Ökad giftanvändning i lantbruket och skador på djur- och växtlivet.

Är du klar över vad de nya genmodifierade grödorna innebär?

Myndigheter konstaterar att sådana grödor kan omöjliggöra möjligheterna att uppnå Sveriges miljömål. De senaste 15 åren har det gjorts ett stort antal svenska fältförsök med genmodifierad raps, potatis och sockerbeta. Därvid har konstaterats att odling av GMO-grödor inverkar negativt på växt- och djurliv. GMO-gener från raps kan spridas till vilda släktingar och ogräsen kan bli resistenta mot ogräsmedel och på så sätt tvinga fram användning av starkare kemikalier, vilket i sin tur påverkar djurlivet.

Lantbrukarnas riksförbund säger inte helt nej till GMO-grödor (gen modifierade) , men det måste bevisas att nyttan är större än risken i någon typ av livscykelanalys. Just nu finns ingen GMO som är intressant att odla i Sverige, säger Jan Eksvärd, miljöchef på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Gun Rudquist, chef för miljöavdelningen på Naturskyddsföreningen, vänder sig emot att vissa GMO-grödor redan från början är preparerade för att tåla bekämpningsmedel. Då måste man ställa sig frågan: vad är det för typ av jordbrukssystem som vi nu gynnar? GMO-grödor gynnar alltså system som bygger på att man hela tiden använder kemiska bekämpningsmedel. Därför är bekämpningsmedelståliga jordbruksväxter inte en framkomlig väg för jordbruket. Allt måste bedömas utifrån om det gynnar utveckling av ett mer hållbart jordbruk eller inte. Om det är grödor som fortsätter att permanenta de problematiska system som vi redan har är det inte särskilt stor vits. Att fortsätta på den väg och den typ av jordbruk som redan har ganska stora risker är inte tillrådligt.

Det är bara ett par majssorter som hittills har godkänts för odling inom EU. Men skulle EU godkänna fler grödor för odling är de tillåtna i hela EU. Vi kan då inte hindra att dessa grödor odlas också i Sverige. Eftersom det finns stora ekonomiska intressen bakom GMO är detta ett minst lika allvarligt hot. EU har nämligen svagheten att vara öppen för hemlig påverkan av storindustrin i form lobbying riktad mot EUs utredande förvaltning, en påverkansväg i det fördolda utan demokratisk insyn. Att detta är fallet framgår bl.a. av att EU-kommissionen nu försöker tvinga fattiga utvecklingsländeratt öppna sina marknader för alkohol och tobak ivrigt påhejade av västerländska sprit- och tobaksbolag förhandlingar om handelsliberaliseringar som pågår inomi världshandelsorganisationens, WTO.

Vi måste alltså vara på vår vakt och stoppa detta - i vart fall så att vi får vara med och bestämma vad som skall ske här i Sverige. Det finns väl alltid några dumskallar som påstår att detta är överdrifter till vi sitter med följderna av det som var "ofarligt", "överdrivet", "neurotiskt".