lördag 7 juni 2008

Demokrati kan det förenas med rojalistiskt fjäskeri?

I borgerliga Sydsvenskan, och därmed med knallrojalistiska läsare, skriver kloka Heidi Avellan på nationaldagen publicerad 7/6 om hur omöjligt det är att förena en arvsrättslig monarki med demokrati utan att det uppstår någon slags bismak. Hon ironiserar: Det är mycket med kungen nu. Eller snarare hans dotter och måhända blivande måg. I måndags var kvällstidningarnas huvudnyhet att Victoria varit på 40-årsfest med sin pojkvän. Intressant? Ja, för rojalistiska kremlologer – för kalaset var danske kronprins Frederiks 40-årsfest med horder av pressfotografer och hovreportrarnas slutsats var att kungen nu har godkänt grabben. Är han lämplig, Daniel Westling? Gymägaren, entreprenören från Ockelbo som hovet länge försökt stajla, mannen som i likhet med Silvia Sommerlath eller Sonja Haraldsen, Mette-Marit Tjessem Høiby, Mary Donaldson, Alexand­ra Manley eller Marie Cavallier inte är ett dugg blåblodig? Inte vet jag. Problemet är att frågan behöver ställas. Att vuxna Victoria Bernadottes make, i världens mest jämställda land, skall vara en angelägenhet för hennes far och regeringen. Vem en statsminister gifter sig med förväntas folket inte ha synpunkter på. Men Victorias val är en riksangelägenhet... Public service-TV frågar sig om hovet har rätt att tiga om planer som berör hela riket: ”Å andra sidan: har svenska folket rätt att lägga sig i vem vår kronprinsessa gifter sig med?” Och visar Ers Kungliga Höghet Westling där Expressens kulturredaktör Per Svensson pekar på svårigheter: rojalistisk yra till en början kring förlovning och bröllop, ja, men sedan? Om tio år? Eller vid en skilsmässa? Hur behandla hans familj?

I Danmark var det kungligt bröllop nyligen, med tillhörande rojalistisk yra; skilsmässan innan var glömd. I Sverige kan det bli kunglig förlovning med tillhörande rojalistisk yra. Som går att tjäna pengar på: Enligt Dagens Industri skulle bara försäljningen av bröllopsrelaterade produkter – från kopior av brudklänningen till kungliga kalsonger – veckorna före, under och efter ett kungligt bröllop uppgå till 2,5 miljarder kronor. Hotell och krogar i Stockholm skulle dra in 200 miljoner kronor extra. Lägg till press, böcker, TV, filmer, skvallerpress¿ Queen är väl bara den första i raden av nya rojalistiska magasin och hela redaktionen från Svensk Damtidning har redan varit på träningsläger hos sin danska systertidning Billedbladet. Geschäft är inget problem, affärer är bra. Problemet är kärnan: statsskicket. Att någon skall vördas på grund av härkomst – och övriga ses som undersåtar. Det är förnedrande, otidsenligt, odemokratiskt, hur mycket det än går att räkna hem vinster från kungahuset som pr för Sverige.


Jag håller verkligen med Heidi Avellan och det är ju inte var gång. Och hon uttrycker det verkligen slående bra. Man kan ju tillägga att vi sparar på försvaret så att vi inte längre kan säkra vår trygghet i närområdet med bl.a. ryska ambitioner. Men vi betalar ut massor med pengar för att hålla en hel familj med föräldrar och ett antal barn som alla skall få bo på kostsamma slott och leva livets glada dagar. Vad jag förstår är deras enda arbetsuppgifter att svara för den kungliga aveln, klippa band, vara stylade i alla sammanhang och inte uttrycka sig klart i någon fråga som kan väcka anstött eller ens provokation. Nog är det patetiskt detta.

Och för övrigt så håller vi ju på att skaffa oss en ny upphöjd figur som skall bo fint och vara överkucku i hela EU, en president gubevars. Så nu skall vi underhålla både kung med familj och en president. Så alla hör o häpna får alltså nya personligheter att skildra och nya skandaler att hålla reda på. Den där presidenten är visst halv om halvt redan utsedd och lär ha sagt att jag minsann inte kommer nöja mig med att klippa band med den underförstådda meningen att jag vill faktiskt var med och bestämma. I Eu har vi alltså inte bara en överprövande juristdomstol , en självsvåldig kommission och nu en självtillräcklig president. Vi måste varit väldigt elaka som förtjänar allt detta.

Vad är det hos människor som gör att vi konstruerar dylika pappersfigurer att drömma om? För mig är detta helt obegripligt. En slags HC Andersen när det handlar om statsskick och politik. Visst unnar jag ungdomarna att ha trevligt och välja ut en hyfsad partner att leva med men jag vill varken veta vem det är, hur de har det och om de så småningom skiljs och gifter om sig som i Danmark. Och jag vill inte betala blåa avelspremier!

I början av 1900-talet utvecklades den allmänna rösträtten och 1920 var kvinnan inte längre omyndig med äkte mannen som förmyndare och någon gång däremellan så genomfördes parlamentarismen, alltså en väg mot demokrati... och när skall vi avskaffa monarkin? Det rojalistiska fjäsket kan nämligen inte förenas med demokrati.

En historia om fjäsket: När kungen var på Eriksgata och skulle besöka lilla Kårsta i Roslagen, så målades stationsbyggnaden och det gamla godsmagasinet om. Magasinet dock bara på de två sidor som vette mot det kungliga tåget. Efter att journalister fått tag i detta fick SJ bråttom att till det kungliga besöket också måla de två återstående sidorna. En lokal förmåga uttryckte saken så att SJs generaldirektör kanske fått klart för sig att blåblodiga liksom vi vanliga gärna går bakom knuten för att slå en parabel och då hade SJ stått med ...

Inga kommentarer: