Kan man verkligen ta "strid för svenska modellen" genom att villkorslöst ratificera lissabonfördraget?

I senaste numret av Aktuellt i Politiken så kan man konstatera att partiet talar med dubbla tungor. Å ena sidan: upp till kamp för den svenska modellen ,och å den andra: en självuppgivande åsikt att utan villkor ratificera Lissabonfördraget med lagfästandet av lönedumpning som följd.

Slumpa bort vår chans att försvar den svenska modellen?
EU-politikern Göran Färms valupptakt i Avesta ställdes enligt reportaget "Nationell makt räcker inte längre" frågan: Många fackliga kamrater tycker att vi ska pressa fram en lösning på kollektivavtalen genom att säga nej till Lissabonfördraget. Vi skall väl inte slumpa bort den här chansen, utan använda de verktyg vi har. Vad säger du?

Antingen Lissabon eller gamla Nice!
Göran Färm svarade att det inte råder någon tvekan om att Lissabonfördraget ger betydligt bättre skydd för de fackliga rättigheterna och är dessutom betydligt bättre på flera andra sätt än det nuvarande fördraget. För att få undantag för de svenska kollektivavtalen måste alla EUs regeringar och parlament gå med på det. De borgerliga högerregeringarna i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Italien kommer aldrig att gå med på att förstärka fackliga rättigheterna ännu mer. Glöm det. Får vi inte Lissabonfördraget, då får leva med det gamla och det är ju det som lett till Vaxholmsdomen.

Genom Lissabonfördraget lagfästs de marknadsliberala principerna
Det är visserligen rätt att det gamla Nice-fördraget ledde fram till Laval-domen i Vaxholmsmålet. Men vad Göran Färm då förtiger är att i Lissabonfördraget lagfästs de marknadsliberala principer som ligger bakom EG-domstolens prövning. Genom art 6 i Unionsfördraget och art 51 och 52 i Rättighetsstadgan så godkänner vi i fördragsform att de fria rörligheterna bl.a. för kapital och tjänster står över de grundläggande rättigheterna till kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder. Och precis som Göran Färm säger så kommer alla högerregeringarna inklusive vår egen inte att godta att denna fördragsbestämmelse upphävs eller ändras genom andra ändringar eller tillägg när väl fördraget är i hamn. Med andra ord så gräver vi själva groppen som vi skall trilla i.

Slumpa bort våra möjligheter att förhindra lönedumpning
Det gamla fördraget är i så fall klart bättre för att kunna kämpa för en förändring på sätt anges i EU-valplattformen. Annars måste vi ju först försöka att upphäva en del av ett med möda genomfört fördrag. Av vad Göran Färm säger kan man förstå att detta är en nästan omöjlig uppgift eftersom alla högerregeringar "aldrig kommer att gå med på att förstärka de fakliga rättigheterna". Ja, man kan med mötesdeltagaren i Alvesta säga: detta är att slumpa bort våra möjligheter att försvara den svenska modellen. Ja, genom att ratificera nu utan ens att avvakta konsekvensutredningen så öppnar man för lönedumpning. Och det är väl ingen socialdemokratisk uppgift i politiken?

Självklart beslut först efter koneskvensutredning
Göran Färms klarsyn om högerkrafternas inställning till fackliga rättigheter förstärker bara den smått vansinniga idén att tro att man genom Lissabonfördraget stärker fackliga rättigheter. Och då undrar man varför vi i vart fall inte skall avvakta konsekvensutredningen? Ytterligare frågor: Har ni någonsin hört talas om en konstigare beslutsordning att först rösta JA och därefter ta reda på vad detta JA innebär? Är det inte ens en liten klocka som ringer? Vad är det egentligen med Lissabonfördraget som är så hemskt att vi inte ens vågar ta reda på konsekvenserna?

"EU-valplattform: Stå upp för svenska modellen"
Efter detta självuppgivande tema blir det en kontrast till vad Jan Söderström skriver under rubriken "EU-valplattform: Stå upp för svenska modellen" med huvuddragen i det förslag till valplattform inför EU-valet: Slåss för jobben, klimatet och de fackliga rättigheterna.

"Hård strid för den svenska modellen"?
Här sägs: Partiet tar i EU-valet hård strid för den svenska modellen mot de politiska krafter som vill öppna för låglönekonkurrens och social dumpning...Socialdemokraterna anklagar den borgerliga regeringen för att inte stå upp för Sverige och den svenska modellen på EU-nivå. Ett av s-kraven i EU-valet är att EUs lagstiftning skärps så att liknande fall av lönedumpning som det lettiska företaget Lavals skolbygge i Vaxholm förhindras. Utstationeringsdirektivet ska ändras så att lika lön för lika arbete garanteras. Ett socialt protokoll med skydd för fackliga rättigheter bör tillfogas EUs fördrag...Människan före marknaden. De folkvalda före domstolarnas makt, genomsyrar partiets EU-politik.

Men frågorna kvarstår:
Hur "står man upp för den svenska modellen", när man lägger ner det enda säkra vapnet man har, nämligen en villkorad ratificering? Och vad är det för "hård strid" man tar genom att överlämna vapnet till motståndaren? Och hur har man tänkt sig att mot alla högerkrafter genomföra "ändringar i EUs lagstiftning" för att förhindra lönedumpning om man just röstat för ett Lissabonfördrag som lagfäster möjligheter till lönedumpning? "De folkvalda före domstolarnas makt" blir ganska tomt prat när man samtidigt röstar för en lagstiftning som ger domstolen rätt att kväsa facket allt för de fria rörligheterna för kapital och tjänster. Vad menas egentligen? Partiet förefaller tala med kluven tunga!

Det finns bara en sak som är klarlagd och det är att med Lissabonfördraget så kommer EG-domstolen att döma precis som i Laval-målet. Vi Socialdemokraterna medverkar alltså till att lagfästa lönedumpningen! Hur är det möjligt?