Är det gnäll att påminna om att det inte måste vara högerpolitik?
Men det blir ett nytt år i år också. Det är bara några timmar till 2009. Egentligen är det jobbiga år de två sista och ytterligare något. Det domineras av ett maktinnehav som hela tiden ser till att gynna de som har mycket men pratar om att man är snäll med de fattiga - man är ett nytt arbetareparti, gubevars. Men är man arbetslös, sjukskriven eller pensionär så vet man vilken verklighet som gäller, lägre ersättningar och de ersättningar som utgår beskattas högre än om ersättningen utgjort arbetslön. Man s.a.s. inte bara sparar på dem som har det sämst man beskattar dem proportionellt mer också! Kan man tänka sig ett mer cyniskt gäng än den högerregering som nu styr och ställer. För att nu inte nämna att man samtidigt sänker skatterna för dem som har förmögenhet och arbete.
Staligt ägande bra buffert vid finanskris
Det finns också ett annat perspektiv som skrämmer och det är uppbyggnaden av ett system, där pengar blir avgörande för den sjukvård, äldreomsorg och samhällsservice du skall få. Privatisdering av väsentliga samhällsfunktioner är inte huvudsakligen en ekonomisk utan en politiskt/humanitär fråga. Högerregeringen avlövar det statliga ägandet så inkomster från bolag mm skall istället för att bidra till statsbudgeten falla i privata fickor. Dessutom kan man inte räkna med att ansvaret mot anställda blir lika vägledande för företaget i privat ägo. Dylikt statligt ägande är alltså en bra buffert mot finanskriser och andra girighetens yttringar som samhället drabbas av.
Skall du var lönsam lilla vän?
Sedan finns en bred area av verksamhet där privat lönsamhet inte är en lämplig drivmekanism. Det gäller alla typer av sju- och hälsovård, bortsett från enskilda privatpraktiserande. Det gäller förskolor och skolor. Det gäller post och tågväsende. Elkraft och telekommunikation. Det gäller äldrevård och omsorg. MM. Jag delar alltså inte den gångna socialdemokratiska regeringens syn på att avreglera en massa områden. Detta med skolpeng eller hälsochecker skall avskaffas och endast offentlig vård finansieras av skattemedel.
Så långt politiken.
P1 finns ju... än så länge
Mellandagsrean är ett sätt att även med begränsade tillgångar skaffa något som kostar mer. Själv har jag för första gången blivit med mobil. Jo, jag lyckades ringa efter många pinkoder osv. Försökte mig i går på smesstextmeddelande men misslyckades redan i menyn och fick en massa texter i kopia. Gav upp och får väl fråga någon yngre förmåga hur man gör eftersom bruksanvisningen trots att jag är läskunnig inte förde mig närmare denna kommunikationsverklighet. Har aldrig förstått mig på chattande eller zappande och hatar jinglar och reklamavbrott men kan faktisk tänka mig att det vore roligt att kunna smessa. Jo, 2009 blir jag 70 men jag förstår mer och mer att man i det svenska samhället struntar hur jag klarar mig om jag inte kan smsessa, mejla eller överhuvudtaget hänga med. Egentligen borde jag ju sitta någonstans med sobril mot ångesten och med blöja så att jag inte pinkade på mig. Men radion finns ju, åtminstone P1 så länge nu någonting får sig vara likt.
Bang en beundransvärd person
Men det finns något annat som också var annorlunda på den gamla tiden. Såg minnesprogrammet om Bang, journalisten Barbro Alving. Det var verkligen en beundransvärd person. Hon var en underbar skribent som långt före TV och CBS med sina ord målade fram bilderna från olika fronter och övergrepp mot mänskligheten för oss alla hennes läsare. Hon sökte dessutom upp farliga platser med ett personligt mod som utmärker få. Ett personligt mod som hon också odlade privat i det att hon på den tiden skaffade barn som ensamstående kvinna, levde i ett livslångt förhållande med en kvinna och gick i fängelse för att inte bryta mot sitt etiska ståndpunktstagande att inte medverka i krigsrelaterat arbete genom civilförsvarsplikt. Och sist men inte minst att sluta på den arbetsplats hon älskade, när Herbert Tingsten som DNs chefredaktör la fast kursen för atomvapen, vilket var en styggelse för fredsaktivisten Bang.
Journalister med engagemang finns dom?
Detta personliga engagemang som utmärkte Bang i allt hon gjorde, faktiskt även sitt moderskap, finns det i dag? Knappast! Läs Per T. Olsson i Sydsvenskan eller Niklas Ekdahl och Henning Brors i DN eller många av de andra journalisterna - så helt förutsägbara i sitt enfaldiga utmålande av givna värderingar på högerkanten. Det finns faktiskt några kvinnor som är lovande i Bangs fotspår.
Journalister köps av högerkrafter
Men finns det överhuvudtaget någon journalist som i dag uttrycker något med patos grundat i egna värderingar om humanitet och genuin rättvisa? Och som inte låter sig köpas av tidningsägarens politiska inriktning? Nej, journalisterna i dag är i stort till salu och har ju därmed en ganska trygg tillvaro. Därför blir också vad de skriver ganska avslaget. Kanske är systemet sådant att det inte finns plats för en Bang? Jäkligt synd om oss läsare i så fall. Egentligen blir därmed också tryckfrihet till en tom schablon att dra fram i medias annonskampanjer.
Visar inlägg med etikett DN. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett DN. Visa alla inlägg
onsdag 31 december 2008
onsdag 24 december 2008
Det är "orättvist" att inte alla har det lika jävligt under en högerregering!
Valbroschyren
DagensNyheter är en valbroschyr för alliansen och man kör med samma knep: å ena sidan framställer man sig som en Robin Hood till arbetarnas försvar och å den andra sprutar man åsikter som komna ur Milton Friedmans råkapitalistiska fatabur. Det blir en tvehövdad hydra som det inte fordras en Herakles för att upptäcka, men möjligen för att besegra. Nu är det ju ingen hydra utan bara en Ragarroos som drabbar oss i dagens tidning 23/12: Tystad orättvisa - Arbetsmarknad: Otrygghetens börda bärs inte rättvist.
"de privilegierade"
Först Robin Hood: Det är de fast anställda som åtnjuter "alla privilegier på arbetsmarknaden" och som alla "andra klasser med särskilda fördelar" vill de naturligtvis inte bli av med dem. De politiska partierna vill som röstmaximerare, med några få undantag, inte utmana alltför mäktiga intressen.
"förlorarna"
Och å andra sidan: Förlorare är de tillfälligt anställda, de arbetslösa och alla andra som på något sätt står utanför arbetsmarknaden. När nu varselvågorna sveper stormhöga över landet blir det stora svarta rubriker när fast anställda varslas. När de tillfälligt anställda får gå toppar det inga nyhetssändningar. De lämnar i det tysta.Det är grupper som facken inte bryr sig särskilt mycket om, inte politikerna och inte journalisterna heller. Det är bufferten, som först får ta stötarna när det smäller till. Och som är bra att ha när det vänder uppåt igen.
Krokodiltårar
Man riktigt känner hur Ragnarroos krokodiltårar skvalar. Ingenting om hur alliansen systematiskt gynnat de rika på de fattigas bekostnad. Själva med hjälp av MP försämrat turordningsreglerna. Och framförallt undergrävt A-kassan så att nu över en halv miljon arbetstagare står utanför den. Typiskt nog så föranleder detta på ledarsidan propaganda för en obligatorisk sådan (bl.a. för att ytterligare försvaga fackföreningarna). För att nu bara nämna några fakta kring den omvända robin-hood som är alliansens varumärke.
Kovändningen
Man skall förändra las för att minska "barriärerna att ta sig in på arbetsmarknaden". De redan gjorda försämringarna i las tas till intäkt för att tryggheten minsann är en chimär och att man bör få generellt uppluckrade las-regler. Las är nämligen "otidsenlig och orättvis". Man bör i stort "skrota anställningsskyddet", till exempel alla sist-in-först-ut-regler. Det blir "enklare att anställa och att säga upp". "Rörligheten blir större".
Ragnarroos
Men Ragnarroos har gått i skola i näringslivet som pressansvarig och skrivit ledare förutom för DN för Dagens Industri. Men detta hyckleri är verkligen beklämmande - ingen mer än kupongklippare kan annat än skratta åt Ragnarroos spelade medlidande med de av den egna regeringen utanförställda när han samtidigt pläderar för att göra förhålladena på arbetsmarknaden än mer osäkra för enskilda löntagare.
Friedman in prydno - inga för kapitalisten begränsande regler
Det är bristande "rörlighet" närarbetsgivaren inte kan focka anställda fritt! Det är de "privilegierade" fast anställdas fel att de tillfälligt anställda får lida kvalet av uppsägning, eller hur? Det är "otidsenligt" att arbetsgivare tar ansvar för kontimuitet i sin företagarverksamhet. Det är "orättvist" att inte alla har det lika jävligt under en högerregering.
2008-12-24, 00:30 Permalink 0 kommentarer
Andra bloggar om:
DagensNyheter är en valbroschyr för alliansen och man kör med samma knep: å ena sidan framställer man sig som en Robin Hood till arbetarnas försvar och å den andra sprutar man åsikter som komna ur Milton Friedmans råkapitalistiska fatabur. Det blir en tvehövdad hydra som det inte fordras en Herakles för att upptäcka, men möjligen för att besegra. Nu är det ju ingen hydra utan bara en Ragarroos som drabbar oss i dagens tidning 23/12: Tystad orättvisa - Arbetsmarknad: Otrygghetens börda bärs inte rättvist.
"de privilegierade"
Först Robin Hood: Det är de fast anställda som åtnjuter "alla privilegier på arbetsmarknaden" och som alla "andra klasser med särskilda fördelar" vill de naturligtvis inte bli av med dem. De politiska partierna vill som röstmaximerare, med några få undantag, inte utmana alltför mäktiga intressen.
"förlorarna"
Och å andra sidan: Förlorare är de tillfälligt anställda, de arbetslösa och alla andra som på något sätt står utanför arbetsmarknaden. När nu varselvågorna sveper stormhöga över landet blir det stora svarta rubriker när fast anställda varslas. När de tillfälligt anställda får gå toppar det inga nyhetssändningar. De lämnar i det tysta.Det är grupper som facken inte bryr sig särskilt mycket om, inte politikerna och inte journalisterna heller. Det är bufferten, som först får ta stötarna när det smäller till. Och som är bra att ha när det vänder uppåt igen.
Krokodiltårar
Man riktigt känner hur Ragnarroos krokodiltårar skvalar. Ingenting om hur alliansen systematiskt gynnat de rika på de fattigas bekostnad. Själva med hjälp av MP försämrat turordningsreglerna. Och framförallt undergrävt A-kassan så att nu över en halv miljon arbetstagare står utanför den. Typiskt nog så föranleder detta på ledarsidan propaganda för en obligatorisk sådan (bl.a. för att ytterligare försvaga fackföreningarna). För att nu bara nämna några fakta kring den omvända robin-hood som är alliansens varumärke.
Kovändningen
Man skall förändra las för att minska "barriärerna att ta sig in på arbetsmarknaden". De redan gjorda försämringarna i las tas till intäkt för att tryggheten minsann är en chimär och att man bör få generellt uppluckrade las-regler. Las är nämligen "otidsenlig och orättvis". Man bör i stort "skrota anställningsskyddet", till exempel alla sist-in-först-ut-regler. Det blir "enklare att anställa och att säga upp". "Rörligheten blir större".
Ragnarroos
Men Ragnarroos har gått i skola i näringslivet som pressansvarig och skrivit ledare förutom för DN för Dagens Industri. Men detta hyckleri är verkligen beklämmande - ingen mer än kupongklippare kan annat än skratta åt Ragnarroos spelade medlidande med de av den egna regeringen utanförställda när han samtidigt pläderar för att göra förhålladena på arbetsmarknaden än mer osäkra för enskilda löntagare.
Friedman in prydno - inga för kapitalisten begränsande regler
Det är bristande "rörlighet" närarbetsgivaren inte kan focka anställda fritt! Det är de "privilegierade" fast anställdas fel att de tillfälligt anställda får lida kvalet av uppsägning, eller hur? Det är "otidsenligt" att arbetsgivare tar ansvar för kontimuitet i sin företagarverksamhet. Det är "orättvist" att inte alla har det lika jävligt under en högerregering.
2008-12-24, 00:30 Permalink 0 kommentarer
Andra bloggar om:
fredag 29 februari 2008
Skattesmitarskavet går vidare!
I gårdagens blogg skrev jag om DNs ledarskribent Barbro Hedvall, som skrev om skattesmitarna till Liehtchenstein under rubriken "Skattjakt som skaver" 27/2. Nu bränner samma oberoende liberala tidning av en huvudledare "Besvärande skattekrig" 28/2. DN pekar på att statsminister Reinfeldt försäkrar att svenska myndigheter inte arbetar så. Än mer förfärad blir man av att Skatteverkets egen jurist påstår att tillvägagångssättet gränsar till brottsprovokation. Ledaren avrundas: Oklarhet råder alltså. Det är inte bra. Skattemyndigheterna har vidsträckta lagliga möjligheter, dem ska de självfallet använda. Men det förhållandet att deras arbete har stark uppbackning får inte förleda dem till övertramp på fel sida. Inga stiftelsemiljoner i Liechtenstein kan rättfärdiga att svenska myndigheter ger sig i lag med brottslingar eller tänjer reglerna. Skatteparadisen ska sättas under tryck, inte undermineras med skumraskmetoder.
Den första frågan som inställer sig är vad Skatteverkets jurist menar med att jämföra upplägget med brottsprovokation?
Den andra frågan som lämpligen bör ställas till statsministern är: Skulle det vara moraliskt godtagbart att skatteverket sa nej till information om svenska skattesmitare eller penningtvättare?
Den tredje frågan, som lämpligen DNs ledaravdelning bör svara på är: Vad är det för brottslingar man gett sig i lag med eller för regler man tänjt på eller för skumraskmetoder som man tillämpat?
När det först gäller brottsprovokation så omfattar begreppet åtgärder som syftar till att påverka någon att begå brott som denne senare kan lagföras för. Men skattefifflarna har ju redan begått sina brott, eller i vart fall påbörjat dem. Samma sak om det gäller penningtvätt eller vinster av traficking eller droghandel. Och uppgiftslämnaren har ju också redan begått sitt dataintrång och till och med dömts för det.
Liechtenstein använder affärsidén att här kan ni placera tjuvgods i form av pengar utan att någon får veta att ni har en tjuvgömma här. I Sverige torde detta vara straffbart som någon form av häleri, särskilt som banken/hälaren genom penningplaceringen har ekonomiskt utbyte av tjuvgömman. Uppgiftslämnaren är dömd och har sonat sitt brott. Erbjudandet av informationen har inget skumrask över sig utan har skett helt öppet. Vad jag förstår så är det tillåtet att använda sig av tipsare i polisiärt arbete så några regeltänjningar kan jag inte heller se.
Man undrar alltså vad det är som får DN att tveka. Motsvarande tvekan om hetsjakt fanns inte med i bilden när högerregeringen anslog medel till 300 nya inspektörer att motverka försäkringsbedrägeri. Men det gällde ju småfolket. Är det så att avslöjanden kan förväntas blottlägga girighet ganska högt upp på samhällstegen, d.v.s. dit vi vanligen aldrig får insyn. - Skål i champagne, oberoende liberala DN!
Den första frågan som inställer sig är vad Skatteverkets jurist menar med att jämföra upplägget med brottsprovokation?
Den andra frågan som lämpligen bör ställas till statsministern är: Skulle det vara moraliskt godtagbart att skatteverket sa nej till information om svenska skattesmitare eller penningtvättare?
Den tredje frågan, som lämpligen DNs ledaravdelning bör svara på är: Vad är det för brottslingar man gett sig i lag med eller för regler man tänjt på eller för skumraskmetoder som man tillämpat?
När det först gäller brottsprovokation så omfattar begreppet åtgärder som syftar till att påverka någon att begå brott som denne senare kan lagföras för. Men skattefifflarna har ju redan begått sina brott, eller i vart fall påbörjat dem. Samma sak om det gäller penningtvätt eller vinster av traficking eller droghandel. Och uppgiftslämnaren har ju också redan begått sitt dataintrång och till och med dömts för det.
Liechtenstein använder affärsidén att här kan ni placera tjuvgods i form av pengar utan att någon får veta att ni har en tjuvgömma här. I Sverige torde detta vara straffbart som någon form av häleri, särskilt som banken/hälaren genom penningplaceringen har ekonomiskt utbyte av tjuvgömman. Uppgiftslämnaren är dömd och har sonat sitt brott. Erbjudandet av informationen har inget skumrask över sig utan har skett helt öppet. Vad jag förstår så är det tillåtet att använda sig av tipsare i polisiärt arbete så några regeltänjningar kan jag inte heller se.
Man undrar alltså vad det är som får DN att tveka. Motsvarande tvekan om hetsjakt fanns inte med i bilden när högerregeringen anslog medel till 300 nya inspektörer att motverka försäkringsbedrägeri. Men det gällde ju småfolket. Är det så att avslöjanden kan förväntas blottlägga girighet ganska högt upp på samhällstegen, d.v.s. dit vi vanligen aldrig får insyn. - Skål i champagne, oberoende liberala DN!
torsdag 28 februari 2008
DNs Barbro Hedvall har skavsår av att skattesmitare åker dit
"Ett hundratal svenskar i internationell skattehärva"skriver Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand 26/2 på DN debatt. Det handlar om ett hundratal svenskar som skattefuskar i Liechtenstein. Undangömda pengar i skatteparadis lurar staten på 46 miljarder kronor varje år. Sverige är ett av nio länder som arbetat tillsammans med de tyska skattemyndigheterna för att avslöja skattefuskare i Liechtenstein. Sverige är mycket aktivt när det gäller att utbyta information om skattesmitare inom EU och OECD. Därför får vi mer och mer hjälp från utlandet för att komma till rätta med denna brottslighet. Det handlar inte om människor med resväskor fullproppade med sedlar utan om invecklade transaktioner och komplicerade juridiska upplägg. Mats Sjöstrand avrundar med följande salva: För de svenskar som gömmer pengar undan beskattning vill jag bara ge ett enda råd. Redovisa alla dina inkomster till oss, oavsett var i världen de finns! Då slipper du höga skattetillägg och andra påföljder.
En av ledarskribenterna på DN, Barbro Hedvall skriver om detta under rubriken "Skattejakt som skaver":
Liechtenstein är ett litet furstendöme med stora banker som erbjuder diskretion för dem som inte vill skylta med sina förmögenheter, säger kritiker. Ett land där individens rättigheter respekteras, säger Liechtensteins furste. Nu har det lilla landet råkat ut för en läcka. En före detta bankanställd har sprängt banksekretessen, dömts för detta och sedan startat ett nytt liv med ett kapital från tyska finansministeriet. Mannen hade nämligen sparat en kundlista från sin före detta arbetsgivare, den sålde han för 45 miljoner kronor till den tyska regeringen. De tyska skattemyndigheterna skred genast till verket... I går fick vi också på DN Debatt veta att svenska skatteverket fått del av uppgifter om ett antal svenskar som har pengar på konton i Liechtenstein. Informationsutbytet är tätt mellan ett antal skattemyndigheter i EU och OECD. Och Sverige har inga problem med att använda stulen information, förklarade chefen för Skatteverket. Ändamålet - att jaga fram pengar från skatteparadisen till beskattning - är så angeläget... Ja, det är angeläget att skattebördan bärs så som riksdag och regering beslutat. Svartarbete på hemmaplan ska motarbetas likaväl som gömda konton utomlands. Den som inte följer skattelagarna gör sig skyldig till brott, men betyder det att den som bekämpar dessa brott kan blunda för skumraskhandlingar? Den tyska regeringen tyckte sig kunna köpa tjuvgods, det svenska skatteverket använder uppgifter som det vet inte kommit fram på lagligt sätt. Men av medborgarna kräver de fullständig ärlighet. Här är det något som skaver.
Både statsministern Reinfeldt och Skatteverkets rättschef, som helt obegripligt talar om brottsprovokation, har yppat tveksamhet så Barbro Hedvall har kanske rätt i sitt skavande. Själv resonerar jag på annat sätt enligt det följande.
Det handlar alltså inte om att betala vittnen. Det handlar om olagligt åtkommen information, som man betalar för att få del av. Samtidigt handlar informationen om en banksekretess som inte erkänns av de omkringliggande länderna utan bara av Liechtenstein som använder affärsidén att här kan ni placera tjyvgods i form av pengar utan att någon får veta att ni har en tjyvgömma här. Det handlar om skattefiffel men förmodligen också om utbyte av stöld, traficking, narkotika mm - ingen frågor ju vad det är för pengar och Liechtensteins banker bryr sig inte. Skulle det skava lika mycket för DNs Barbro Hedvall om det handlade just om vinster från traficking eller narkotikahandel? Om det inte är fallet så frågar man sig vad är det som är så förmildrande med skattefiffel? Det går ju ut över övriga medborgare som då får betala förhållandevis mer skatt för att täcka utgifterna. Är det måhända något skevt i Barbro Hedvalls tankegång som orsakar skavet?
Är det å andra sidan så att Barbro Hedvall mot förmodan köper Liechtensteins affärsidé så hamnar hon i ett än värre avvägningsproblem. Bankernas verksamhet i den del där det omfattar insättningar som utgör vinster p.g.a. brott är nämligen straffbart såsom ett häleribrott. Den som avslöjat häleribrottet har visserligen dömts enligt lagen i Liechtenstein och har förmodligen gjort sig skyldig till något databrott enligt svensk lag men kanske kan straffbarheten sonas genom att det grövre ursprungsbrottet avslöjas. Polisen anses ju kunna anlita tipsare även om de tilldelas vederlag.
Istället måste frågan vara om det skulle vara moraliskt godtagbart att skatteverket sa nej till information om svenska skattesmitare eller penningtvättare? Varför skall det överhuvudtaget skava när rika människor som inte borde vara riktigt så rika avslöjas? Var det inte så att försäkringskassan fått en massa extra pengar för att anställa 300 inspektörer som skulle motverka försäkringsbedrägeri? Och då gäller det småskuttare. Skatteverket är nu ute efter blåhajarna! Bravo!
En av ledarskribenterna på DN, Barbro Hedvall skriver om detta under rubriken "Skattejakt som skaver":
Liechtenstein är ett litet furstendöme med stora banker som erbjuder diskretion för dem som inte vill skylta med sina förmögenheter, säger kritiker. Ett land där individens rättigheter respekteras, säger Liechtensteins furste. Nu har det lilla landet råkat ut för en läcka. En före detta bankanställd har sprängt banksekretessen, dömts för detta och sedan startat ett nytt liv med ett kapital från tyska finansministeriet. Mannen hade nämligen sparat en kundlista från sin före detta arbetsgivare, den sålde han för 45 miljoner kronor till den tyska regeringen. De tyska skattemyndigheterna skred genast till verket... I går fick vi också på DN Debatt veta att svenska skatteverket fått del av uppgifter om ett antal svenskar som har pengar på konton i Liechtenstein. Informationsutbytet är tätt mellan ett antal skattemyndigheter i EU och OECD. Och Sverige har inga problem med att använda stulen information, förklarade chefen för Skatteverket. Ändamålet - att jaga fram pengar från skatteparadisen till beskattning - är så angeläget... Ja, det är angeläget att skattebördan bärs så som riksdag och regering beslutat. Svartarbete på hemmaplan ska motarbetas likaväl som gömda konton utomlands. Den som inte följer skattelagarna gör sig skyldig till brott, men betyder det att den som bekämpar dessa brott kan blunda för skumraskhandlingar? Den tyska regeringen tyckte sig kunna köpa tjuvgods, det svenska skatteverket använder uppgifter som det vet inte kommit fram på lagligt sätt. Men av medborgarna kräver de fullständig ärlighet. Här är det något som skaver.
Både statsministern Reinfeldt och Skatteverkets rättschef, som helt obegripligt talar om brottsprovokation, har yppat tveksamhet så Barbro Hedvall har kanske rätt i sitt skavande. Själv resonerar jag på annat sätt enligt det följande.
Det handlar alltså inte om att betala vittnen. Det handlar om olagligt åtkommen information, som man betalar för att få del av. Samtidigt handlar informationen om en banksekretess som inte erkänns av de omkringliggande länderna utan bara av Liechtenstein som använder affärsidén att här kan ni placera tjyvgods i form av pengar utan att någon får veta att ni har en tjyvgömma här. Det handlar om skattefiffel men förmodligen också om utbyte av stöld, traficking, narkotika mm - ingen frågor ju vad det är för pengar och Liechtensteins banker bryr sig inte. Skulle det skava lika mycket för DNs Barbro Hedvall om det handlade just om vinster från traficking eller narkotikahandel? Om det inte är fallet så frågar man sig vad är det som är så förmildrande med skattefiffel? Det går ju ut över övriga medborgare som då får betala förhållandevis mer skatt för att täcka utgifterna. Är det måhända något skevt i Barbro Hedvalls tankegång som orsakar skavet?
Är det å andra sidan så att Barbro Hedvall mot förmodan köper Liechtensteins affärsidé så hamnar hon i ett än värre avvägningsproblem. Bankernas verksamhet i den del där det omfattar insättningar som utgör vinster p.g.a. brott är nämligen straffbart såsom ett häleribrott. Den som avslöjat häleribrottet har visserligen dömts enligt lagen i Liechtenstein och har förmodligen gjort sig skyldig till något databrott enligt svensk lag men kanske kan straffbarheten sonas genom att det grövre ursprungsbrottet avslöjas. Polisen anses ju kunna anlita tipsare även om de tilldelas vederlag.
Istället måste frågan vara om det skulle vara moraliskt godtagbart att skatteverket sa nej till information om svenska skattesmitare eller penningtvättare? Varför skall det överhuvudtaget skava när rika människor som inte borde vara riktigt så rika avslöjas? Var det inte så att försäkringskassan fått en massa extra pengar för att anställa 300 inspektörer som skulle motverka försäkringsbedrägeri? Och då gäller det småskuttare. Skatteverket är nu ute efter blåhajarna! Bravo!
fredag 25 januari 2008
Tidningsanka om utrensning var en pågående diskussion om förändring
Dagens Nyheter menar att genom Nuders avgång är utstädningen av epoken Persson fullbordad, varigenom man anknyter till Mona Sahlins egna uttalanden. I socialdemokratiska partiet pågår en ambitiös nydaning av politiken genom sex rådslagsgrupper. Detta har den borgerliga pressen haft svårt att begripa eftersom man där vant sig vid toppstyrning och "pr/marknadsanpassning" av sin idelogi och program. Men det har också länge varit känt att det pågår en omläggning av partiets ledning till ett mer kollektivt ledarskap.
Mona Sahlin och Pär Nuder har inte varit överens om hur arbetet i den socialdemokratiska partiledningen ska gå till. Det är partiledaren Mona Sahlins förklaring till att Pär Nuder får sluta som ekonomisk-politisk talesman. Mona Sahlin säger, att den diskussion Pär och hon haft under en längre tid har handlat om att hon som ny partiordförande vill förändra arbetssättet i riksdagsgruppen. Det är ett starkt krav från partiet om att jobba mer kollektivt och mer i grupp. Som partiordförande måste hon bygga laget så starkt som möjligt. Det ledde fram till behovet av förändring. Pär Nuder är en viktig person som bör vara kvar i partiets ledningoch han har också fått flera erbjudanden om andra uppdrag.
Både Olle Svenning och Lena Melin på Aftonbladet, som båda har goda förbindelser med ledningen i socialdemokratiska partiet, har omvittnat att det handlat om en långvarig diskussion och att det handlat om olika åsikter om hur partiet skall hantera det fortsatta arbetet. Många bedömare inom socialdemokratiska partiet har bekräftat att beslutet i sak på goda grunder var nödvändigt så som en del av partiets totala förändring. Det som inte varit så bra är att uppgifter läckt ut till pressen i förväg.
Per Nuders två meddelanden till TT, som utstrålar förvåning resp bitterhet, skall knappast ses som annat än som led i ett högt spel, när han slutligen men för sent förstått att Mona Sahlin menade allvar med den diskussion hon fört med honom i månader. Ett ganska dumt försök som inte lämnade Mona Sahlin som partiledare något manöverutrymme innefattande en godtagbar reträtt för Pär Nuder. Han föll alltså på eget grepp. Det är desto mer förvånansvärt eftersom en av de goda egenskaper Nuder tillskrivits är en god känsla för taktik och strategi.
I detta läge undrar man vad som drabbat den "oberoende liberala" Sydsvenskan. Ja, inte är det då ett utslag av en etiskt godtagbar nyhetsförmedling. Är det måhända så att champagnen vid Stenholmpriset för väl underbyggd journalistik stigit åt huvudet? Till och med i Olle Lönnaeus nyhetsartikel omnämns en "ryktesflora i medierna" där Mona Sahlin skulle vilja "ställa partisekreteraren Marita Ulvskog, riksdagens gruppledare Britt Bohlin och partiets miljöpolitiske talesmannen Anders Ygeman åt sidan". Precis som om journalisternas skitsnack skulle göra rykten till nyheter? Till Lönneaus försvar skall sägas att han i en "analys" begränsar det hela till ett offer av Nuder för att "utplåna Göran Persson skugga över socialdemokratin".
På ledaravdelningen har ryktena verkligen gått varmt och man spekulerar vilt i en kraftmätning mellan partiets höger- och vänsterflygel. Dessutom har man på ledaravdelningen inte bara hört rykten om Ulvskog, Bohlin och Ygestam utan också om skåne-riksdagsmannen Morgan Johansson! Ledaravdelningen måtte vara en riktig skvallercentral - men det kanske är nödvändigt för att fylla ut ledarspalten. Samtidigt som man ger bränsle till ryktesbrasan så blir man emellertid litet tveksam eftersom Pär Nuder inte riktigt stämmer med vänster/högerbilden. Sedan får man plötsligt klart för sig att Marita Ulvskog ju är vald av partikongressen. Till yttermera visso kunde tidningen inte göra klar för sig om Mona Sahlin är vänster- eller högersocialdemokrat! Inte nog med att man alltså kokat soppa på en spik. Dessutom har soppan kokats på en rostig ryktesspik. Frågorna inställer sig. Kan man inte precis som med medaljer för dopade idrottsmän ta tillbaka ett etikpris när journalisterna sviker sina elementära skyldigheter att komma med fakta och nöjer sig med kollegiala rykten som underlag för sin journalistik? Vad är det härnäst för rövarhistorier bland journalister som skall serveras oss läsare som fakta?
Vad som gör saken än mer anmärkningsvärd är att i ledaren framställs halvkväden om "utrensningen" i jämförelser med fumligheterna hos vår stackars statminister med sina "strateger och PR-experter". Hur skulle det vara om "oberoende liberala" Sydsvenskan för ett ögonblick skulle kasta av sig den betingning man har till högerregeringen
Mona Sahlin och Pär Nuder har inte varit överens om hur arbetet i den socialdemokratiska partiledningen ska gå till. Det är partiledaren Mona Sahlins förklaring till att Pär Nuder får sluta som ekonomisk-politisk talesman. Mona Sahlin säger, att den diskussion Pär och hon haft under en längre tid har handlat om att hon som ny partiordförande vill förändra arbetssättet i riksdagsgruppen. Det är ett starkt krav från partiet om att jobba mer kollektivt och mer i grupp. Som partiordförande måste hon bygga laget så starkt som möjligt. Det ledde fram till behovet av förändring. Pär Nuder är en viktig person som bör vara kvar i partiets ledningoch han har också fått flera erbjudanden om andra uppdrag.
Både Olle Svenning och Lena Melin på Aftonbladet, som båda har goda förbindelser med ledningen i socialdemokratiska partiet, har omvittnat att det handlat om en långvarig diskussion och att det handlat om olika åsikter om hur partiet skall hantera det fortsatta arbetet. Många bedömare inom socialdemokratiska partiet har bekräftat att beslutet i sak på goda grunder var nödvändigt så som en del av partiets totala förändring. Det som inte varit så bra är att uppgifter läckt ut till pressen i förväg.
Per Nuders två meddelanden till TT, som utstrålar förvåning resp bitterhet, skall knappast ses som annat än som led i ett högt spel, när han slutligen men för sent förstått att Mona Sahlin menade allvar med den diskussion hon fört med honom i månader. Ett ganska dumt försök som inte lämnade Mona Sahlin som partiledare något manöverutrymme innefattande en godtagbar reträtt för Pär Nuder. Han föll alltså på eget grepp. Det är desto mer förvånansvärt eftersom en av de goda egenskaper Nuder tillskrivits är en god känsla för taktik och strategi.
I detta läge undrar man vad som drabbat den "oberoende liberala" Sydsvenskan. Ja, inte är det då ett utslag av en etiskt godtagbar nyhetsförmedling. Är det måhända så att champagnen vid Stenholmpriset för väl underbyggd journalistik stigit åt huvudet? Till och med i Olle Lönnaeus nyhetsartikel omnämns en "ryktesflora i medierna" där Mona Sahlin skulle vilja "ställa partisekreteraren Marita Ulvskog, riksdagens gruppledare Britt Bohlin och partiets miljöpolitiske talesmannen Anders Ygeman åt sidan". Precis som om journalisternas skitsnack skulle göra rykten till nyheter? Till Lönneaus försvar skall sägas att han i en "analys" begränsar det hela till ett offer av Nuder för att "utplåna Göran Persson skugga över socialdemokratin".
På ledaravdelningen har ryktena verkligen gått varmt och man spekulerar vilt i en kraftmätning mellan partiets höger- och vänsterflygel. Dessutom har man på ledaravdelningen inte bara hört rykten om Ulvskog, Bohlin och Ygestam utan också om skåne-riksdagsmannen Morgan Johansson! Ledaravdelningen måtte vara en riktig skvallercentral - men det kanske är nödvändigt för att fylla ut ledarspalten. Samtidigt som man ger bränsle till ryktesbrasan så blir man emellertid litet tveksam eftersom Pär Nuder inte riktigt stämmer med vänster/högerbilden. Sedan får man plötsligt klart för sig att Marita Ulvskog ju är vald av partikongressen. Till yttermera visso kunde tidningen inte göra klar för sig om Mona Sahlin är vänster- eller högersocialdemokrat! Inte nog med att man alltså kokat soppa på en spik. Dessutom har soppan kokats på en rostig ryktesspik. Frågorna inställer sig. Kan man inte precis som med medaljer för dopade idrottsmän ta tillbaka ett etikpris när journalisterna sviker sina elementära skyldigheter att komma med fakta och nöjer sig med kollegiala rykten som underlag för sin journalistik? Vad är det härnäst för rövarhistorier bland journalister som skall serveras oss läsare som fakta?
Vad som gör saken än mer anmärkningsvärd är att i ledaren framställs halvkväden om "utrensningen" i jämförelser med fumligheterna hos vår stackars statminister med sina "strateger och PR-experter". Hur skulle det vara om "oberoende liberala" Sydsvenskan för ett ögonblick skulle kasta av sig den betingning man har till högerregeringen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
