tisdag 13 november 2007

Skall luleå-Rebecka tvingas överge barn, man och hem för jobb i Karlskrona?

Ta jobb i Karlskrona och träffa familjen varannan helg - eller bli av med a-kassan. Det beskedet fick småbarnsmamman Rebecka Magnusson av arbetsförmedlingen i Luleå. "Precis som det ska vara enligt reglerna. Eftersom det krävs att man söker jobb på andra orter redan från den första arbetslösa dagen om det behövs."

Rebecka bor i dag i Luleå, tillsammans med sin snart två år gamla dotter Saga och sin make Daniel, som har jobb i orten. Som utbildad förskolelärare har hon varit arbetslös sedan i juli. Nu har hon fått order om att söka jobb på en ny förskola som snart öppnas i Karlskrona, 140 mil från Luleå. Om hon får jobbet tvingas hon välja mellan att flytta ifrån sin make och barn, eller bli av med ersättningen från a-kassan. Om hon tackar ja får hon ersättning för resor hem två gånger i månaden under det första året.

Att Rebecka är förälder är ingen förmildrande omständighet. För att hänsyn skulle tas till hennes dotter Saga krävs att Rebecka är ensamstående. Då kan man under en övergångsperiod få möjlighet att bara söka jobb inom närområdet.

-Är huvudspåret att stanna kvar på sin hemort får man titta på alternativa yrken, säger a-kassechefen i Luleå Jan Sundkvist.

-Jag har redan börjat fundera på att ta ett städjobb. Jag är nämligen rädd att jag får förskollärarjobbet och tvingas splittra familjen. Jag tycker att 140 mil är lite väl långt för att veckopendla, säger Rebecka Magnusson.

Allt enligt dagens rapportsändning på SvT.

Detta är tamejfaen inte klokt. Och det är inte arbetsförmedlingens fel ty reglerna är sådana.

Men vem i helvete har konstruerat sådana regler. Vad jag förstår så är det den "nya arbetarregeringen" som introducerat dessa fullständigt hutlösa regler. Man jagar arbetslösa med blåslampa. All mänsklig hänsyn kastar man överbord.

Visst är arbete både en rättighet och en plikt. Men att "arbetsplikten" skall utövas 140 mil från hem, make och barn är inte bara okristligt utan stridande mot all rimlig humanism. Detta måste vara ett högprioriterat område för nytänkande när vi träder till efter nästa val.

Uppenbarligen får en tvååring inte skiljas från sin mamma med 140 mil. Detta är regler som utformats av Koko-politiker. Vad jag förstår är det dessutom omöjligt att tillämpa bestämmelserna om a-kasseersättning i detta fall.

Tillämpning i detta fall är nämligen inte förenlig med den av Sverige 1990 ratificerade FNs barnkonvention. Enligt artikel 3 gäller: 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Dessutom så har Sverige åtagit sig enligt punkten 2 och artikel 4 att vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder för att tillförsäkra barnet detta.

Om Rebecka tvingas till Karlskrona av ekonomiska skäl så är det inte heller förenligt med europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna Artikel 8 där föreskrivs att 1. Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem ... och 2. Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet (annat än i vissa inte här aktuella undantagsfall). Europakonventionen skall dessutom från 1998 tillämpas som lag här i landet.

En tillämpning av föreskriften rör Rebeckas barn och den är uppenbarligen inte förenlig med det barnets bästa. Detta är även A-kassan i Luleå skyldig att pröva. Och tycker man inte det så är det regeringens skyldighet att genast ändra lagstiftningen eller i vart fall ge instruktioner om att reglerna inte får tillämpas på småbarnsföräldrar. Om man försöker sig på att tillämpa reglerna så kommer man dessutom i strid med europakonventionen artikel 8 (då man enligt denna artikel prövat skiljande av barn från föräldrar).

A-kassan i Luleå måste vägra att tillämpa bestämmelserna i fall som detta. Regeringen måste genast ingripa och ändra bestämmelserna eller i vart fall ge kompletterande instruktioner.

Härmed anmäler jag saken till Barnombudsmannen för att saken må bevakas på ett riktigt sätt.

Inga kommentarer: