Ulf ”bastkjolen” Adelsohn (M), Birgit ”we shall overcome” Friggebo (FP), Thorbjörn ”långbänken” Fälldin (C) och Alf ”bryssel” Svensson (KD) har skrivit på DNdebatt (dvs numera högeralliansens valbroschyr) 20/6 ”Därför är Alliansen bästa alternativet för oss äldre” (http://www.dn.se/debatt/darfor-ar-alliansen-det-basta-valet-for-oss-aldre-1.1125200). Alla är ju försedda med borgerliga partibeteckningar så det är inte särskilt förvånande när drapan avslutas med deras förhoppning ”att fler pensionärer, liksom vi, kommer att lägga sina röster på Alliansen vid årets val”.
Arbetslinje – bidragspolitik
Man använder sig av samma papegojliknande upprepning av Reinfeldts/Borgs floskler om att högeralliansen skulle stå för en arbetslinje. Efter nedläggningarna av arbetslivsforskningen, angreppet på A-kassan och fackföreningarna samt åtstramningen av anslaget till arbetsförmedling och fortutbildning framstår de hårda orden mot vad man kallat ”bidragsfuskare” och nytillskottet med hushållsnära tjänster som grunderna i högeralliansens ”arbetslinje”. Socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik är något som garanterat en låg arbetslöshet under årtionden medan borgarna knappt hunnit sätta sig på taburetterna förrän arbetslösheten, inte minst ungdomsarbetslösheten skjutit i höjden, se SCBs siffror. När det gäller bidragspolitik har högeralliansen genom grundskottet mot A-kassan sett till att över 500.000 arbetstagare i dag står utan skydd vid arbetslöshet. Dessa hänvisas om de förlorar arbetet till socialbidrag – är det någon linje som alltså skall kallas bidragspolitik så är det alltså högeralliansens. Dessutom är det symptomatiskt för Högeralliansens skenbild att man kallar utbetalningar från de allmänna försäkringssystemen för ”bidrag”. Det är ju inte bidrag eftersom varje löntagare genom arbetsgivaravgifter själva byggt upp detta soldariska system som nu högern är på god väg att rasera. Vi rödgröna för alltså ingen bidragspolitik utan syftar bara till att reparera de skador som högeralliansen åstadkommit på folkhemmets solidariska försäkringssystem. När det gäller arbetsmarknadspolitik så avser vi också att där föra en löntagarvänlig linje.
Långsiktighet
Superpensionärerna har mage att tala om”långsiktig politik för fler jobb”. Det är ju rent nys om man går till fakta. Statistiska Centralbyrån anger att arbetslösheten, när Göran Persson avgick i dec 2006, var 6,1 procent och nu, när de fyras gäng betygar sin tilltro till Högerregeringen i april 2010, 9,5 procent och ungdomsarbetslösheten i dec 2006 – alldeles för högt – 17,3 procent men nu i april 2010 det katastrofala 30,9 procent. Man ljuger helt enkelt om fakta. Dessa superpensionärer vill inte stå för att den arbetsmarknadspolitik som man fört trots socialdemokraternas upprepade propåer om aktiva arbetsmarknadspolitiska kraftåtgärder varit ett dundermisstag som nu alla arbetslösa får bära de ekonomiska konsekvenserna av. Man talar om att ”Sverige står inför ett tydligt vägval”. Jo det är nog sant eftersom valet står mellan högeralliansens linje att sänka skatterna för de rika och öka katastrofalt det de själva i förra valet kallade utanförskapet. Detta mot de rödgrönas linje att reparera där högeralliansen skadat och återupprätta de solidariska systemen.i Folkhemmet, det högerpolitiker i alla tider kallat ”bidragslinje”.
”Jobbskatteavdraget”
Alla äldre vet förmodligen att högeralliansen tycker det är rimligt att pensionärer betalar förhållandevis högre skatt för sin inkomst och att sjuka och arbetslösa rent strabeskattas för att av ekonomiska skäl ”motiveras” att ”inte längre lata sig”. Du kan själv se i tabellen här nedanför hur mycket en pensionär, sjuk eller arbetslös får betaal i skatt jämfört med en löntagare med samma inkomst:
Då hör dessutom till saken att som pensionär har jag redan fått gå ner i inkomst med minst 20 procent och ännu mer om jag är sjuk eller arbetslös. Du vet lika väl som jag att det inte är hyckleri att kalla den högre beskattningen av pensionärer, sjuka och arbetslösa för straffskatt Detta är en cynism där man låter de som har minst i samhället betala högre skatt. Ingenstans i hela världen har man ett så cyniskt sätt att se på gamla, sjuka och arbetslösa som i högeralliansens Sverige. Nu är det så att superpensionärerna som sitter med landshödinge- eller ministerpension eller inkomst som parlamentsledamot i EU ligger på långt högre nivåer än de i tabellen. Men tittar man så högt upp så kan konstatera att skillnaden mellan löntagare och pensionär där ligger på 3-500 kr och är månadsinkomsten 50 eller 100000 så blir det ju ett knappast märkbart belopp. Superpensionärerna vet alltså inte alls något om hur du och jag har det när de prisar högeralliansens insatser för de äldre. Och alla vi vet att det svider när man tar ut högre skatt av oss. Det finns bara en bot mot den svedan och det är att rösta rödgrönt.
”Välfärdens kärna”
Så brukar högerpolitikerna nämna vård, skola och omsorg. Högeralliansen är på god väg att bara lyckas med en sak, nämligen att genom privatiseringar fragmentera hela sjukvården, skolväsendet och omsorgen. När tidigare vinster i verksamheten gjordes, kunde dessa tillgodoföras vårdtagare genom bättre vård och större insatser, tillgodoföras elever genom bättre undervisning och tillgodoföras dem i omsorgen genom utbyggnad av ett bättre system. Privatiseringen innebär att lönsamheten blir huvudintresset och inte dina behov. Meningen är ju att du skall allstra vinst. Dessa bolag gör nu de största vinsterna inom svensk företagsamhet. Det innebär i praktiken att vi betalar skattepengar direkt ner i riskkapitalisternas fickor. De som tar vinsterna för dem ofta utom landets gränser till skatteparadis långt bort från folkhemmet. De rika, som exempelvis superpensionärerna, klara sig alltid bra eftersom privat vård alltid har andra prioriteringar än de som gäller för offentlig vård; detta med gräddfiler för förmögna har redan etablerats i Filippa Reinfeldts Stockholm. Vill du ha kvar en offentlig vård som fortfarande bortser från plånbokens tjocklek och istället ser våra behov så är det de rödgröna du måste rösta på.
”Individ eller siffra”
De fyras gäng säger att de ”vill ha ett Sverige där man ser till individen i stället för till en siffra”. De tänker då på att man inte skall falla för något åldersstreck utan få anpassa sitt arbete till sin kapacitet. Det är naturligtvis riktigt. Men det är ju ingen nymodighet eftersom det alltid har funnits möjligheter att välja tidpunkt för pension. Dessutom är detta bra för en landshövding som nog kan vara länsherre även efter 65, men har en utsliten städerska eller gruvarbetare det valet m.h.t. den förslitning deras yrken utsatt dem för? Hela artikeln är skriven utifrån det överklassperspektiv som superpensionärerna av naturliga skäl har. Sedan är det ju egentligen inte alls sant att högeralliansen vill se till individen när det gäller behov av vår och omsorg. När det gäller siffror så har högeralliansen ända sedan man tillträde regeringsinnehavet gynnat de med flersiffriga inkomster och förmögenheter. Moderaterna har ju i årets valkampanj poängterat rättvisa. Högeralliansen har under sin mandatperiod fört en politik där de 10 procent med störst inkomster har fått lika mycket av regeringens skattesänkningar och reformer som 60 procent av svenska folket har fått tillsammans. Så nog är man mån om individuella siffror alltid när det gäller synen på rättvisa. Och vad tycker du om det?
Min slutsats kan inte bli en annan än att högeralliansen står för det mest förmånliga alternativet om du är mycket rik och har mycket hög inkomst men att det bästa valet för de flesta av oss som är äldre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar