En borgerlig "pollett".

Enligt expertisen på Sydsvenskan är detta "besynnerliga, ofta illvilliga och misstänkliggörande" ord, som är "illa skrivna" av en "dåligt påläst", "bitter" skribent "fylld av kunskapskomplex, bildningsförakt och en märkligt uppblåst ton"... (citat ur en Per T. Ohlssons recension av mig i mejl 070704). Man tänker på grandet och bjälken, Matteus 7,3. Men ändå kan det var befogat med en varning inför nedanstående.

"Lasse med poletten" är rubriken för borgerligt-politiska krönikan signerad Per T. Ohlsson i Sydsvenskan i dag 19/8. Vad står då på? Skall vi ersätta myntsystemet med polletter under den borgerliga regimen eller är det någon som stoppat ner en pollett och fått en tanke att boppa upp. Uppenbarligen är det det sistnämnda och Lasse med polletten enligt PerTe är Lars Ohly. Han har nämligen förstått den politiska ekvationen och fått ett av krönikören godkänt svar: ... beskedet från vänsterpartiledaren Lars Ohly var intressant, nämligen att oppositionen ?ska gå fram som ett alternativ till högerregeringen men vi ska göra det som tre olika partier som kan och vill samarbeta?. Han är med andra ord skeptisk till en formaliserad vänsterallians tillsammans med socialdemokraterna och miljöpartiet.

Varför är då detta intressant? Jo, det finns teorier som säger - mycket förenklat - att med majoritetsval och tvåpartisystem så missgynnas vänstern. Tendensen blir då en klassröstning där överklassen röstar höger och arbetarklassen vänster. Medelklassen, som avgör regeringsfrågan, har då en tendens att rösta med mittenpartier som balanserar vänsterns mer långgående krav på sociala utgifter mm vilket höjer skatttrycket. Applicerat på Sverige - och alltså även vänsterblocket går fram samlat i valrörelsen - så skulle detta gynna den borgerliga alliansen. Det är detta Lars Ohly - men inte Mona Sahlin - förstått. Därför har polletten trillat ned för honom enligt PerTe.

Det finns naturligtvis lika många invändningar mot ett så förenklat resonemang som det finns läsare, exempelvis hur relevant är överklass/arbetare, medelklass och "mittenpartier". Ändå rymmer det en intressant tanke, eller rättare sagt en fråga till socialdemokratin hur klok är tanken på en vänsterallians i stil med en borgerlig? Den största invändningen utgör väl de väljarundersökningar som gjorts efter valet då ju det block, som stått just för de synpunkter med skattesänkningar som borde tilltala forskarnas "medelklass", straffats av opinionen, inte minst medelklassen.

Sedan rör PerTe naturligtvis till det genom att vädra sin kommunistnoja apropå vänsterpartiet: Mona Sahlin är sannerligen ingen socialiseringsivrare. Men blotta närvaron av ett gammalt kommunistparti i en rödgrön vänsterallians kommer att uppfattas som en klar radikalisering av socialdemokratisk politik, ett tecken på att socialdemokratin inte längre håller rent på ytterkanten. Har denna pollett trillat ned hos Lars Ohly men inte hos Mona Sahlin?

Vadå "gammalt? Vadå "kommunist"? Vadå hålla "rent på ytterkanten"? Har tideräkningen stannat för PerTe? Och nog finns det väl något vänster om "ytterkanten" vänsterpartiet?

Men PerTe (och Fredrik Reinfeldt) sätter sitt hopp till att Mona Sahlin får Lars Ohly på andra tankar. Eftersom ett val mellan två block 2010 enligt de statsvetenskapliga forskarnas modell skulle missgynna vänstern. När partierna till vänster överväger svaret på frågan om allians eller ej måste man alltså ta i beräkningen att analysen är gjord av en person som hoppas på borgerlig seger 2010 och alltså ingalunda kan betraktas som en objektiv granskare av verkligheten utan snarare en spelare som redan börjat det mentala valspelet.