Tänk vilken klarsyn: Politikens innehåll orsaken till regeringsraset!

På julafton skrev jag på bloggen bl.a. detta: Den "oberoende liberala" regeringspressen försöker att få det till att högerregeringen sjabblatt ner sig. Men väljare är ganska överseende med misstag och klavertramp. Nej, detta stora ras i opinionssiffrorna har bara två förklaringar. Det ena är att socialdemokratin fått en ny ledare som många gillar. Men huvudorsaken är att väljare i gemen äntligen förstått vad högerregeringen håller på med, nämligen omvänd robin-hood att ta från de som lever på marginalen och ge till de som redan har det bra.

Och kors i taket! I dagens ledare i Sydsvenskan 28/12 så har ledarskribenten Kennet Andreasson under rubriken "Borg har inte övertygat" verkligen tagit i: Vad kännetecknar en framgångsrik regering? Att väljarna strömmar till. Vad måste en regering göra som planerar för kommande mandatperiod? Vinna val... Inte med bästa vilja i världen går det att påstå att den sittande borgerliga regeringen är framgångsrik i väljarbarometrarna... Tänk för ett ögonblick att även politikens innehåll kan utgöra en del av orsaken till regeringens impopularitet...

Naturligtvis är detta citat kryddat med brasklappar, som ... Illa lönad är alliansen så här långt för att den gjort precis det som den i valrörelsen sade att den skulle göra... och betrydelsen av felrekryteringar och sjabbel samt ministrar som pratar betydligt mer än de tycks skapa, som Maud Olofsson (c). Men så kommer klarsynen som en blixt från klar himmel: Tänk för ett ögonblick att även politikens innehåll kan utgöra en del av orsaken till regeringens impopularitet: Å ena sidan de ännu uteblivna åtgärderna för ett förbättrat företagsklimat, ett ansvar som faller på Maud Olofsson. Å andra sidan kombinationen av inkomstskattelättnader och avgiftshöjningar, där utfallet så här långt inte verkar motsvara de förväntningar som många väljare... hade.

Tänk att det skall ta ett år och en tillbakagång i väljarkåren så att oppositionen leder med nästan 20 % innan en "oberoende liberal" ledarkommentator trevande, försiktigt försöker sig på att säga "tänk för ett ögonblick" - men tydligen bara för ett ögonblick - om opinionssiffrorna avspeglar att väljarna tar ställning till den förda politiken. Och tydligen är Kennet Andreasson med denna djärva tanke ovanligt "oberoende" och kanske ovanligt "liberal" eftersom Sydsvenskans övriga ledarkommentarer under året avspeglat tanken på att om regeringen slutar med sjabbel så går allt bra.

Storebror i oberoende-liberala Bonniersfamiljen, Dagens Nyheter, inledde redan på julafton 24/12 med en kryptisk berättelse, kanske inspirerad av näringslivsfinansiärernas sagoberättande, en huvudledare som nog får sägas vara självkritisk "Dvärgarnas julafton": ... "Nej, nej, nej." Värden torkar sig i pannan och tar sats på nytt. "Poängen, Maud, är att väljarna är för ytliga, att de inte insett hur bra vi egentligen är men att Anders snart kommer att ha fixat resultat som gör detta uppenbart för alla!" - "Kivens icke! Ni har rätt båda två - och fel", utbrister Göran i vars inre det fortfarande pågår en dragkamp. "Hur var det nu du sa Fredrik på partistämman när du tillträdde som moderatledare hösten 2003? 'Vi är i förtroendebranschen.' Var det inte så?" - "Vad du kommer ihåg", svarar värden smickrat, åter på bättre humör. - "Men", tillägger Göran, "om vi nu är i förtroendebranschen, och faktiskt satsat hårt på både skenet och resultaten, som det uttrycks i den där apokryfiska texten, varför håller folket då på att överge oss?" - Görans fråga klingar ut som i ett tomrum. Ingen orkar längre ta upp tråden. Snart hörs oregelbundna snarkningar. Kombinationen av mat och brasans hemtrevliga sprakande har gjort sitt.- Endast värden är vaken. Om och om igen läser han det artonde kapitlet i Machiavellis furstespegel och muttrar för sig själv: "Jag förstår inte. Kan jag ha missat något?"

Men precis som den övriga borgerliga regeringspressen hjälper man inte Fredrik och de andra dvärgarna att få någon rätsida på varför väljarna lämnar dem. Och Maud passar ju med sin klingande stämma knappast i rollen som Snövit! Men i övrigt har borgarpressen besatt rollistan och i sina skriverier skrivit en hel del om den elaka drottningen med sina onda magiska trollkrafter. Kanske är rent av denna magi som förvänt huvu't på väljarna? Eller är det dags att sluta sagoberättandet och se till verkligheten?