Vinsten med vården och apoteken
Den 19 augusti skrev jag på denna blogg "Vinstfundamentalisterna slår blå dunster i ögonen på oss" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=34939) apropå Göran Rosenbergs artikel "Vinsten med vården". Rosenberg invände mot resonemanget att med vinsten som drivkraft ska vårdköerna avskaffas, vårdkostnaderna sänkas och vårdkvaliteten förbättras eftersom det inte alls finns någon garanti för detta. På goda grunder kan man istället ifrågasätta om det ens är troligt när enskilda kommuner kommer i händer på ett mindre antal vård- och omsorgsföretag. Marknaden delas upp och företagsstorleken utesluter konkurrens. Vård- och omsorgssverige blir den mjölkko som företagssamheten önskar. På samma sätt organiseras apotekssfären. Liksom i Norge skaffar sig stora företag kontrollen över en rad apotek och delar marknaden mellan sig. Den prispress som statliga apoteksbolaget utövade används då att kamma in vinsterna till sjukvårdsprofitörerna.
Friskolorna nästa mjölkko för profitörerna
I Dagens Nyheter har under ekonomi den 22 augusti publicerats en utredning som ger en bild av profitskolan, "Friskolorna vill växa utomlands"(http://www.dn.se/ekonomi/friskolorna-vill-vaxa-utomlands-1.936314). Nu i veckan inleddes höstterminen på skolor runt om i landet – skolor som i allt större utsträckning är privatägda. Den svenska skolan har blivit en tillväxtmarknad där ett fåtal jättar expanderar snabbt. Friskolorna blir allt mer lönsamma och de skattefinansierade vinsterna används för att finansiera en snabb expansion både i och utanför Sverige. Det visar DN Ekonomis kartläggning av landets största friskolekoncerner. Det är enkelt att få skolan att gå med vinst: Företaget pressar kostnaderna, varvid man huvudsakligen sparar in på lärare. Att göra vinst är bra, säger företrädare för friskolorna, det betyder att vi gör rätt saker, att vi har en verksamhet som fungerar. Samtidigt framhålls att får vinsttänkandet aldrig drabba eleverna - hur det nu går ihop. Framförallt har man på andra skolor konstaterat ett behov av "närvarande vuxna", vilket inte ingår i friskolans pedagogik.
Stora friskolekoncerner
Kunskapsskolan driver 22 grundskolor och 10 gymnasieskolor. Omsättning (1 juli 2007 till 30 juni 2008) 657 mkr och vinst: 23 mkr.
Academedia har 20 000 elever i 70 skolor från förskola till högskola. Omsättning: 1 313 mkr, vinst: 81,4 mkr.
John Bauer driver 30 gymnasieskolor. Ägs av det danska riskkapitalbolaget Axcel. Omsättning (enligt egen uppgift)cirka en miljard kronor och vägrar lämna uppgift om vinst.
Pysslingen driver 60 förskolor och 21 grundskolor. Omsättning 2008: 829 mkr, vinst: 16 mkr.
Vinsten används till att expandera utomlands
Nu börjar de investeringar som gjorts ge avkastning i form av vinst. Den använder vi till att expandera både i och utanför Sverige, säger Peje Emilsson, huvudägare för Kunskapsskolan. Kunskapsskolan, som till 30 procent även ägs av Wallenbergs maktbolag Investor, startar i snitt två till fyra nya skolor om året och nästa år tar företaget över två skolor i Storbritannien. Samtidigt förs samtal med en rad amerikanska delstater och Indien om att starta skolor där. Störst vinst av friskolekoncernerna gör Academedia, där bland annat friskoleföretaget Vittra ingår, med ett redovisat resultat på 81 miljoner kronor för fjolåret. Koncernen expanderar nu i snabb takt. 2008 startade man åtta nya skolor och i år blir det 15 nya. På Pysslingen, som främst driver förskolor, är tankegångarna liknande. Landets näst största friskolekoncern, John Bauer, ägs sedan i höstas av det danska riskkapitalbolaget Axcel. Uppgifter om vinst vill inte ägaren lämna ut men ambitionen är att investeringen ska ge avkastning genom att nya skolor startas.
S accepterar inte detta
Carin Jämtin har kraftfullt invänt att vi Socialdemokrater inte accepterar detta. Om vi satt av skattepengar för undervisning av våra skolbarn så anser jag att det just är undervisning pengarna ska användas till. Inte till att investera i en expansion, varken i Sverige eller ännu mindre utomlands. Carin Jämtin vill införa är en begränsning av hur stora företagens vinster ska få vara och vad de ska få användas till. DN påstår under rubriken "Färre lärare ger högre vinst" (http://www.dn.se/ekonomi/farre-larare-ger-hogre-vinst-1.936327) att förslaget har stött på patrull från partivänner. Men var DN hittat de S-partivänner som vill minska på antalet lärare för att ge vinst till skolkoncernerna framgår inte. Det handlar ju numera inta alls om alternativ pedagogik utan just om att vinstintresset är det högst prioriterade.
Vi måste slå tillbaka mot vinstfundamentalisterna.
Skola skall drivas med pedagogisk målsättning inte vinstmaximering. Visst skall vi ha en skola som bedrivs rationellt men inte en skola där vuxentätheten bestäms av vinstens storlek. Och precis som Göran Rosenberg konstaterade så är det inte sagt att vinstmnaximering ger större rationalitet och framförallt inte kvalitet. Istället driver vinstmaximeringen fram en konkurrens mellan skolorna där konkurrensmedlen är en "friare betygssättning" och gåvor eller olika förmåner till eleverna. I princip är det lika osunt som diverse "presenter" i flingpaketen som lockar barn att tubba föräldrar att bortse från kvalitet och nyttighet.
Förbehåll skolpengen de kommunala skolorna
Vinstfilosofin passar helt enkelt inte undervisning och uppfostran. Valfriheten kostar också bra mycket mer än bara skolpengen. Det är kommunerna som får stå för notan och alltid garantera att alla barn - även de med olika svårigheter - får adekvat undervisning. Det finns ingen plats för inom ramarna för den offentliga skolverksamheten med friskolor som skall erhålla offentliga subventioner. Det är ett fritt samhälle - anser man sig kunna driva skolor på goda premisser så var så god men offentliga medel skall förbehållas skolor i offentlig regi, bl.a. så att medelsanvändningen kan kontrolleras. Bara en sådan liten detalj som att betygssättningen är en myndighetsutövning, som redan visat sig missbrukas när profitintresset tar över.
tisdag 25 augusti 2009
Högerregeringens vinstfundamentalister vill ta över skolan med hjälp av skolpengen.
Etiketter:
Friskolor,
offentlig verksamhet,
Skolkoncerner,
skolpengen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar