Den nya Wallenberg-girigheten som inte ens föranleder en notis i DN och SvD.

I gårdagens Uppdrag granskning i SvT framgick det ohederliga förfarandet av yngre generationen Wallenberg. Där man genom säregna bolagskonstruktioner tillgodogjort sig pengar som stiftarna ville skulle gå till forskningsändamål. Och inga småpengar heller utan det handlar om över en halv miljard kronor på några år. Arvodena till Wallenbergarna har inte redovisats i årsredovisningarna utan dolts bland övriga förvaltningskostnader. Och om detta lurendrejeri säger tidningarna inte ett ord. Man kan undra varför?

Det är stiftelserna som äger Wallenbergföretagen..
Släkten Wallenberg hade redan i början av 1900-talet byggt upp en rejäl förmögenhet - en förmögenhet som sedan 1917 inte går vidare inom familjen Wallenberg. ISTÄLLET valde Knut och Alice Wallenberg att skapa en stiftelse som bär deras namn. Sedan den dagen, för mer än 90 år sedan, är det inte
längre familjen Wallenberg som äger Wallenberg-imperiet.

..men makten
Makten har familjen Wallenberg behållit, eftersom det är de själva som bestämmer i stiftelserna, men de har alltså inte kunnat använda kapitalet för egna ändamål. I stiftelseurkunden sas uttryckligen att syftet var att främja vetenskaplig forskning och att inga arvoden skulle betalas ut till dem som sitter i styrelsen. Det är också detta som är utgångspunkten för att stiftelsen getts skattefrihet.

Arvodesförbudet borttaget..
Den negativa arvodes klausulen har emellertid tagits bort genom styrelsens beslut och stiftelsernas förvaltning lagts ut på ett särskilt bolag där också Wallenbergare utgör styrelse och betalar - enligt beräkning - minst 6 miljoner kronor per år till vardera Peter Wallenberg, hans bror Jacob, kusinen Marcus och Claes Dahlbäck som står familjen nära.

Dubbel arvodering
Dessutom sitter dessa Wallenbergare med i styrelserna för de företag stiftelserna äger och uppbär då för samma "arbete" stora arvoden, vissa i miljonklass. Girigheten hos den yngre generationen Wallenberg avspeglas i bl.a. årsredovisningarna för stiftelserna på så sätt att fram till 2002 låg förvaltningskostnaderna på runt 10 miljoner kronor per år. Därefter steg
de årliga kostnaderna brant och uppgick 2007 till hela 138 miljoner kronor.

Den höga förvaltningskostnaden är unik
Dessa pengar frånhänds forskningen sett ur stiftarnas synvinkel. Peter Wallenbergs försvar i programmet var så ihåligt att det kändes pinsamt. Han vill inte berätta hur stora ersättningarna är till familjemedlemmarna och
utbetalningarnas storlek bestäms av familjen. En professionell tillgångsförvaltning kan om man jämför bl.a. med Wennergren-stiftelsen uppnås med en bråkdel av den summan.

Förtäckt utdelning till Wallenbergarna
Naturligtvis måste förvaltningen vara marknadsmässig och professionell. Den behöver dock inte kosta fantasibelopp och ske genom en särskild bolagskonstruktion FAM - Foundation Asset Management. Genom bolagskonstruktionen så undanhålls denna del för länsstyrelsens granskning. Som sagt sedan denna bolagskonstruktion tillkommit har förvaltningen av stiftlesemedlen på 5 år ökat från en årlig kostnad av 10 till 138 miljoner kr!

Wallenbergsgirighet
Bolaget framstår därför mer som ett sätt att organisera en förtäckt utdelning till Wallenbergfamiljens nya generation. Den nya Wallenberg-girigheten är helt i strid med stiftarnas intentioner: inget arvode skall utgå.

Mediernas tystnad - en skandal i skandalen
Redan Wallenbergarnas giriga fiffel är en skandal. Men det finns uppenbarligen ytterligare en skandal och det är mediernas hantering av avslöjandena i Uppdrag granskning. Det är som om samfällda stora plåster täckande talorganen delats ut till samtliga journalister i Sverige. Inte en enda tidning har slagit upp de sensationella avslöjanden som Uppdrag granskning innehöll. Varför?

Alla ägs av kapitalister
Får jag erinra om att över 100 dagstidningar i Sverige är borgerliga med en dagsupplaga på över 3.000.000 dagsex medan vänsterpressen rymmer 16
tidningar med en upplaga på ca 600.000 dagsex. Nu är detta ju kanske i viss mån en chimär eftersom de borgerliga tidningarna DN, Expressen, Kvällsposten och GT ägs av Bonnier och SvD och den största "vänstertidningen" Aftonbladet av Schibsted. Göteborgsposten är ett eget västsvensk konsortium behärskat också av borgerliga åsikter.

Den alldeles överväldigande gemensamma nämnaren är alltså att dagens media i det demokratiska Sverige ägs av kapitalister. Därför sker en odemokratisk sållning av nyheter och finns knappt en notis om skandalen kring Wallenbergmiljonerna. Är denna tystnad ett problem? - nej, inte om man är kapitalist eller insider i gänget som kliar varandra på ryggen och låter styrelsearvoden och de förtäckta utdelningarna flöda.

Men för oss alla andra?