REGERINGENS FASTIGHETSFLOPP

Fastighetsskatten skall ersättas med en kommunal fastighetsavgift inte därför att det är förenligt med regeringens "arbetslinje", eller därför att det är rättvist eller får verkningar som är bra i samhället. Nej, projektet skall genomdrivas av prestigeskäl därför att Kristdemokraterna lovat detta i valet och övriga allianspartier lovat KD att stödja ett sådant förslag. Och nu kan man bara inte ändra sig efter att man nu äntligen beslutat om genomförandet och bombastiskt förklarat att nu avskaffar vi den "av alla hatade fastighetsskatten"! Vilka då "alla" för resten?

Redan när förslaget diskuterades var varken Borg eller Reinfeldt entusiastiska men tvingades vika. Under utskottsbehandlingen i riksdagen har ett flertal, framförallt moderater, kommit med avvikande synpunkter och exempelvis påpekat det uppenbart orättvisa att en ägare till en lyxfastighet i Saltsjöbaden skulle betala samma offentliga avgift som en stugägare i Smålands inland. Till och med de egna har alltså svårt att förlika sig med reformens rättvisa.

Det har också påpekats att ett avskaffande av fastighetsskatten inte på något sätt skapar fler arbeten eller ens stimulerar en sådan utveckling. Det enda som man åstadkommer är att fastighetsbubblan ökar och inflationen ökar samt att Riksbanken för att hämma dessa faktorer tvingas höja räntan, vilket i sin tur dämpar ekonomins utveckling och därmed även dämpar utbudet av arbeten. Reformen motverkar alltså regeringens annonserade intention.

Vad man inte klargjort är om den s.k. "kommunala" fastighetsavgiften skall flyta in i statskassan eller om den skall komma kommunerna till godo. Men det har sagt att genom avgiften reformen inte "är fullt ut finansierad" varför jag utgår från att den "kommunala" avgiften är tänkt som en statlig avgift. Ty om den skall tillfalla kommunerna så uppstår ju ett ännu större hål i statsfinanserna.

Men stora villervallan har brutit ut när man kommit fram till finansieringen. Förslaget är att man skall kraftigt höja reavinstskatten kraftigt. Och nu har remissvaren kommit in där merparten av de tunga remissinstanserna gör tummen ner och säger till regeringen TÄNK OM! Andra kommer med förslag om att reformen inte skall finansieras elller att det skall ske på annat sätt exempelvis genom en köpavgift att betalas av den som köper fastigheten. Samtidigt så skulle uppskov inte beviljas och gamla uppskov avbetalas på 20 år.

En samlad remisstorm mot förslaget: Orättvist, krångligt och motverkar rörligheten på arbetsmarknaden. Både Svenskt näringsliv och LO är för en gång skull eniga i avvisandet av reformen. Både en höjning av reavinstskatten, en skatt på försäljning eller ändringar i uppskovsreglerna medför nämligen en mycket stor skada, då den för ett blomstrande näringsliv nödvändiga rörligheten på arbetsmarknaden motverkas. En bristande finansiering skulle dessutom få negativa konsekvenser i form av att fastighetspriserna drivs upp, inflationen ökar och Riksbanken tvingas höja räntan, vilket i sin tur dämpar den för jobbutvecklingen nödvändiga högkonjunkturen och kanske rent av stannar av den. Med andra ord färre familjer kommer att sälja sina hus för att flytta till annan ort. Och en rörlig arbetsmarknad är en förutsättning för att stimulera llandets ekonomi.

En annan fråga är att oavsett vilken finansieringsform som väljs så utgör en ändring i de beviljade uppskoven att man rubbar människors tillit att att lagar inte ändras retroaktivt. De som delvis finansierat sin flytt till en annan del av landet (eller inom EU) genom att använda reglerna om uppskov har vid denna sin ekonomiska planering inte haft anledning att räkna med att statsmakterna helt plötsligt skulle undergräva denna ekonomiska ekvation genom att kräva förtida återbetalning av skatteskulden före det tillfälle då en försäljning gett ägaren medel i handen att betala skatteskulden. Detta är såvitt jag kan se en otillåten följd av en lagändring som skapar osäkerhet om konsekvens i lagstiftningen.

Samtidigt vill jag påminna att motivet bakom uppskovsreglerna var just det som de tyngsta remissinstanserna trycker på, nämligen detta att man ökar den nödvändiga rörligheten på arbetsmarknaden både i Sverige och när svenskar arbetar på andra ställen inom EU. Borttagande av uppskovsreglerna skulle medföra en kraftig hämsko på arbetskraftens rörlighet, eller i vart omöjliggöra att familjen flyttar med den familjemedlen som i sin karrär eller av det tvång som föreligger vid arbetslöshet tar arbete på annan ort än där familjebostaden f.n. finns. En kombination av borttagande av uppskovsmöjligheten och höjd reavinstskatt eller en försäljningsskatt måste för alla som inte är mycket förmögna stoppa flytt av familjebostaden. Och som sagt en rörlig arbetsmarknad är nödvändig stimulans för landets ekonomi.

Nog är det en riktig borgarflopp som är under uppsegling. Skall KD svika ett vallöfte eller regeringen sabba sina egen målsättning med en stimulerad arbetsmarknad?