Ideologisk försäljning, snabb utförsäljning eller ren förskingring?

Mycket har skrivits om högeralliansens utförsäljningar av vår statliga egendom. Tiina Meri, det senaste stjärnskottet på Sydsvenskans ledaravdelning, försöker i dag 23/10 dra sitt strå till stacken "Odell i nya ramar". Men inte blir det någon ny ram till den tavla som utförsäljningen av våra statliga bolag har blivit. Nej, Tiina Meri gör sitt dagsverk i den "oberoende liberala" högerkvarnen - inget nytt och inget glömt på högerfronten. Det måste kännas skönt att vara döv, blind och ha högerbandspelaren på inne i huvudet - bara att skriva ned det gamla vanliga alltså!

Till ledarsticket: "Vi talar inte om utförsäljningar", sade han myndigt...eftersom utförsäljning ger... signalen att något skall säljas billigt. Så skall, enligt ministern, inte ske med Vasakronan, Vin & Sprit, OMX och SBAB. "Det här handlar om att få ut absolut bästa värde för skattebetalarna."

Ja, så enkelt var det - fint va! Och i en högerallianstidning är det husbondens röst som gäller. Inget ifrågasättande utan bara ministerns ord rakt upp och ned. Vi säger inte utförsäljning eller realisation. Och simsalabim så blir det inte det. Basta.

Tiina Meri fortsätter: Men det finns också principiella argument bakom regeringens planer på att minska det statliga ägandet. Som att det inte hör till statens uppgifter att äga eller driva företag. Statens uppgift är däremot att skapa och upprätthålla regelverk som främjar mångfald och konkurrens.

Tänk så vackert det kan formuleras: det är principiellt riktigt att förskingra den egendom som en lång uppbyggnad av ett folkhem tagit. Så fort man vill privatisera så brukar högerrösterna skräna: snedvridning av konkurrensen. Men det finns faktiskt många enskilda motiv till att just staten skall äga vissa företag, exempelvis att göra villkoren bättre för enskilda som med SBAB, investera i vinstmaskiner istället för att vinsten skall gå i privata fickor som med Vin & Sprit och Svenska Spel, där dessutom motivet med skadebegränsning tillkommer, säkerhetspolitiska motiv inom företagande ang el-, post- eller kommunikaton osv,osv. Men dessa motiv skiter man i därför att man vill försvaga det offentliga inslaget och omöjliggöra att en framtoida socialdemokratisk regering har en ekonomisk bas för en stor offentlig sektor. Så så var det med den principen.

Och till detta hör slutmeningen i ledaren att det måste gå snabbt. Man måste hinna med att undergräva ett socialdemoikratiskt regeringsinnehav efter 2010. De statliga företagen ger ett ansenligt bidrag till offentlig verksamhet som ger service till oss alla. Högerregeringen har parollen: Sälj ut företagen så att den offentliga sektorn måste minskas. Man helt enkelt underminerar grunden för ett framtida ansvarsfullt socialdemokratiskt regeringsinnehav med en väl tilltagen offentlig sektor.

I övrigt innehåller ledaren en vattenkamning av Mats Odell. Han har nämligen varit jätteduktig som sist av alla politiker i Sverige insett att han måste göra sig av med Carnegie: Men skam den som ger sig. Inom några veckor skall regeringen ha funnit en ny aktör som ersätter Carnegie som rådgivande bank, lovade ministern igår.

Och så slutar också ledarsticket i den "oberoende liberala" högertidningen. Efter läsningen förstår man varför ledarsidan är minst läst i hela tidningen. Tankarna är ju förutsägbara - man finner precis vad man förväntar sig.

Slutligen: Högerregeringen genomför på denna punkt i vart fall inget som man har väljarnas mandat till. Det fanns ingen precisering av vilka företag man avsåg att sälja och ingen kunde ens i sina vildaste fantasier föreställa sig en snabbrea av den typ som Odell nu satts att administrera. Det har ju också visat sig vid undersökningar av väljaråsikter i frågan. Eftersom man inte har något besked i frågan om försäljningen från ägarna, dvs vi, så rör det sig om - om man drar en parallell till förvaltare - av kvalificerad trolöshet mot huvudman för att inte säga förskingring. Och storförskingraren är Mats Odell som lovprisas i Sydsvenskan!