Sjukt försvar av löftesbrott!

Sydsvenskan försvarar i dag (14/5) den styrande alliansens svek mot väljarna i Lund :

"... är det ett löftesbrott? Ja, tveklöst kommer många Lundabor att uppfatta saken så. Hittills har de borgerliga partierna bara infriat lite drygt halva den skattesänkning på 75 öre som de ställde i utsikt under valrörelsen 2006.
Är det något att göra stor affär av? Ja, tveklöst kommer den rödgröna oppositionen att göra sitt bästa för att utmåla Mats Helmfrid (m) och hans borgerliga kommunalrådskollegor som både hjärt- och ansvarslösa äventyrare som leker med kommunens pengar. Något annat budskap från oppositionen vore närmast att betrakta som tjänstefel.
Andra är kanske lite mer överseende. Kommunledningen kan ju – på goda grunder – hävda att förutsättningarna för att genomföra ytterligare skattesänkningar har förändrats. För närvarande växer kommunen i sällan skådad omfattning, vilket leder till ökade utgifter och ett växande investeringsbehov. Nya invånare kräver nya bostäder, vägar, skolor och annan service."

Vilka dessa andra överseende är är inte svårt att inse. Först i kön av överseende och överslätande finns den tidningspress som skall hålla tummen på ögat på politikerna och se till att de sköter sitt värv. Det enda tidningen kritiserar är att allianspolitikerna försökt försvara sig med att de inte nämnt några "säkra siffror i valprogrammet". Nej, enligt Sydsvenskan borde man presenterat "kovändningen som ansvarsfull och förutseende". Hur långt i dåligt taskspeleri får en tidning gå? Hur vitt får man göra våld på sanning och moral bara för att försvara politiker av samma ull som man själv?

Sakförhållandet är ju nämligen detta att allianspolitikerna i Lund lovat väljarna stora skattesänkningar för att ta makten. Att en politiker räknat med att en expanderande stad som Lund inte skulle växa till i storlek med ökande behov av nya bostäder, vägar, skolor och annan service är inget försvar utan istället en brist på insikt som borde renderat politikern att för evigt föras ut från den offentliga scenen. Och detta har tidningen mage att föreslå som försvar för löftesbrottet. Man bara konstaterar att tidningens lojalitet mot det egna politiska lägret överskrider allt rimlighet. Och vilka är det som tidningen lämnar sticket? Jo, läsarna och alla lurade väljare.

Så korkad som tidningen påstår kan nu ingen politiker vara. Nej, det är självklart att en lundapolitiker av vilket politiskt slag det vara må räknat med den egna kommunens framåtskridande och planerat de kostnader detta medför. Därvid avtäcks den enda rimliga sanningen, nämligen att allianspolitikerna insett de ökande utgifterna för framtiden men i syfte att vinna väljarna för sin politik mörkat utgiftsökningen och populistiskt i valet angett skattesänkningar som ingen ansvarsfull kommunledning skulle kunnat förverkliga. Men detta är för svår sanning för den den borgerligt köpta Sydsvenskan, den "oberoende liberala" His Masters Voice.