fredag 20 februari 2009

Matchen bör spelas och NEJ till bojkott!

Israelisk skuld
Morgan Johansson, som jag i hög grad respekterar, skriver i dag 20/2 på sin blogg "Vi kan inte bara gå vidare som om inget hänt" (http://morganjohansson.blogspot.com/2009/02/vi-kan-inte-bara-ga-vidare-som-om-inget.html): "Låt oss se vad som hänt. Vid Gazainmarschen och bombningarna dödades nästan 1 400 palestinier. De allra flesta civila, nästan en tredjedel barn. De israeliska förlusterna blev färre än 20, samtliga soldater. Det var en massaker, inte ett krig. Och den genomfördes av en regering som behövde stärka sin ställning inför det förestående valet. Det var en så utstuderad och grym cynism att man blir illamående."

Hamas skuld
Jag håller med om att det kan vara så. Men samma händelse kan beskrivas på följande sätt: Hamas har sedan lång tid då och då fortsatt att skjuta in raketer över Israel. Denna beskjutning har man fortsatt med trots att man förstått att Israel förr eller senare skulle reagera hårt för att slå ut beskjutningsanordningarna. När israeliska uppmarschen påbörjades intensifierade Hamas raketbeskjutningen. Det är också klarlagt att beskjutningen skedde från tätbefolkade områden trots att Hamas måste förstått att man därmed gjorde om civila mål till militära. Beskjutning från sådana raketställningar fortsattes trots att den israeliska beskjutningen orsakade stort antal dödsoffer och skadade, inte minst bland barn. Detta var en så utstuderad likgiltighet för den egna befolkningens välbefinnande och grym cynism att man blir illamående.

Omöjligt att bedöma skuld
Med detta vill jag inte ha sagt att istället för Morgans linje att krigets fruktansvärda följder är Israels fel vill göra gällande att allt är Hamas fel. Redan tidigare har jag flera ggr skrivit om detta "Corell har fel om folkrättsbrott, nej till blockad och inget stopp på idrottsutbyte." (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=29254), "Kriget fortsätter i Sverige" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=29031) och "För mänskliga rättigheter och mänskligt liv - mot våld och jihad!" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=29101).

Bådas inställning är obegriplig för en pascifist
Vad jag sammanfattningsvis sagt är: Bådas inställning obegriplig - För en vanlig pascifist är det obegripligt hur man som officer kan rikta sina kanoner mot mål som utgör bostadshus. Men det är minst lika obegripligt hur hamasledare kan beordra raketangrepp från ställningar invid eller på bostadshus, varigenom man drar på sig fientlig beskjutning som uppenbarligen kommer att drabba ens egna kvinnor och barn. - Det lättaste - Den lätta vägen är uppenbarligen att räkna offren på båda sidor och därigenom utse skurken i sammanhanget. Eller att måla ut en ensidig historia med början 1948 och inte se att både judar och araber har en tusenårig historia i denna region. Och framför allt genom ensidighet åt ena eller andra hållet faktiskt ge energi till det våld som utövas av båda i denna region.

Ställer man upp på ena sidan underblåser man våld
Det sista fordrar kanske en förklaring. Genom att visa att man som svensk ställer upp på ena sidan så ger man den andra sidan råg i ryggen och eftersom det på båda sidor finns en oförsonlighet (Hamas: död åt Israel - Israel: slå till hårt som hämd) så kommer man därmed att underblåsa fortsatt krigsstämning. Man försätter sig också i det läget att man inte kan ställa krav på båda sidor att lägga av och och göra eftergifter för att bana väg för fred. Man undergräver alltså möjligheterna för fred och strör ytterligare salt i sår som inte ens börjat läcka. Och detta i ett land som inte haft krig i mannaminne och där man etablerat sanningen att vi måste tala med varandra för att kunna leva i samexistene.

Mentalt krig också i Sverige
Det är ju t.o.m. så att att man spritt "kriget" mentalt till Sverige så att en demonstration till förmån för Israels rätt att existera utsätts för skändligheter och måste ha omfattande polisbevakning för att få utöva sin demokratiska rättighet. Att i detta inflammerade läge högt uppsatta partikamrater går ut - förutom Morgan Johansson, Ilmar Reepalu, Nalin Pekgul och Anne Ludvigsson, S-kvinnor, samt Jytte Guteland, SSU - och häller bensin på lågorna tycker jag är anmärkningsvärt och för mig helt obegripligt. Jag kan dela sorgen med dem som förlorat vänner och anhöriga i Gaza. Men den alltöverskuggande plikten är att sansat verka för fred. Det gör man inte med bojkotter eller angrepp på demionstrationer, se "Är det ett juste bidrag till fred att hindra andra att demonstrera? Att kasta ägg, flaskor och raketer?" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=29539)

Inga kommentarer: