Är tjänstemän mindre fulla än politiker?

Så har då regeringsorganet Sydsvenskan 2/11 - när värsta stormen är utriden - kommit fram till en ledare "En riktig schenaffär" apropå detta med statsministerns statssekreterare Ulrica Schenström. Som slutkläm citerar man statsvetaren och den socialdemokratiske debattören Stig-Björn Ljunggren: "Schenströmaffären i sig är egentligen en storm i ett vattenglas. Men statsminister Fredrik Reinfeldt har nästan lyckats dränka sig i den"... Mer träffande än så kan det knappast beskrivas.

Dessförinnan har ledarskribenten hunnit tala om: Uppenbart är att här finns två omdömen som klickat, Reinfeldts mest, utan tvekan... Schenström beklagar i ett pressmeddelande att hon inte i ett tidigt skede inför såväl allmänhet som sin chef "förmått klarlägga" vad som inträffat... Saken fick snabbt (för) stora proportioner. Och det var statsministern som gjorde den avgörande missbedömningen genom sin stingslighet och demonstrativa ovilja att ge raka svar på enkla frågor...Schenström, som varit Reinfeldts högra hand och rådgivare i flera år, hade som utvecklingen blev inte något annat alternativ än att avgå. Hon hävdar själv att hon i fortsättningen inte hade kunnat räkna "med fullt förtroende"... Struntprat. Schenström avpolletterades delvis därför att politiker är sällsynt dåliga på krishantering, delvis därför att hon haft hög svansföring och är kvinna. Foton på två halvpackade män i krogmiljö hade aldrig fått dessa konsekvenser - om de ens hade knäppts.

I det sista är Sydsvenskan inne på det som präglat ring P1 bland upprörda moderatväljare: 1) Det hela rör sig om en komplott av oppositionsorganet Aftonbladet och att det 2) skulle vara därför att Ulrica Schenström var kvinna "med hög svansföring" som just hon blivit utsatt.

När det gäller det första så konstaterar man bara att även om det vore en komplott - vilket knappast ens är troligt - så kan man med fog reagera mot att den som har ledningen för krishanteringen i Sverige super sig full under jour. Och dessutom sedan hymlar med fakta när det väl kommer fram. Just det! Det är något sjukt när man skjuter på dem som klarlagt bristen i säkerhetstänkande.

När det gäller det andra, detta med kvinnoaspekten så kan man först konstatera att just Aftonbladet är en av de tidningar som har flest kvinnor i sin ledning, sålunda är exempelvis både den politiska chefredaktören och chefen fölr samhällsredaktionen och flera andra i redaktionsledningarna kvinnor. Jag tror det skulle vara lika svårt som att få Heidi Avellan att punktera en politiker bara därför att hon är kvinna att förmå Helle Klein och Lena Melin att göra detsamma. Är det dessutom verkligen någon som inbillar sig att bilder föreställande exempelvis Carlgren "glad i hatten" omfamnande en sexig karl eller Östros (eller Nuder) vid ett restaurantbord en "bättre afton" plirande med ögonen i kors och pussande någon okänd yppig kvinnlig journalist skulle ratas av Sydsvenskans eller ens Svenska Dagbladets nyhetsredaktioner? Jag är i alla fall beredd att satsa en femtiolapp på motsatsen.

Feministargumentet är alltså lika sökt som komplottparanojan. Det är alltså inte lätt att var politiker men jag avundas inte heller ledarskribenter som har sina band med makten och därför inte förmår tänka särskilt fritt.

Lena Melin, Aftonbladets chef för samhällsredaktionen, skriver befriande enkelt om vad det handlar om apropå Fredrik Reinfeldts veckolånga hymmel och klarheten på den senaste presskonferensen: Han gav raka besked. Den senaste veckans mumlande ersattes av en radda klargöranden. Schenström hade krisjouren på statsrådsberedningen. Hon hade vilselett honom. Han hade tappat förtroendet. De hade tillsammans kommit fram till att hon måste gå. Fortsätter Fredrik Reinfeldt på den vägen är han en vinnare. Konstigare än så är det inte att få förtroende. Man tar reda på vad som gäller. Man säger det man vet. Man står för det man sagt. Det blev en dyrköpt erfarenhet för statsministern. Och hans närmaste medarbetare.

Men politik är svårt. Och frågan är om Fredrik Reinfeldt lärt så värst mycket, eftersom i dag rapporteras:

* Högerregeringen har beviljat Ulrika Schenström en fallskärm på 2 016 000 kr trots att hon - eftersom hon själv lämnat sitt uppdrag - enligt reglerna inte skulle få ut en krona. Man håller systrar och bröder om ryggen...
* Ulrika Schenströms efterträdare Nicola Clase visar sig precis som nytillträdda handelsministern ha haft svårigheter att hålla sig inom lagens råmärken när det gäller ombyggnader - i Clases fall svart arbetskraft.

Toppen tycker jag i alla fall är att man som en följd av detta med att Sveriges krishantering låg i händerna på en halvfull politruk snart istället skall ligga i händerna på "professionella tjänstemän". Det känns ju betryggande eftersom tjänstemän aldrig super sig fulla, eller hur? I vart fall inte med journalister. I vart fall inte offentligt. Men vad göre vi med smygalkoholisterna? Kanske skulle man införa andningsprov vid dörren till krisexpeditionen precis som man har för långtradarchaffisar vid Ystad hamn när de anländer kontinentfulla till kungariket Sverige?