Pressfrihetens dag rör bara Eritrea, Iran och länder långt bort från Sveriges gräns?

Eritrea, Ryssland ...
I dag inleder en av Sveriges största och mest aggressivt borgerliga tidningar sin huvudledare med "Tala om ofriheten" (http://www.dn.se/opinion/huvudledare/tala-om-ofriheten-1.857033): I dag högtidlighålls Pressfrihetens dag. Samtidigt är journalisters arbete hotat på många håll i världen. I diktaturen Eritrea har svensken Dawit Isaak suttit inspärrad i 2.779 dagar. Från Ryssland finns mordet på 24-åriga journalisten Anastasia Baburova. Baburova blev den fjärde av Novaja Gazetas journalister som mördades sedan år 2000. Tidigare hade reportern och författaren Anna Politkovskaja mördats därför att hon granskade Kreml och Tjetjenienkonflikten.

Iran, Mexiko, Brasilien och Indien...
Iransk-amerikanska Roxana Saberi arbetade på en bok i syfte att skildra Irans rika kultur, dess folk, atmosfär och historia. Nu sitter hon inspärrad i Evinfängelset i Teheran, på tvivelaktiga grunder dömd till åtta års fängelse för spionage. Runt om i världen hotas, fängslas och mördas journalister när de försöker utföra sitt arbete. Bara i Irak har 138 journalister och 51 andra mediearbetare dödats sedan mars 2003. Det är tyvärr inte bara i krigszoner som journalister ses som legitima måltavlor för myndigheter, terrorister och andra brottslingar. Irak må toppa Committee to Protect Journalists (CPJ) lista över de 14 länder där journalister lever allra farligast. Men på listan finns även Ryssland, Mexiko, Brasilien och Indien; världens största demokrati.

... långt borta från Sveriges gränser
I DN fullföljs ledaren med ett tre helsidor långt reportage från Eritrea
(http://www.dn.se/fordjupning/freedawit/dagen-da-pressfriheten-upphorde-i-eritrea-1.857042). I den borgerliga lillasystern Sydsvenskan ägnas en artikel "Hård kamp för pressfrihet i
Iran"(http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article429648/quotHard-kamp-for-pressfrihet-i-Iranquot.html). Medan Svenska dagbladet inte ägnar ett enda ledarstick - eller opinionsyttring som det numera heter - åt pressfrihet utan nöjer sig med en nyhetsartikel
(http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2830127.svd): Nästan 210 000 personer har skrivit under en namninsamling i kampen för att få den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak fri.

Naturligtvis värt all uppmärksamhet men finns andra aspekter?
Det är naturligtvis befogat att protestera mot den ofrihet som tar sig uttryck i mord, tortyr och fängslande. Men innehåller Pressfrihetens dag bara reflexioner kring när journalister på detta sätt oskadliggörs? Är det förmätet att när man talar om pressfrihet - förutom dessa maktens arroganta övergrepp på journalister - titta på förutsättningar för pressfrihet även i Sverige? Nej knappast och detta av den enkla anledningen att just makten har så många aspekter, allt ifrån diktatorisk politisk makt till en rent ekonomiskt "tyst" makt. Den förstnämnda är ganska lätt att beskriva eftersom ingreppen bl.a. i pressfriheten blir så påtagliga och består av en klar konfrontation mellan makten och media.

Ekonomisk makt
Den ekonomiska makten blir mer diffus och svårskildrad. Det är som Wallenbergarnas gamla devis om att verka i det tysta. Särskilt svårt blir det eftersom som media själva, ja journalisterna, blir involverade genom att den eknomiska makten s.a.s. köper tjänsten av journalister som lojalt i förhållande till betalningen och karriärmöjligheterna tillhandhåller sitt arbete med nyhets- och opinionsförmedling. Det är något lurt med en person som hela tiden framhåller hur anspråkslös han/hon är, eller hur? Vad säger ni om en tidning som i alla sammanhang måste framhålla att tidningen minsann är "oberoende"? Är inte dylika egenskaper något som så klart skall utmärka personen eller tidningen att omdömet automatiskt faller den andre eller läsaren i sinnet?

Affischtavlor för högerregeringen
Är det någon mer än de journalister som jobbar på respektive tidningar som är det minsta tveksam på tidningens inriktning på såväl nyhets- som opinionsmaterial? Trots att tidningen påstås vara "oberoende"? Och visste du att fler än 100 dagstidningar med över 3.000.000 dagsex är klart borgerliga medan bara 16 tidningar med 600.000 ex är vänster? Men också du har väl upptäckt att de fungerar som affischplank för högerregeringen? Ju närmare valet vi kommer så blir det mer och mer en välmatad valbroschyr för fortsatt alliansstyre du får dig till livs.

... till salu för högstbjudande
I går skrev jag på min blogg "Journalistik till salu för högstbjudande" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=32532) Vad ingen tycks vara benägen att ta upp är att mediasituationen utgör en snedvridning av maktförhållandena så att demokratin får slagsida. Den dagspress som egentligen skulle granska regeringsmakten fungerar numera med angrepp på oppositionen som valbroschyrer åt högerregeringen. Enkelt uttryckt så kan man köpa sig åsikter i Sverige. Om man har tillräckligt med pengar vill säga. Medborgarrätt skall inte heta pengar. Men åsiktsrätt - i vart fall spridningsrätt - heter pengar. Och detta är ett demokratiskt "underskott" värt att diskutera.