Enkel matematik: Rödgröna alliansens satsningar i offentlig sektor ger jobb men inte den Blå alliansens skattesänkningar

Utanförskapet undanröjt?
Nu vet vi vad högeralliansen vill - valmanifest. Manifestet skulle ju framförallt visa på hur de borgerligas skulle skapa jobb. Det var ju på den frågan de gick till val 2006: de skulle undanröja utanförskapet. Högerledaren Reinfeldt slog också fast att det var på jobbfrågan väljarna 2010 skulle bedöma regeringen. Regeringsorganen DN och SvD kommenterar i ledare. DN Magert men stabilt (http://www.dn.se/ledare/huvudledare/magert-men-stabilt-1.1160240) anger att det var magert om jobben men att ”Väljarnas känsla för vem som beskriver verkligheten mest korrekt är åter det som kommer att avgöra.” Svenskan frågar sig Jobb med manifestet? (http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/jobb-med-manifestet_5201849.svd) och man citerar Adenaur ”Sverige har inte råd med några experiment som riskerar att hota vår unikt starka position.” Det sistnämnda utan att nämna vilket som är det egentliga experimentet.

Ökad arbetslöshet med högeralliansen
Nå hur blev det. Senaste statistiken från SCB rapporterar om 9,5 procents arbetslöshet mot kring 6 procent när socialdemokraterna lämnade över. Under det första borgerliga året föll arbetslösheten till följd av fortsatt stark högkonjunktur och innan några jobbskatteavdrag hade hunnit verka till 5,2 procent. Därefter har det varit nattsvart på arbetsmarknaden. Och allra hemskast är siffrorna för ungdomsarbetslösheten som stigit till över 30 procent. Inget av detta finns på regeringstidningarnas ledarkommentarer.

Skyller på finanskrisen
Reinfeldt och Borg skyller på finanskris och ekonomisk kris. Och visst inverkar sådant. Men kan man verkligen stanna vid en sådan slutsats. Ja, kanske om man är borgerlig ekonom såsom Borg. Högerregeringen har nämligen svarat på krisen med skattesänkningar på 100 miljarder, huvudsakligen till de mycket rika - en procent av Sveriges befolkning, de rikaste, har fått lika stor skattesänkning som 25 procent av de fattigaste tillsammans!

Pengarna till skattesänkning eller jobb i offentlig sektor?
Skattesänkningar skapar nu inga jobb det visar med önkvärd tydlighet siffrorna utan går närmast till buffertsparande. Socialdemokratiska regeringar har istället alltid mött lågkonjunktur med satsningar inom offentlig sektor, vilket gett goda utslag. Detta vägrade högerregeringen att göra då man prioriterade skattesänkningar så att man t.o.m. delvis lånat till dem. Istället minskade under denna period antalet anställda inom offentlig sektor med över 25 000 anställda. Högerregeringen har alltså i hög grad bidragit till att krisen slagit så hårt. Helt uppenbart så försöker man nu skyla över denna felsatsning.

Reinfeldts mål att komma tillbaka till "massarbetslösheten"
I högeralliansens valmanifest talar man nu om ytterligare skattesänkningar där tyngdpunkten återigen ligger på lättnader för höginkomsttagare. Detta trots att krisläget ingalunda är övervunnet och receptet egentligen är en massiv satsning på offentlig sektor, inte minst inom vård, omsorg och skola där omfattande neddragningar skett. Istället så hoppas man att under nästa mandatperiod efter fyra år vara tillbaka där man startade på arbetslöshetsnivån 6 procent!
Här är det läge att påminna om hur dessa 6 procent i valrörelsen 2006 av Fredrik Reinfeldt och Anders Borg beskrevs som "massarbetslöshet". Med andra ord ska vi under den kommande mandatperioden om högerallisan får råda tillbaka till denna massarbetslöhet med hjälp av nya skattesänkningar för dem som minst behöver dem. Man kan se skadeverkningarna för en hel geration ungdomar som ännu inte tagit sig in på arbetsmarknaden. Detta var nog ett av de mest fantasilösa ”jobbmanifest” som något politisk parti föreslagit i modern tid.

Arbetslöshet - synvilla eller verklighet
Men är den bristande initiativkraften kanske symptomatisk eftersom statsminister Fredrik Reinfeldt beskrivit ungdomsarbetslösheten som ”en synvilla”. Vi som ser verkligheten bör nu ta Reinfeldts egen måttstock från 2006 på allvar: "Jobb kommer att vara den helt avgörande frågan. Vinner vi i höst kommer vi i valet 2010 att mätas utifrån om vi fått fram fler jobb". Man förstår ju varför han talar om synvilla.

Ödesval - vi väljer framtid!
Detta är en viktig fråga men det viktigaste är ju vilken framtid vi vill ha. En raserad välfärd av typ fattigvårdsmodell och skattesänkningar mest till dem som redan har det bra eller ett solidariskt samhälle med en världens bästa välfärd. Vi lovar inga skattesänkningar utan tvärtom skattehöjningar för de rikaste just med tanke på skattefinansierade välfärdstjänster. Och det gör vi med tanke på att t.ex. en plats i grundskolan kostar 83000 kr på ett år, en plats på gymnasiet 92000 och på läkarutbildningen 230000 samma tid. Ett kejsarsnitt kostar 50000 kr, en höftledsoperation 100000 kr och en plats i särskilt boende i äldreomsorgen 509000 kr per år. Med våra skatter betalar vi efter förmåga så att varje medborgare kan få dessa välfärdstjänster efter behov. Vi avvisar försäkringsalternativet med gräddfiler, där plånbokens tjocklek blir avgörande inte behovet.