Kan man avfärda "gnällvänstern" som gnälliga?

Fasta scenario
Stig-Björn Ljunggren skriver om "Socialdemokratiska gnällvänstern - okunniga eller propagandistiska?" (http://www.ljunggren.com/index.php?option=com_idoblog&task=viewpost&id=19&Itemid=3). Redan i rubriken har han inskränkt frågeställningen så att läsaren rimligen inte skall hitta på något tredje svar, exempelvis de till vänster säger något tänkvärt. I sitt resonemang utgår han från ett fast scenario att Alliansen sitter kvar med SD som stöd, vilket medför att man skall binda upp Mp och öppna för regeringssamverkan ännu mera högerut; var det inte någon på Mps partidagar som mumlade om folkpartiet (det kanske behövs en major istället för den snälle Eriksson). Men det finns ju en hel massa andra alternativ som är minst lika troliga. Tänk i fall vänstern på något sätt får tillräckligt med röster för att bilda regering, exempelvis.

Strategin blir så bra att själen dör
Felet med alla dessa strategiska övervägande är att de politiska partierna inte söker efter sin själ utan spekulerar i de åsikter som kan vinna flest väljare. Ett exempel på en dylik katastrofal felspekulation var Göran Perssons val av strategi inför valet 2006 medan högeralliansens spekulation var exempel på en lyckad. Bara det att dessa spekulationsåsikter vid val väcker stark besvikelse när regeringspolitiken sedan utformas, se på högerregeringens opinionssiffror i dag.

Formulera vänsterpolitik och krydda möjligen med strategi - inte tvärtom
För min del menar jag att partiet alltså bör söka efter sin själ och formulera en kraftfull vänsterpolitik, som man alltså kan stå för. Jag tror på den politiska märgen i budskapet inte på ett flaggande hit och dit beroende på vad någon gurustrateg säger är ett vinnande koncept. Exempelvis så säger flera att väljarna finns till mitten. Det är möjligt men den mittenpolitik som högerregeringen fört vill man i vart fall inte ha. Nej även om naturligtvis många väljare geografiskt befinner sig i mitten så är det vänsterns mer solidariska politik man åter vill ha.

Politiken måste samla partiet inte splittra
En högerfifflande strategi är därför förmodligen kontraproduktiv, precis som regeringssamverkan bara med Mp och att säga villkorslöst ja till Lissabonfördraget. I båda fallen så går partiledningen emot LO och en stor del av partiet och eftersom partiledningen är beroende av oss gräsrötter så går det aldrig väl i längden. I stället för att skapa samverkan i hela partiet har ledningen genom sina ställningstaganden skapat en stark oro och splittring. Det som du pinsamt lättfärdigt kallar för "gnäll".

Visioner skadar inte, men vänstervisioner tillsammans med LO
Jag hoppas att man lyssnar på mer seriösa rådgivare som förstår vikten att ha de sina bakom sig. Du kan ju själv göra det hypotetiska testet: 1) hade gnölet uppkommit om Mona Sahlin starkt gått ut med att skapa ett gemensamt regeringsalternativ till vänster? 2) hade vi kunnat ha en stark valrörelse i EU-valet om vi gått ut med att vi vill ha garanti för den svenska modellen för att rösta ja till Lissabon?

Sedan en mer personlig fråga till Stickan
Du som kan så mycket som statsvetare, tror du inte att det skulle bli en mer seriös debatt om du avstod att kalla alla som inte omfattar din mening för odemokratiska, "gnällvänster", "okunniga" eller i bästa fall "propagandistiska". Om man vill vara lika avfärdande så skulle man utan att debatten fördes framåt ett dyft kunna benämna dina inlägg som gnäll på "gnällvänstern", okunniga om den mångfald som präglar politik och propagandistiska. Är det så du vill att diskussionen skall föras inom partiet?