En av HasseoTages mest underbara filmer är "I huvudet på en gammal gubbe". Per T. Ohlsson har alluderat på det i sin krönika 6/1 "I huvudet på Reinfeldt" men det blir faktiskt mest i huvudet på den borgerliga guben PerTe: Värre än så här kan det ändå inte bli. Tanken måste vid något tillfälle ha susat genom huvudet på statsminister Fredrik Reinfeldt när han under helgerna har begrundat sitt annus horribilis 2007, de politiska möjligheterna 2008 och - i förlängningen - utsikterna för ytterligare en borgerlig valseger 2010.
Jorå, det kommer att fixa sig - under fem förutsättningar spår guben PerTe:
1) Ekonomin fortsätter att utvecklas positivt.
2) Den borgerliga alliansen återupplivas.
3) Politiken blir mindre teknokratisk. Alliansregeringen har en tendens att agera mer med beräkning än med övertygelse, att låta sig styras mer av det effektiva och mindre av det engagerande. Det teknokratiska draget i politiken, personifierat av finansminister Anders Borg, kritiserades nyligen (P1 23/12) av Alf Svensson, kristdemokraternas förre partiledare. Svensson uppmanade regeringen att inte enbart "tala till hjärnan, utan också till hjärtat".
4) Utmaningen från oppositionen tas på allvar. Trots en knapp valseger skred regeringen till verket med parlamentarisk arrogans. Oppositionen betraktades som irrelevant.
5) Statsministern slutar skylla ifrån sig.
Den som är närmare intresserad av dessa punkter kan gå in på Sydsvenskans hemsida. Men punkten 5 utvecklar PerTe på följande sätt: Ett av förra årets dummaste tilltag var när den tidigare moderatledaren Ulf Adelsohn startade kampanj mot Svenska Dagbladet, som enligt hans uppfattning är "en starkt bidragande orsak till regeringens låga opinionstal". Det speglar en bisarr verklighetsuppfattning: svenskarnas åsikter dikteras alltså, från Ystad till Haparanda, av en tidning som ges ut i Stockholm. SvD är att gratulera. Kanske har gammelmoderaten Adelsohn hämtat inspiration från nymoderaten Reinfeldt. Statsministern har, i lätt självömkande ordalag, skyllt regeringens svårigheter på medierna och "det kommenterande Sverige"... Statsministern tycks i alla händelser vara helt omedveten om att det är han själv och hans regering som orsakat en mer negativ rapportering efter valet: rekryteringar som slagit fel, fallna statsråd, den klumpiga hanteringen av a-kassan, cirkusen kring fastighetsskatten.
Naturligtvis delar jag PerTes synpunkt att raset i opinionen är självförvållat av högerregeringen. Man förstår också att PerTe blir förbannad när SvD påstås ha inflytande över Sydsvenskans sydliga revir. Men egentligen kan det vara detsamma om det är SvD, DN, GP eller Sydsvenskan eftersom i vart fall den borgerliga pressen dominerar med sina 3 miljoner ex (mot 600.000 ex för vänsterns). Och egentligen är väl PerTes ståndpunkt, att det är alla små fadäser som kantat högerregeringens väg som orsakat väljarnas missnöje, baserad på en lika "bisarr verklighetsuppfattning" som Ulf Adelsohns. Nej väljarna är synnerligen förlåtande till litet klantiga personer som hundlikt stirrar på dem genom TV-kameran. Däremot är det uppseendeväckande säreget hur en uppsjö av borgerliga ledarskribenter och krönikörer kan frånkänna väljarna omdömet att man insett politikens innehåll av omvänd robin-hood och av det skälet inte gillar dem som för politiken. När det gäller frågan om omvänd-robin-hood med gynnande av de rika på de fattigas bekostnad får jag hänvisa till en tidigare blogg den 3 januari "Högerregeringens rika och välmående bidragstagare".
När PerTe krampaktigt vägrar att inse rasets orsak så förstår man varför han väljer att citera vad Alf Svensson sagt om teknokratisk framtoning. Annars är ju den avgångne kristdemokratledarens mest kända replik att regeringen för en hjärtlös politik. Han avsåg då innehållet, inte den politiska kosmetikan. En annat sanningsvittne är moderatpolitikern, f.socialministern och f. talmannen Ingegerd Troedsson som lämnat moderatpartiet och kritiserar partiet för att ha lämnat sin gamla målsättning om skatt efter bärkraft. Både ogillar alltså den omvända-robin-hood som högerregeringen tillämpar. Är nu detta något som bara "kännare" kan ana eller kan kanske vanliga väljare, exempelvis pensionärer, arbetslösa och sjuka tänkas ha förstått saken minst lika tydligt? Ja, det är bara en fråga?
Ulf Adelsohn och PerTe tycks i alla fall vara ense om en sak, nämligen att regeringen kritiserats i den borgerliga pressen. I verkligheten har kritiken dock begränsat sig till struntsaker såsom en och annan tv-licens, ett och annat svartbygge, en fylla under jourtid. Sådant struntar folk i - möjligen drar man på munnen och konstaterar att de som häver sig upp på piedestal trillar hårdare än när man är bland oss. Men den verkliga kritiken för politikens innehåll har helt avstannat i Sverige i och med att de borgerliga tidningarna fick sin egen regering. Detta allvarliga demokratiska problem tycks varken Ulf Adelsohn eller PerTe ens ha uppmärksammat.
måndag 7 januari 2008
I huvet på en borgerlig gube
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar