Stoppa Lissabonavtalet tills garanti för fackliga rättigheter

EU-valet kommer att handla bl.a. om att S måste hindra att hundraårig kamp för arbetares rättigheter raseras. EG-domstolens besked i det s k Lavalmålet är ett av de allvarligaste hoten mot den svenska fackföreningsrörelsensedan början av 1900-talet. Fackföreningar får, enligt domstolen, inte använda stridsåtgärder mot utländska företag med avtal i hemländerna för att få till stånd svenskt kollektivavtal.Strejkrätten underordnas den fria rörligheten av tjänster, och vi får med Lundby-Wedins ord en ”apartheidlagstiftning” på arbetsmarknaden. Svenska specialister i arbetsrätt säger att Lissabonfördraget inte gör någon ändring i detta.

Bloggtexten är hämtad och delvis omarbetad från en artikel av Tony Johansson i Skånska Socialdemokraten nr 1 sid 4 och 5, som finns på nätet http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Partidistrikt/Skane/Var-politik/Skanska-Socialdemokraten/.

Historien har sin upprinnelse i Vaxholms kommun för fyra år då Byggnads sökte tvinga det lettiska företaget Laval un Partneri att teckna kollektivavtal. Företaget hänvisade till att det fanns ett lettisk kollektivavtal med betydligt sämre villkor än det som gällde i Sverige för byggjobbare. Konflikten ledde till att företaget gick i konkurs och att den svenska modellen hamnade under EU-juristernas lupp. Det är intressant att notera att Svenskt Näringsliv sörjde för att Laval-företaget fick erforderlig juridisk assistans. De flesta svenska bedömare trodde att Byggnads skulle frias. Om inte, varnade LO-ledningen, kunde det svenska EU-medlemskapet komma att omprövas.

Beskedet i slutet av förra året, slog därför nedsom en bomb. EG-Domstolen gick längre än vad som tidigare betraktats som det värsta scenariot. Utstationeringsdirktivet omtolkades från villkor i arbetslandet till villkoren i ursprungslandet, varigenom svenska utstationeringslagen och Britannialagen inte längre var förenliga med EG-rätten. Detta vidareutvecklas till arbetsgivarnas fördel i ytterligare ett antal rättsfall. Slutsatsen blev: När Byggnads krävde att lettiska arbetare ska ha samma villkor på svensk arbetsplats som svenska arbetare, diskriminerar de det utländska företaget.

Enligt EU:s lag är alltså likabehandling av svenska och utländska arbetare diskriminering av utländska företag. Bisarrt men det är bara ytterligare ett exempel påatt EU:s lagstiftning gynnar arbetsgivarparten, Fri rörlighet överordnas strejkrätten. Arbetsrätten, strejkrätten, övriga sociala rättigheter, ja till och med yttrande- och mötesfrihet, är inte, enligt domstolen, några absoluta rättigheter eller friheter, som är oberoende av EG-rätten:”de grundläggande rättigheterna, d v s yttrande- och mötesfriheten respektive skyddet för mänsklig värdighet, undgår inte tillämpningsområdet för bestämmelserna i fördraget”, skrivs i domen.

Rättigheter som arbetarrörelsens företrädare, generation efter generation, i facklig och politisk strid,tillkämpat sig och gett i arv till oss som verkar idag, bryts nu ned, med EU som murbräcka.

Vi har underskattat EG-domstolen ställning såsom en politisk institution inom EU. Exemplet med arbetarrörelsen i USA förskräcker. Den amerikanska arbetarrörelsen var för ett sekel sedan jämnstark med den europeiska men krossades och förvandlades till en spillra. Den viktigaste orsaken var det amerikanska domstolsystemet. Svante Nycander skriver i boken Kriget mot fackföreningarna om det tidiga 1900-talets USA, att ”domstolarna tillskrev sig en rätt att pröva och underkänna lagar som stiftats av kongressen och delstaterna. Lagar om arbetarskydd och om fackliga rättigheter … undanröjdes nästan med automatik.” Det är en beskrivning som stämmer väl in också på EG-domstolen idag.

LO:s ledning menar att domenkan hanteras genom förändringar i de svenska lagstiftningarna. Exakt vad som avses är dock oklart. Men oavsett, var detta landar, kan vi vara säkra på att Svenskt Näringsliv förbereder nya fall att driva till EG-domstolen. Det är därför viktigt att arbetarrörelsen är medveten om att så länge EU:s lagstiftning inte ändras, är den svenska arbetsmarknadsmodellen hotad.

En av Sveriges främsta arbetsrättsexperter, Kurt Junesjö, pekar just på att mot bakgrund av domen så är det svårt att tänka sig en ändring av svensk lag som skullekunna ge legitimitet åt svenska avtal. En strategi är därför att även kräva förändringar i EU:s lagstiftning, alltså i fördraget.

En metod som flera tunga socialdemokrater förespråkar är att motsätta sig ratificeringen av Lissabonfördraget, att villkora det med att fördraget måste justeras med svenska undantag på strejkrättens område eller, ännu bättre, genom generella skrivningar om att strejkrätten inte upphävs av kollision med fria rörligheterna.

Mot detta har det invänts att Lissabonfördraget för in den sociala stadgan i fördraget och därför är bättre än det nuvarande fördraget.Det är dock inget hållbart argument, dels då EG-domstolen i sitt utlåtande redan tagit hänsyn till den sociala stadgan och konstaterar att fackliga rättigheter underkastas ”vissa begränsningar”, i form av bland annat fri rörlighet av tjänster. Dels tillför den sociala stadgan inte några nya rättigheter för medlemsländerna.

Många bedömare avfärdar därför detta resonemang. Exempelvis arbetsrättsprofessor Ronnie Eklund,som menar att domstolen skulle
ha dömt på samma sätt om det nya fördraget varit i funktion.– Alla grundrättigheter ska pressas genom det nålsöga som följer av de fyra friheterna som är högsta tänkbara norm i fördraget, konstaterar Eklund.

Bättre då, resonerar man, att både justera svensk lagstiftning och kräva förändring i lagtexten. Har man att göra med EU:s lagvrängare, är det klokt att både ha hängslen och livrem. Annars står man där endera dagen med rumpan bar.

Artikeln har kommenterats av

Eu-parlamentarikern Jan Andersson: Domen ifrågasätter den arbetsmarknadsmodell vi valt i Sverige ... Därmed öppnar man för social dumpning...

Fd riksdagsledamoten Arne Kjörnsberg: ... Vi skall inte ratificera Lissabonfördrasget förrän vi är alldeles säkra på att vi kan bevara vår modell.

Arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö: Den fria rörligheten är ett allt anna överordnat mål. Strejkrätten kommer (enligt EG-domstolen) långt ned på skalan när den kommer i konflikt med detta mål.

Riksdagsledamoten Morgan Johansson: Vi har varit naiva när det gäller EG-domstolens roll...

Ordförande i Byggnads i Lund Tord Persson: Jag röstade ja till EU 1994, men jag trodde, liksom hela fackföreningsrörelsen, att arbetsrätten och vår arbetsmarknadsmodell inte stred mot EUs lagar...