måndag 24 september 2007

Under rosen - Sub rosa

Medeltidslatinet sub rosa, under rosen, syftar på att man hängde en ros i taket på biktstolar. I lördagens Sydsvenska 22/9 under rubriken "Ingen välsignad (kd) vecka" biktar chefredaktören Heidi Avellan sina - och f.ö. hennes allianskollegers - svårigheter när det gäller alliansbrodern alias "Ett pytteparti som tar sig in till riksdagen med darr på ribban, ett parti som vägrar låta samkönade par gifta sig och som biter sig fast i abortmotstånd och unken moralism".

Vad som retar "de oberoende liberala" journalisterna tycks vara att behöva kännas vid en sådan alliansbroder som dessutom försöker dra växlar på rundhänta löften som högerregeringen får ta ansvar för att de genomförs. Med illa dold skadeglädje talar hon om att högerregeringen höjer bensinskatten trots KDs löfte om motsatsen, vidare att fastighetsskatten ersätts med en kommunalavgift mer än dubbelt så stor som den KD utlovade och att utbrytare bildat nätverk för att påbörja en i abortfrågan mer renlärig partibildning. Samtidigt erinrar hon om att utan kd hade alliansen aldrig vunnit valet 2006 och kommer inte att vinna 2010 utan dess hjälp. Och "på det sättet var det en riktigt bra vecka" i alla fall... eftersom högerregeringen satte en bra gräns för "pyttepartiets" medbestämmande i regeringsarbetet.

Det är på sätt och vis skönt med dessa "bikter". Det är bara så sällan de förekommer i den borgerligt ägda pressen som dominerar pressmedia. Man ställer ju i övrigt helhjärtat upp på sin högerregering. Och det enda som pyser ut är just litet syrligheter om KD eller marginella nyp mot någon minister som burit sig osedvanligt dumt åt. Det är precis samma sak även i DN och de andra alliansdrakarna. Denna "oberoende liberala" konformitet är en tanke som borde tänkas mer ofta. Särskilt med hänsyn till det fria ordets betydelse för grundbulten i vår demokrati Yttrandefriheten.

I söndags skrev Sydsvenskan 23/9 en allvarlig erinran apropå att en rad journalister dödats eller hålls fängslade i andra länder: ...helt klart är det fria ordet mäktigt. Så mäktigt att ledare runt om i världen alltjämt försöker hindra journalister från att utföra sitt jobb... det fria ordet är svåröverskattat när det gäller att sprida frihet och demokrati. Men vad händer om det visserligen inte gäller frågor om journalisters liv eller frihet menväl en journalist bästa möjlighet att försörja sig är att skriva i en vissa anda som väl stämmer överens med den samlade makten i samhället, både regeringen och samhällsekonomins toppar?

Ja det fria ordet är svåröverskattat när det gäller att sprida frihet och demokrati. Och är ordet fritt?

Inga kommentarer: