaxholm/article107687.ece
Det är ett nederlag och en väldigt konstig dom, säger Byggnads ordförande Hans Tilly. Fullständigt obegripligt, säger Elektrikernas ordförande Jonas Wallin http://www.lag-avtal.se/nyheter/eu/summering_vaxholm/article107667.ece
Aftonbladet: Lavaldomen – ännu ett steg mot kaos - Byggnads hålls skadeståndsansvariga för att de tolkat rätten på samma sätt som arbetsdomstolen själv. http://www.aftonbladet.se/ledare/article6227181.ab
DN TemaOpinion - ”Lavalmålet en stor motgång” - Sex fackförbund inför AD-beslutet: Regeringens lagförslag visar vilken motgång Lavalmålet är för Europas löntagare http://www.dn.se/opinion/debatt/lavalmalet-en-stor-motgang-1.1005024
Byggettan: arbetarna är grundlurade http://www.byggnads.se/Avdelningar/AVDELNINGAR1/Byggettan/Listor/Aktuellt11/Arbetarna-ar-grundlurade
Elektrikerförbundets Jonas Wallin; Högerns Europa kastar sin mörkblå slagskugga över Sverige http://www.sef.com/Omoss/Ordf%C3%B6randessida.aspx
LO-tidningen: Ny lag krävs efter skadeståndet http://lotidningen.lo.se/?id_item=25747
LO: Arbetsdomstolens dom i Lavalmålet väcker frågor om rättssäkerheten
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/BCF63A2088641872C1257680004D7319
Glada är naturligtvis:
Svenskt Näringsliv ser positivt på domen, som inskärper EG-rätten. http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/utlandska_foretag_i_sverige/facken-far-betala-skadestand-till-laval_93865.html
Det är märkligt att de borgerliga tidningarna i sina ledare inte kommenterat en av de viktigaste händelserna på svenska arbetsmarknad på länge. Jo Sydsvenskan har en "ledarblogg", http://blogg.sydsvenskan.se/snallposten/2009/12/02/ad-retar-med-vantat-utslag/. Men i övrigt är det märkligt tyst utom ett på webben inte publicerat ledarstick i DN av den ärkefriedmanska Peter
Wolodarski, som jublar över skadeståndet på 2,7 miljoner och alltså inte ens har klart för sig att skadeståndet är 550.000 och resten rättegångskostnader. "... utslaget innebär ändå en slags upprättelse: trakasserier av utländska byggnadsarbetare kan inte rättfärdigas med hänvisning till en diffus svensk modell."
Arbetarförakt- borgerligheten i ett nötskal
Kom ihåg detta ty här har ni den svenska borgerligheten i ett nötskal:
* det är bra med lagvrängeri när det sker för att tämja fackföreningar
* stridsåtgärder på arbetsmarknaden som är i enlighet med svensk lag är trakasserier av motparten
* den svenska modellen underkänns av borgerligheten och arbetsgivarna
* det är dessutom bra att utländska företag kan dumpa lönerna i Sverige utan att facken kan göra något
Wolodarski, DN och borgerligheten i ett nötskal.
2004 förklarar byggnads och elektrikerfacket ett av det lettiska byggnadsbolaget Laval drivna byggen i Vaxholm i blockad eftersom man inte ville skriva svenskt kollektivavtal utan enbart betala de lettiska arbetarna 35 kr i timmen. Laval stämde med hjälp av arbetsgivarorganisationen Svensk Näringsliv facket inför Arbetsdomstolen förklarade i interimistiskt beslut att de aktuella stridsåtgärderna enligt en uttrycklig och tydlig svensk lagregel inte är otillåtna och att denna lagregel efter utredning om dess förenlighet med EG-rätten ansetts kunna behållas även efter Sveriges medlemskap i EU. Även genaraladvokaten gav i maj 2007 facket rätt. Det kom därför som en fullständig kalldusch när EG-domstolen i strid med hur EG-rätten hittills uppfattats i december 2007 förklarade stridsåtgvärderna som oförenliga med EG-rätten. Arbetsdomstolen har nu som en följd av EG-avgörandet dömt facken att betala allmänt skadestånd med 550.000 kr vidare ålades facken att betala
rättegångskostnader med drygt 2 miljoner kr, allt jämte ränta. Domen dikterades av en majoritet bestående av juristordföranden, två arbetsgivarrepresentanter och Saco-representanten medan en minoritet av två AD-jurister och fackrepresentanten ville jämka skadeståndet eller helt ogilla skadeståndstalan.
Lavalldomen bygger på orätt på följande grunder:
* Svenska EU-väljare grundlurade. När svenska folket sa ja till att gå med i EU, fick vi garantier att arbetsrätten skulle förbli orörd. Vid konflikten följde facket bara de spelregler som då gällde på arbetsmarknaden, ett regelverk som facket och arbetsgivarna tillsammans kommit överens om. Eg-domstolens Lavaldom visar att de svenska väljarna förts bakom ljuset.
* Laval bedrev lönedumpning Företaget Laval betalade de anställda 35 kr i timmen. Lagstiftaren avsåg med
utstationeringsdirektivet att arbetsvillkoren i gästlandet skulle gälla. EG-domstolen har självsvåldigt genom övertolkning av fördragets fria rörlighet ansett att direktivet endast innefattade en minimilön. Detta är en ren juristkonstruktion till förmån för arbetsgivarparten som leder till ett system med lönedumpning.
* Skadestånd p.g.a. lagvrängeri. Facket har ålagts allmänt skadestånd trots att man tillämpat samma rättsuppfattning som Sveriges Regering och Riksdag utgick från var gällande, Arbetsdomstolen lagt grund för det interimistiska avgörandet 2004 och som Generaladvokaten grundat sitt utlåtande i maj 2007 på. Idylika fall, då den bakomliggande lagstiftningen varit oklar,bör enligt svensk rättspraxis allmänt skadestånd (i detta fall enligt medbestämmandelagen) inte utdömas eller i vart fall jämkas kraftigt. ADs majoritet, av vilka flera f.ö. var med och meddelade det
interimistiska beslutet, har alltså för att tillfredställa EG-domstolen varit strängare än svensk praxis fastställt. Majoriteten har för att komma fram till sin uppfattning dessutom varit tvungna att tillämpa fyra olika språkversioner av EG-avgörandet. Arbetarna i Sverige kan känna sig grovt kränkta av sådant lagvrängeri.
* Ohemula rättegångskostnader. När det gäller rättegångskostnaden är det i svensk rätt så att man kan kvitta rättegångskostnaderna när rättsläget är oklart och det finns berättigat intresse av ett rättsligt avgörande. Så är uppenbarligen läget i detta fall där både Arbetsdomstolen, Generaladvokaten, Sveriges regering och riksdag inte förstått att tolka EGrätten såsom den allsmäktiga EG-domstolen. Att kvittning inte skett i
detta fall är ett utslag för svensk rätt främmande rättstillämpning.
Men denna orätt gör att vi återigen i arbetarrörelsen måste ta oss en ordentlig funderare på vad vi skall göra. Vi kan ju inte låta oss stängas in i ett system där EU ensidigt gynnar arbetsgivarna och de rika. Och där domstolar och jurister vränger lag och rätt till de besuttnas förmån. Vi måste finna en väg för hur uppror mot juristväldet bör drivas. Jurister skall vara tjänare inte herrar, ty annars går det åt skogen med sociala rättigheter, såsom kollektivavtal, strejkrätt, ja fackliga rättigheter överhuvudtaget.
Domen har väckt upprörda reaktioner:
Advokaten Peter Kindblom: Det strider mot grundläggande rättssäkerhetskrav att ålägga ett enskilt rättssubjekt, som ett fackförbund, skadeståndsskyldighet för statens fel.http://www.lag-avtal.se/nyheter/eu/summering_vaxholm/article107883.ece
Chefsjuristen Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd: märkligt att Arbetsdomstolen talar om en klar överträdelse av EG-rätten och att facken ska betala skadestånd när det är svensk lagstiftning som fått underkänt. http://www.lag-avtal.se/nyheter/eu/summering_vaxholm/article107687.ece
Det är ett nederlag och en väldigt konstig dom, säger Byggnads ordförande Hans Tilly. Fullständigt obegripligt, säger Elektrikernas ordförande Jonas Wallin http://www.lag-avtal.se/nyheter/eu/summering_vaxholm/article107667.ece
Aftonbladet: Lavaldomen – ännu ett steg mot kaos - Byggnads hålls skadeståndsansvariga för att de tolkat rätten på samma sätt som arbetsdomstolen själv. http://www.aftonbladet.se/ledare/article6227181.ab
DN TemaOpinion - ”Lavalmålet en stor motgång” - Sex fackförbund inför AD-beslutet: Regeringens lagförslag visar vilken motgång Lavalmålet är för Europas löntagare http://www.dn.se/opinion/debatt/lavalmalet-en-stor-motgang-1.1005024
Byggettan: arbetarna är grundlurade http://www.byggnads.se/Avdelningar/AVDELNINGAR1/Byggettan/Listor/Aktuellt11/Arbetarna-ar-grundlurade
Elektrikerförbundets Jonas Wallin; Högerns Europa kastar sin mörkblå slagskugga över Sverige http://www.sef.com/Omoss/Ordf%C3%B6randessida.aspx
LO-tidningen: Ny lag krävs efter skadeståndet http://lotidningen.lo.se/?id_item=25747
LO: Arbetsdomstolens dom i Lavalmålet väcker frågor om rättssäkerheten
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/BCF63A2088641872C1257680004D7319
Glada är naturligtvis:
Svenskt Näringsliv ser positivt på domen, som inskärper EG-rätten. http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/utlandska_foretag_i_sverige/facken-far-betala-skadestand-till-laval_93865.html
Det är märkligt att de borgerliga tidningarna i sina ledare inte kommenterat en av de viktigaste händelserna på svenska arbetsmarknad på länge. Jo Sydsvenskan har en "ledarblogg", http://blogg.sydsvenskan.se/snallposten/2009/12/02/ad-retar-med-vantat-utslag/. Men i övrigt är det märkligt tyst utom ett på webben inte publicerat ledarstick i DN av den ärkefriedmanska Peter
Wolodarski, som jublar över skadeståndet på 2,7 miljoner och alltså inte ens har klart för sig att skadeståndet är 550.000 och resten rättegångskostnader. "... utslaget innebär ändå en slags upprättelse: trakasserier av utländska byggnadsarbetare kan inte rättfärdigas med hänvisning till en diffus svensk modell."
Arbetarförakt- borgerligheten i ett nötskal
Kom ihåg detta ty här har ni den svenska borgerligheten i ett nötskal:
* det är bra med lagvrängeri när det sker för att tämja fackföreningar
* stridsåtgärder på arbetsmarknaden som är i enlighet med svensk lag är trakasserier av motparten
* den svenska modellen underkänns av borgerligheten och arbetsgivarna
* det är dessutom bra att utländska företag kan dumpa lönerna i Sverige utan att facken kan göra något
Wolodarski, DN och borgerligheten i ett nötskal.
onsdag 2 december 2009
Kan man överhuvudtaget folkomrösta om tillåtlighet av minareter
Direkt och representativ demokrati
När det gällde Lissabonfördraget motsatte sig alla statsledningar (utom Irland) folkomröstning då man var rädd för att åka på bakslag. M.a.o. kan den representativa demokratin med partipolitik användas mot folkviljan. Å andra sidan kan en populistisk folkrörelse använda sig av folkomröstningsinstitutet för att underblåsa fördomar och rädsla. Sålunda försökte exempelvis vissa religiösa och konservativa krafter att ta frågan om könsneutrala äktenskap till folkomröstning. Och nu har 57 procent av Schweiz befolkning röstat för ett förbud mot uppförande av minareter.
Folkomröstningar
I Schweiz avgör man regelbundet frågor genom folkomröstning. Detta kallas direkt demokrati. Redan på 1800-talets mitt grundlades det moderna Schweiz som en federation med starkt utvecklad direktdemokrati på kommunal, regional och nationell nivå. Det finns också ett representativt moment i statsskicket i Schweiz, nämlifgen dess Parlament. I Sverige har det endast förekommit ett litet antal rådgivande folkomröstningar 1922 rusdrycksförbud och senare om högertrafik, tjänstepension, kärnkraft, EU och EMU.
Intressant debatt
Rasmus Lenefors har skrivit intressant om Internationell rätt vs. främlingsfientlighet (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1644&blogg=37688×tamp=14:59:52). Han refererar vad SvD skriver om att Förbudet i Schweiz upprör FN (http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3873541.svd) och Minaretfrågan delar schweizare (http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3863697.svd). DN skriver "Bara förlorare" (http://www.dn.se/opinion/huvudledare/bara-forlorare-1.1004248). Dan Jönsson på DNkultur (http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/dan-jonsson-for-eller-emot-harfin-grans-mellan-demokrati-och-populism-1.1005016) menar att frågan är knepig och handlar om demokratins kärnproblem, nämligen representationen. Mats Tunehag i Världen i dag (http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=6053&Itemid=31) tycker inte heller att frågan är enkel men ytterst handlar om att muslimer är välkomna men att islams system med sharialagar inte hör hemma i en demokrati
Folkomröstningen ogiltig
Som gammal jurist har jag inga svårigheter att hålla tungan rätt i mun när jag säger att minaretförbudet är olagligt enligt både den nya konstitutionen i Schweitz och europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080317/73d647e215fc9d3a585390c8b1ca3e4f/Schweiz.pdf). Det kan visst var möjligt för en lokal instans att lägga synpunkter på byggnation men det får inte ske utifrån religiösa skäl (eller skäl mot viss religion). Det torde alltså vara tillåtet att förbjuda all byggnation som innefattar tornlika skapelser men inte bara minareter. Folkomröstningen är alltså ogiltig.
Det finns gränser för vad folket bestämmer i en demokrati.
I en demokrati är det folkliga utslaget visserligen avgörande. Men det finns gränser. Man kan inte folkomrösta om demokratin och dess innebörd och alltså på så sätt genom folkomröstning införa diktatur. Jag skulle vilja gå ännu ett steg och säga att man kan överhuvudtaget inte folkomrösta bort vissa för demokartin grundläggande värden. Man kan exempelvis inte folkomrösta om att heterosexuella arier skall ha högre människovärde än judar, araber eller homosexuella. Enligt min mening hade det därför varit i strid med demokratin och mot ingångna konventioner att folkomrösta om könsneutrala äktenskap. Och att minska rättigheterna exempelvis att bygga sina lokaler med eller utan torn för en viss religiös inriktning måste vara i strid med religionsfriheten.
Ny konstitution
Det man teoretiskt möjligen kan göra är att genom politiskt antagande av en ny konstitution införa diktatur eller gradering av värdet av olika medvorgare. Kruxet är att man då kommer i strid med en rad konventioner om bl.a. mänskliga rättigheter och dessutom om man är EU-medlem måste lämna gemenskapen eftersom Mänskliga rättigheter är intagna i EU-rätten. Det finns de som säger att det inte handlar om fördomar utan om rädsla för det främmande men inte ens det motivet kan göra ett minaretförbud lagligt.
När det gällde Lissabonfördraget motsatte sig alla statsledningar (utom Irland) folkomröstning då man var rädd för att åka på bakslag. M.a.o. kan den representativa demokratin med partipolitik användas mot folkviljan. Å andra sidan kan en populistisk folkrörelse använda sig av folkomröstningsinstitutet för att underblåsa fördomar och rädsla. Sålunda försökte exempelvis vissa religiösa och konservativa krafter att ta frågan om könsneutrala äktenskap till folkomröstning. Och nu har 57 procent av Schweiz befolkning röstat för ett förbud mot uppförande av minareter.
Folkomröstningar
I Schweiz avgör man regelbundet frågor genom folkomröstning. Detta kallas direkt demokrati. Redan på 1800-talets mitt grundlades det moderna Schweiz som en federation med starkt utvecklad direktdemokrati på kommunal, regional och nationell nivå. Det finns också ett representativt moment i statsskicket i Schweiz, nämlifgen dess Parlament. I Sverige har det endast förekommit ett litet antal rådgivande folkomröstningar 1922 rusdrycksförbud och senare om högertrafik, tjänstepension, kärnkraft, EU och EMU.
Intressant debatt
Rasmus Lenefors har skrivit intressant om Internationell rätt vs. främlingsfientlighet (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1644&blogg=37688×tamp=14:59:52). Han refererar vad SvD skriver om att Förbudet i Schweiz upprör FN (http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3873541.svd) och Minaretfrågan delar schweizare (http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3863697.svd). DN skriver "Bara förlorare" (http://www.dn.se/opinion/huvudledare/bara-forlorare-1.1004248). Dan Jönsson på DNkultur (http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/dan-jonsson-for-eller-emot-harfin-grans-mellan-demokrati-och-populism-1.1005016) menar att frågan är knepig och handlar om demokratins kärnproblem, nämligen representationen. Mats Tunehag i Världen i dag (http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=6053&Itemid=31) tycker inte heller att frågan är enkel men ytterst handlar om att muslimer är välkomna men att islams system med sharialagar inte hör hemma i en demokrati
Folkomröstningen ogiltig
Som gammal jurist har jag inga svårigheter att hålla tungan rätt i mun när jag säger att minaretförbudet är olagligt enligt både den nya konstitutionen i Schweitz och europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080317/73d647e215fc9d3a585390c8b1ca3e4f/Schweiz.pdf). Det kan visst var möjligt för en lokal instans att lägga synpunkter på byggnation men det får inte ske utifrån religiösa skäl (eller skäl mot viss religion). Det torde alltså vara tillåtet att förbjuda all byggnation som innefattar tornlika skapelser men inte bara minareter. Folkomröstningen är alltså ogiltig.
Det finns gränser för vad folket bestämmer i en demokrati.
I en demokrati är det folkliga utslaget visserligen avgörande. Men det finns gränser. Man kan inte folkomrösta om demokratin och dess innebörd och alltså på så sätt genom folkomröstning införa diktatur. Jag skulle vilja gå ännu ett steg och säga att man kan överhuvudtaget inte folkomrösta bort vissa för demokartin grundläggande värden. Man kan exempelvis inte folkomrösta om att heterosexuella arier skall ha högre människovärde än judar, araber eller homosexuella. Enligt min mening hade det därför varit i strid med demokratin och mot ingångna konventioner att folkomrösta om könsneutrala äktenskap. Och att minska rättigheterna exempelvis att bygga sina lokaler med eller utan torn för en viss religiös inriktning måste vara i strid med religionsfriheten.
Ny konstitution
Det man teoretiskt möjligen kan göra är att genom politiskt antagande av en ny konstitution införa diktatur eller gradering av värdet av olika medvorgare. Kruxet är att man då kommer i strid med en rad konventioner om bl.a. mänskliga rättigheter och dessutom om man är EU-medlem måste lämna gemenskapen eftersom Mänskliga rättigheter är intagna i EU-rätten. Det finns de som säger att det inte handlar om fördomar utan om rädsla för det främmande men inte ens det motivet kan göra ett minaretförbud lagligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
