onsdag 8 april 2009

Husbondens röst - Svenskt Näringsliv för högerregeringen och regeringen för borgerliga media

Hur går detta ihop?
Det är en säregen värld den borgerliga mediala: Ekonomisidorna är fulla av små rubriker om direktörer eller högre tjänstemän som än i det ena än i det andra skor sig grovt på bolagens kassa trots att den inte visar vinst. Eller uppgifter om löner som är astronomiska 50 gånger större än en vanlig löntagare. Samtidigt är det stora reportage om Wanja Lundby Wedin, som i och för sig gjort sig skyldig till slarv, men inte på något sätt skott sig själv utan faktiskt fortfarande inte kan unggå det betyg som är omöjligt för finanshajarna, nämligen hederlighet och rättfram kamp för de små i samhället.

Högerregringens bluff om 17 miljarder
Mer konkret söker högerregeringen framstå som generös mot kommunerna och talar på DNdebatt om ”Stödpaket till kommunerna ger tillskott på 17 miljarder” och det låter ju bra när Konjunkturinstitutet sagt ifrån att kommunerna akut behöver minst 8 miljarder. Nu visar det sig att högerregeringen vill ge 7 miljarder för 2010 och 5 miljarder 2011 och lika mycket 2012. Dessutom kan det finnas anledning att härvid anteckna att 85 miljarder förlorar statskassan varje år på det s.k. jobbavdraget, som inte alls har något med jobb att göra utan enbart är en skattesänkning som medför högre beskattning för pensionärer, sjuka och arbetslösa. Dessutom är kommunernas förvärrade situation med ökning av socialbidragen en direkt följd av regeringens politik beträffande A-kassorna som medfört att nu mer än 500.000 löntagare står utan arbetslöshetsskydd. Reinfeldts och Borgs tongångar skorrar därför skärande falskt.

Borgerliga rädda för facklig-politisk samverkan
Sydsvenskan söker i en ledare under vinjetten faklig-politisk motverkan "Wanja och jag", sade Mona Sahlin 7/4 slå en kil mot den fackliga-politiska samverkan som LO och socialdemokratiska partiet sedan organisationerna bildades har hyllat. "S-raset är inte enbart Lundby-Wedins fel. Vilket somliga socialdemokrater nu vill ha det till... Kanske kan LO och Socialdemokraterna äntligen omvärdera sitt ömsesidiga beroende... Den facklig-politiska samverkan hyllas i röda högtidstal, inte minst på första maj. I ena riktningen går fackliga valarbetare och miljontals stödkronor, i den andra riktningen levereras fackligt aptitlig politik. Båda parters självständighet och trovärdighet kan ifrågasättas... Varken Sahlin eller Lundby-Wedin har gjort något för att förändra denna nära, ibland destruktiva, relation... Sida vid sida. Partiet och LO. S-föreningen och fackklubben. Wanja och jag. Wanja, som jag uppskattar så mycket, sade Mona Sahlin..."
Arbetareparti eller arbetarparti?
Det framgår ganska klart att Sydsvenskan, alliansen trogen såsom s.k. oberoende liberal, är orolig över att Wanja och Mona tar ett samlat grepp. Men Arbetarepartiet Socialdemokraterna är ett parti för arbetare och löntagare medan det "nya arbetarpartiet" för en arbetarpolitik som går ut på att försvaga facket och befästa de välbeställdas ekonomiska förhållanden genom skattesänkningar. Det är inte svårt att se vem uppdragsgivaren är när regeringen passivt åsett lönedumpningens frammarsch och utåt talat kollektivavtalets lov men å andra sidan i Bryssel sagt Nej till ändringar i utstationertingsdirektivet.

Vi skäms för bindningen till arbetare och tjänstemän
Skillnaden är alltså att vi socialdemokrater inte skäms för vår bindning till argetstagarparten medan regeringen så skäms för sin uppdragsgivare att man samtidigt med gärningarna sprider en retorik som liknar den socialdemokratiska.

Men man kan ge programmakarna inom alliansen och journalisterna på borgerliga media en eloge för deras skicklighet att vända på sanningen den som kommer att bli väljarnas hårda verklighet när mer än 500.000 står utan A-kassa och arbetslösheten kommer att gå upp i minst 12 procent enligt Borgs egen prognos, välfärden, det sociala omhändertagandet och den kommunala servicen kommer att krympas till minimum samtidigt som högerregeringen varje år förslösar 85 miljarder på jobbskatteavdraget som hittills inte skapat ett enda nytt jobb - ja mer än i den Reinfeldtska retoriken förståss.

Inga kommentarer: