"Förkrossande allians" - men räcker det för att försvara löntagarnas rättigheter?

Beröm för EU-S-parlamentariker
Per Wirtén har en bra artikel på Dagens arena, När hände det senast? -
Vänstern byggde förkrossande allians i symbolladdad maktfråga (http://www.dagensarena.se/text/2008/10/debatten-efter-vaxholm-ar-en-vaxande-berattelse-om-politisk-kamp). Den ger Jan Andersson och det socialdemokratiska alliansbygget välmotiverad kredit. Men räcker det? Med starka högerkrafter i Europa kommer följden ändå bli lönedumpning och i förlängningen social oro med djupa motsättningar både mellan arbetsgivare och arbetstagare, men framförallt mellan befolkningar i olika medlemsstater. Härtill en utbredd misstro mot utvidgning av EU, särskilt som invånarstarka låglöneländer står på tur.

Hoppas kan man - men frågetecknen..
Per Wirténs artikel bygger litet på: Hoppas kan man! Men det är flera frågetecken. Ett är vilka ändringar gjordes i ursprungsrapporten - finns det något kvar? Ett annat är hur röstade de svenska parlamentarikerna - något som kan vara av intresse inför EU-valet.? Ett tredje är att parlamentet röstat igenom en rekommendation till Kommissionen?

Ändringar mot förnyat mandat?
Till det säger Per W att möjligen kan Parlamentet utöva press på Kommissionen då den skall förnyas nästa år och på så sätt tvinga fram en lagstiftning. Hoppas kan man ju . Men när såg vi en högermajoritet utöva press på en av huvudsakligen högerkrafter tillsatt kommission och dessutom få grönt från mertalet högerstyrda medlemsstater för att garantera fackliga rättigheter? Det är många höga högertrösklar som skall passeras. Så det kanske är dags att på allvar börja undra över om det finns en säkrare väg?

Röstvillkor
Den enda säkra vägen som jag ser är att socialdemokratiska riksdagsmännen, vars ja-bidrag är nödvändiga för ratifikation p.g.a. kravet på kvalificerad majoritet, är att på något sätt villkora sitt ja. Jag vet inte om det är möjligt att rösta Ja men avge en röstförklaring som innehåller villkor. I annat fall bör de socialdemokratiska riksdagsmännen rösta nej med röstförklaringen att så snart garantier lämnas för den svenska modellen så kommer vi att rösta ja.

Art 6 i Unionsfördraget och art 51 och 52 i Rättighetsstadgan.Ett dylikt ställningstagande är desto viktigare eftersom Lissabonfördraget lagfärster de principer som ligger bakom Laval-domen och dess efterföljare, nämligen att den fria rörligheten tar över grundläggande rättigheter såsom kollektivavatals- och strejkrätt. Detta framgår av art 6 i Unionsfördraget och art 51 och 52 i Rättighetsstadgan.

Svika förtroendet...
Säger vi villkorslöst Ja så är det förmodligen kört för lång tid. Frågan är då berättigad: Har vi fullgjort vår plikt att försvara löntagarnas villkor och fackföreningarnas möjligheter att försvara löntagarnas rättigheter. Eller har vi svikit deras förtroende?