Påven oskuld?
Påven är avsiktligt missförstådd för att tidningarna (och förmodligen jag i min blogg) vill skapa en "konfliktcentrerade och konfliktskapande sensationsjournalistik" och för att "homo-lobbyn" (dit väl okså jag räknas) vill se "motsättningar och konfrontationer i allt" säger Lars Flemström i en kommentar till min blogg i går "Visserligen är Bennedict sexualfixerad men vad har det med regnskogen att göra?" Han påstår vidare att om man läser i The Guardian så får man en mer nyanserad bild. Hans slutsats är att "Bekännelsetrogna kristna och homosexuella måste acceptera och respektera varandra, trots motsatta åsikter"
Full fart på curian-diplomatin
Nu är ju Lars Flemström egentligen en person man som socialdemokrat kan strunta i. På hans meritlista står att han varit ombudsman och fullmäktigeledamot för SD. Visserligen fick t.o.m. SD nog och fockade Flemström men i alla fall. Jag tar emellertid tillfället att utveckla gårdagens blogg utifrån just skriverierna i The Guardian. Det är nämligen så att olika katolska instanser är i full aktivitet att försöka mildra eller bortförklara de aggressiva julbudskapet från påvestolen.
Respekt för spark i skrevet - Masochist?
Först vill jag säga något om detta med respekt. När en "bekännelsetrogen" kristen tolkar sin kristna syn så att mitt sätt att leva är en grov synd och att jag och de som har samma praktik kan liknas vid en "cancersvulst på samhällskroppen" eller anses "orsaka mänsklighetens förstörelse" - vad är det? Kan det verkligen sägas vara ett respektfullt närmande till mig och andra homosexuella? Eller ens till andra demokrater? Eftersom jag inte är masochist och vill vara dörrmatta åt fascister så säger jag kraftfullt Nej, detta är inte respekt! Och att jag skulle acceptera åsikterna - aldrig i helvete!
Men även skändliga åsikter måste få förekomma
Det enda som gäller för mig är att så länge dessa Gudskärlekens sabotörer håller sig inom lagens råmärken och inte överskrider gränsen till hets eller diskriminering så försvarar jag deras rätt att uttrycka sina skändliga åsikter. Och dessa fundamentalitiska religiösa har ju inte heller med ett enda snäpp visat att de "accepterar eller respekterar" dem som försvarar ett könsneutralt perspektiv. Så den respekt man kräver är ensidig.
Vad skrev nu The Guardian egentligen?
Nu till the Guardian som i ett centralt avsnitt om påven Bendictus tal citerade att kyrkan såg skillnaden mellan kvinna och man som central för den mänskliga naturen och vill att denna i skapelsen satta ordning respekteras (in a holiday address to the Curia, the Vatican's central administration, Benedict said yesterday the church viewed the distinction between men and women as central to human nature, and "asks that this order, set down by creation, be respected"). Han sa vidare, att kyrkan skulle försvara människan mot sin egen förstörelse - de tropiska regnskogarna förtjänar vårt försvar och mänskligheten förtjänar samma sak (The church should protect man from the destruction of himself. A sort of ecology of man was needed...tropical forests do deserve our protection; but man, as a creature, does not deserve any less.)
Svensk press alltså för en gång skull vederhäftig
Ingen läskunnig människa förstår annat än att den samlade svenska pressens återgivande av påvens uttalande för en gång skull varit vederhäftigt och knappast särskilt sensationsvridet. Den enda som skapat sensation är just påven med sitt arroganta uttalande. Och detta framgår med önskvärd tydlighet av vad The Guardian i går och i dag rapporterar ang reaktionerna i olika länder på påvens uttalande, där detta i rader av inlägg fördöms just som sexualfientligt och fördomsfullt.
Katolska kyrkan ett hot mot planetens fortbestånd
En välkänd kyrkoherde och kolumnist i The Guardian Giles Fraser skriver bl.a. Katolska kyrkans angrepp på homosexualitet och homosexuella har sin grund i att man inte deltar i barnafödandet. Frågeställningen uppkommer då varför präster, munkar och nunnor i katolska kyrkan måste leva i celibat och Katolska kyrkan på motsvarande sätt bli ett hot mot planetens fortlevnad. Det var ett slag under bältet. Men den Heliga Fadern kan få t.o.m. en kyrkoherde att känna desperation...
Fred på jorden och Guds nåd till alla - dvs just alla!
Den Heliga fadern har fått fel information om den känsla som regerar juletid med sitt budskap om rädsla och utestängande. Julängeln säger oss: Frukta inte, för jag för med mig goda nyheter av stor glädje för alla människor. Alla människor. Påven å andra sidan har använt denna julsäsong för att sprida ett diamentralt motsatt budskap, ett budskap om fruktan och utestängande som är mer dåliga nyheter än goda. Han har t.o.m. förmulerat det så att homosexuella hotar existensen av planeten på ett sätt som är jämförbart med förstörelsen av regnskogen... Hur i all världen tänkte påven att julen var ett lämpligt tillfälle att framkalla ett dylik bråk. Ty medan vi alla spottar giftigheter så oroar vi de androgyna änglarna som försöker framföra sitt eget julbudskap över välden: fred på jorden och Guds nåd till alla. Och med alla menas alla.
Antihumanitärt hädande
Påven Benedict (och katolska kyrkan) har utmärkt sig särskilt två sätt
* Han utesluter homosexuell kärlek från Guds allomfattande kärlek, vilket dessutom leder till att stärka fascistiska krafter till övergrepp och diskriminering av homosexuella.
* Han motverkar humanitära strävande att motarbeta Aids när han förbjuder användning av kondom vid samlag, vilket leder till att 100.000-tals människor smittas.
Båda dessa förhållanden motiverar att kalla Benedictus och de som håller med honom hädare mot en kärleksfull Gud och all humanitet.
Det kan inte vara Guds mening att man skall sluta använda sin mentala förmåga. Det är inte andlighet utan reaktionär inskränkthet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar