Detta att platsa.

Det skrivs så mycket om vad staten skall göra. Det är självklart att samhället också har ansvar, dvs allas vårt gemensamma ansvar. Människor skall få jobb och inte diskrimineras. Det gäller skolor, omsorg social service. Nu har Andrzej Olkiewicz, som för 50 år sedan flydde från Polen till Sverige, skrivit boken "Konsten att vara invandrare". Han tes är fråga inte vad ditt nya hemland kan göra för dig utan fråga istället vad du kan göra för ditt nya hemland.

Idén till boken fick han av en observation. Några franska studenter som alltid umgicks i grupp frågade han vad de tyckte om att plugga på Tekniska högskolan och fick svaret att det var bra men svårt att få kontakt med svenskarna. Några dagar senare observerande han två fransmännen i samspråk med svenska studiekamrater på engelska. Efter en stund bytte fransmännen till franska och svenskarna gick sin väg. Författaren drar slutsatsen att när invandrare övergår till sitt eget språk så mister de chansen att komma i kontakt med det nya landets befolkning.

Den omställning det innebär att flytta till ett annat land gör att en del invandrare bygger upp en del fördomar om lokalbefolkningen. Du måste bestämma dig för att komma in i det nya samhället. Acceptera att det är du som är främling och försök inte ändra eller förvånas över värdlandets vanor.

Å andra sidan finns det undersökningar från bl.a. Australien som visar att invandrargrupper som blivit bemötta på ett bra sätt också har kommit in i samhället snabbare. Integreringen är alltså en ömsesidig process mellan invandrare och lokalt boende.

Olkiewicz sammanfattar hur invandrarens liv i det nya landet kan underlättas:

* Känn dig inte underlägsen värdfolket och skäms inte
* Känn dig inte överlägsen värdfolket och skryt inte
* Sluta att klassificera allt för dig annorlunda som bättre/sämre
* Om någon handlar orätt mot dig - klandra individen som gjorde det, inte hela gruppen
* Se dig som en del av det nya samhället

En del ligger kanske nära Jante om man vill hårdra det. Men som allmänna levnadsregler förefaller Olkiewicz' huvudregler som goda i alla nya situationer. Även om det inte alls är lika dramatiskt så tänker jag ha dessa regler i minne nu när jag flyttat från Stockholm ut bland skånska bönder på Österlenslätten. Jag har visserligen nu bott här några år men fortfarande så kan jag inse att reglerna ovan är bra att tillämpa för att inte åstadkomma onödiga trösklar och dessutom bejaka den nya omgivningen, som ju är det ställe man valt att leva i fortsättningen. Med dessa regler blir ju också en offerroll omöjlig. Det gäller att vara ett subjekt.