EG-rätten - perukstockarnas seger över politikerna

EG-domstolen, europeiska gemenskapernas domstol, ligger i Luxemburg och inrättades genom Parisfördraget den 10 december 1952. Består av en domare från varje medlemsstat. Huvuduppgift uppges vara att se till att EU-ländernas gemensamma regelverk, EG-rätten, tolkas och tillämpas på samma sätt i alla medlemsländer. Detta är emellertid en förskönad bild av sanningen, till vilket jag skall återkomma.

I Eg-domstolen sitter nio manliga jurister som efter visst system utses av medlemsregeringarna. Eftersom arbetsbördan blivit för stor arbetar den s.k. förstainstansrätten med en rad ärenden. I förstainstansrätten arbetar två svenska domare, Nils Wahl och Pernilla Lindh. Dessa var intervjuade i sista JUSEK-tidningen 1/2008 under rubriken "Kontakt med högre makt". Det kan ju vara av intresse hur dessa domare ser på sig själva och domstolen.

Domstolar och dess ledamöter har väl i allmänhet en ganska undanskymd roll, med undantag för förhållandena i USA. Men en dag får EG-domstolen stor betydelse för svenska förhållanden, till exempel när det gäller sprit- och spelmonopol. Fortfarande är domarna anonyma och de bär särskilda domardräkter för att betona den anonyma och neutrala rollen. Domarna föreslås av våra regeringar men väljs formellt av alla EU-länder. Man skulle kunna ha ett mer publikt förfarande med offentliga utfrågningar som i USA. Men vi skulle knappast få bättre domare då. Det viktiga är vad domstolen gör, vilka fall som avgörs. Båda är tillfreds med sina domarroller och domstolen. Frågan om huruvida avkunnade domar alltid är rimliga besvarar Nils Wahl med ett mångtydigt flin och ett ?Alltid?.

Pernilla Lindh framhåller att EG-domstolen tolkar EG-rätten och med det ska medlemsländerna vara nöjda. Det är en sorts rättighetsdomstol. Genom de förhandsavgöranden vi lämnar till nationella domstolar når den enskilde sin rätt. Mer än hälften av EG-domstolens mål är förhandsavgöranden, det vill säga svar på frågor från nationella domstolar om hur den gemensamma lagen, EG-rätten, ska tolkas. Denna vinner alltid mot nationell lag, om de två skulle vara oförenliga. Trots att EG-domarna inte bara tolkar EG-rätten utan också skapar mycket praxis, kan rollen inte kallas politisk, menar hon. Vi driver inte politik, utan integration. Nämligen tolkning av medlemsländernas gemensamma vilja. Det handlar om vad vi kan utläsa av denna vilja. Men det finns hela tiden en gräns, ett tak, för vad vi kan göra. Hennes ton är nästan teologisk: Rom-fördraget är det gamla testamentet som måste ges en modern tolkning.

Naturligtvis besitter dessa jurister en stor kunskap i juridik, dvs företrädesvis den juridik som varje enskilt medlemsland står för. Skillnaden till en svensk domstol är emellertid avsevärd. Förutom den mer krypande inställning med vilken människor närmar sig en domare på kontinenten jämfört med i Sverige är framförallt domstolens ställning statsrättsligt annorlunda. I Sverige stiftas lagarna av de politiska organen visserligen med hjälp vid utformningen av jurister. Till lagarna fogas förarbeten med uttalanden om hur lagstiftarna avsett att lagen skall tolkas. Utifrån detta tolkar doimstolarna sedan lagen och domsluten kan överklagas. Om domstolarna bildar en - enligt politikerna - oriktig praxis kan lagen korrigeras så att praxis i domstolarna ändras. Domstolarna dömer alltså efter en lag i Sverige.

Eg-domstolen har ingen motsvarande av de politiskt ansvariga stiftad lag. Var och som känner till det minsta om de grundläggande fördragen vet att dessa omfattar ett litet antal sidor av slagordsmässigt uppställda paroller, som exempelvis fri rörlighet för kapital, företagande och arbetskraft osv Eftersom dessa "paroller" kan tolkas oerhört mångsidigt av domstolen kan man ge parollen en innebörd som domarna i princip väljer själva. Än mer diskutabelt blir det när domstolen själv får prioritera mellan olika parollmässigt uppställda principer. Ett bra exempel på det sista är vaxholmsmålet, där principen om den fria rörligheten och etableringsrätten gavs prioritet framför rätten att vidta stridsåtgärder och förbudet att diskriminera utländsk arbetskraft. Andra fall är där principen om sociala och hälsomäsiga hänsyn drivs undan för den fria etableringsrätten och fria konkurrensen exempelvis betr alkohol och spel. Detta innebär att EG-domstolen i verkligheten själv skriver den lag enligt vilken man dömer. Skall man uttrycka det tydligt så finns inte EG-rätten - mer än i huvet på EG-domstolens ledamöter. Detta innebär bl.a. särpräglade nationella typer av juridisk rätt inte respekteras av domstolen, exempel på detta är Sveriges offentlighetsprincip och med viss tvekan kollektivavtalsrätten.

Än mer anmärkningsvärt är att domstolen med beaktande av denna lösa tolkning kan upphäva och ändra beslut av riksdag och regering. Vidare kan härigenom orsaka det svenska folkhushållet oerhörda kostnader avprioriteringen av hälsoaspekten. Det är märkligt - ja nästan naivt - hur de intervjuade domarna inte ser att deras domstolsbeslut är rent politisk betingade eller i vart får oerhörda politiska konsekvenser. Politikerna har ju gjort en avvägning exempelvis när gäller spel eller alkohol hur vi i Sverige skall hantera dessa frågor för att få en rimlig avvägning mellan brukande av dessa nyttigheter mot missbruk. Jag kan inte annat än att finna det vara fel att tro att ett antal jurister bättre skulle klara denna avvägning, särskilt som man vräker över det ekonomiska ansvaret för sina beslut på politikerna i medlemslandet.

Eftersom EG-domstolen alltså fattar rent politiska beslut, visserligen i för en vanlig person helt oläslig utformning, uppkommer frågan om hur domarna tillsätts. Vad har de för större mandat än politikerna i vår riksdag av folket som ger dem denna makt att ändra beslut som fattats av oss valda förtroendemän/kvinnor? Genom politiska processen med val så sållar man ut personer med den inställning som överensstämmer med folkviljan. På vad sätt sållar man ut domare med exempelvis en juste social inställning till enskilda medlemsländers folk? Kan man överhuvudtaget få fram något sådant i Luxemburg av alla ställen?

Men det värsta med denna domstol är att ingen kan korrigera dess beslut. JUSEK-journalisten har verkligen fångat saken bra i rubriken "Kontakt med högre makt". Svenska Högsta domstolen kan genom en dom med viss tolkning av ett lagrum, som uppfattas av den lagstiftande makten så som inte avsedd, föranleda att regeringen eller riksdagen att påkalla en lagändring. Genom en sådan lagändring kan politikerna svänga praxis i en riktning som var avsedd. När det gäller EG-domstolen är något sådant inte möjligt bl.a. p.g.a. den oerhörda trögheten i gemenskapslagstiftning. Även reformeringen av den ynka lagstiftningen i form av fördrag måste domstolen själv göra - precis Pernilla Lindh uttryckte saken det gäller att ge gamla testamentet en modern tolkning. Domstolen skriver alltså om EG-rätten efter sitt eget huvud.

Enligt min mening leder EG-domstolens verksamhet till en mer och mer orimlig utveckling. En omfattande reformering måste till om inte man skall behöva överväga utträde.

En annan viktig uppgft är att överhuvudtaget begränsa EG-rättens omfattning. Här produceras 1000-tals lagtexter av olika dignitet som rör viktiga men och oviktiga saker men som skapar ett när av juridiska förpliktelser som dels ökar EG-förvaltningen med oroväckande elefantiasis och gör det rättsliga fältet helt oöverblickbart. Gemenskapen kommer att inom en ganska snar framtid att utgöra ett nätverk av juridiska trådar där man måste hålla sig väl med och betala bra någon av alla jurdiska spindlar som vet hur nätet fungerar. Detta kommer att gynna de stora och rika men missgynna oss vanliga medborgare som skall betala kalaset.