Kvinnligt och manligt enligt Berit Ås.

Hon har kallats Norges Pippi Långstrump p.g.a. sina dråpliga inhopp i olika debatter där hon utvecklat bl.a. de s.k. härskarteknikerna. Precis som med Pippi så älskar eller hatar man Berit Ås men till skillnad från Pippi så har Berit varit professor och partiledare i norska Socialistisk Venstre. Däremot är de båda goda feminister och bra på att utmana det etablerade samhället. Ami Lönnroth på SvD iDag har skrivit en biografi som jag tidigare berört "80-årig socialist/feminist - Förbannad är jag ganska ofta!".

Hon talar i ett avsnitt om den militära indoktrineringen. Jag tänkte bara göra några citat som jag tycker är tänkvärda.

Könens förhållande till krigsmakt och försvar är helt olika. För kvinnorna är militären den den makt som slukat deras söner för att använda dem som kanonmat. Det är att visa kvinnors liv och arbete och framtidshopp en total brist på respekt. - För män består militären av kamrater som blir de viktigaste personerna i deras liv, de delar en tillvaro på liv och död. Deras djupaste och starkaste upplevelse av existensens villkor knyter dem samman med sina medsoldater

Eftersom ett samhälle behöver både handling och känsla, blir kvinnornas uppgift att gråta i förtvivlan och sorg, att skrika ut sin vrede. Detta leder i sin tur till mäns förakt för kvinnors svaghet och ger ökad näring åt mäns detsruktivitet. De lär sig hota för att injaga skräck, de lär sig slåss för att öka lidandet. De lär sig avfärda kvinnors skrik som hysteri och deras rop på fred och försoning som något naivt.

Medan de som är ansvariga för krigen har varit rika på resurser, haft tillgång till modern teknologi, till pengar och politiska institutioner har ansbvaret för fred lagts på dem som saknar resurser, teknologi, pengar och politisk makt.

Under första världskriget utgjorde dödsoffren till 95 % av soldater, i andra världskriget utgjorde de dödade soldaterna 55 % av krigets offer. I ett krig med massförstörelsevapen räknar man med att civilbefolkningen kommer att utgöra 95 % av alla dödade. Bara 5 % av dödsoffren kommer att återfinnas i de vältränade arméerna som lärt sig att skydda sig mot angrepp.

I det ögonblick det på allvar går upp för statsmakterna att framtida krig är utrotningskrig kommer män och kvinnor att förenas i en gemensam förståelse av krigets väsen.

Jag har inte sagt att jag håller med i varenda stavelse och visst finns det undantag - både kvinnor som hävdar manliga principer och mån som ser mer feministisk på tillvaron. Men för att se bristerna i tänkandet måste man - där delar jag Berit Ås inställning - våga schablonisera och se vilka skillnader som finns. Det är nämligen helt uppenbart att samhället förväntningar på pojkar och flickor, män och kvinnor är olika och har satt spår i uppfostran och de attityder som regelmässigt möter de olika könen. Ganska spännande tanke att barnuppfostran lärde pojkar och flickor att hantera sin aggressivitet och uppskatta svaghet och kompromissvilja. Den fråga som dyker upp Berit Ås skugga är naturligtvis kan ett omtänkande betr könen och könsroller förändra världen genom att även män avvisar den militära indoktrineringen? Och hur löser vi då den omständigheten att vi är omgivna av en i vart fall i vissa delar aggressiv värld?