Skrivet: 21 februari kl. 00:28
"EU stärker demokratin" skriver EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström i Sydsvenskan den 17 februari. Är det verkligen så? Det tål verkligen att granskas eftersom Margot Wallström ser förhållandena från motsatt sida jämfört med den enskilde EU-medborgaren. Många medborgare ser nog EU snarare som något långt borta, omöjligt att påverka, som ibland ingriper och ogiltigförklarar av demokratiskt fattade beslut i Sverige.
Demokratin kan inte tas för given, skriver Margot Wallström så riktigt. Den måste återerövras gång på gång när samhället förändras. Som ett svar på utvecklingen i EU har vi nu ett nytt fördrag, som kommer att stärka demokratin på EU-nivå. Verktygen finns där i Lissabonfördraget, men det avgörande är politikernas och medborgarnas engagemang.
Men frågorna på vilket sätt har man stärkt demokratin genom det nya fördraget och vilka verktyg är som finns där. Ja, konkret besvarar Margot Wallström detta med att om du har något klokt att föreslå kommissionen så skall du samla in en miljon underskrifter från olika länder! Och för vilka av oss verkar denna möjlighet öka mina demokratiska möjligheter att påverka?
EU:s utvidgning visar hur stark attraktionskraft unionen har. Det är en framgångssaga som visar att våra värderingar - demokrati, fred, stabilitet och hållbar utveckling - håller och är värdefulla för människor...
Attraktionskraften är nog mer en produkt av att nya länder vill ha hjälp och skjuts med sin ekonomi. Däremot visar väl käbblet om både fördraget och klimathotet när det kommer till enskilda medlemsländer att man ser till sig själv mest. Framgångssagan är skapad av möjligheter för de nya länderna till en ökad arbetsmarknad, förhoppningar om stöd för jordbruk och andra projekt osv
Margot Wallström skriver också: Men jag befarar att många européer, särskilt vi som bor i norra Europa, har blivit för "bortskämda" - att vi tar demokratin för given. Vaclav Havel, Tjeckiens förre president och en av ledarna för frigörelsen från kommunismen, har sagt att "antingen fungerar demokratin, eller också fungerar den inte. Det största hotet är vår oansvarighet, vår likgiltighet och resignation som medborgare. Om Europa skall förenas på demokratisk grund måste vi inse att demokratin inte är något vi fått gratis - den kräver engagemang från oss alla för att den skall fungera." Detta är demokratins utmaning...Demokrati handlar om delaktighet, medbestämmande, insyn och ansvar. För politiker innebär det att lyssna på sina väljare, förklara politiken och förankra besluten. För medborgarna innebär det att, oavsett på vilken nivå, delta i den demokratiska processen. Då måste verktygen finnas, men också viljan... För att anpassas till en utvidgad union och ge möjligheten att ta emot fler medlemmar är EU-länderna nu i färd med att ratificera ett nytt fördrag - Lissabonfördraget. Det ökar möjligheten för medborgare och organisationer att aktivt delta i den demokratiska processen... EU:s institutioner skall föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med organisationer i det civila samhället. .... Nu gäller det för politikerna att lyssna, förklara och förankra. Och för medborgarna att göra sin röst hörd. På så sätt kan vi hålla demokratin i EU levande.
Jag gillar Margot Wallström som person även om jag inte känner henne. Jag tror också att hon ärligt försöker. Men jag tycker att hon misslyckas kapitalt med att övertyga om att EU stärker demokratin.
* Att åberopa Lissabonfördraget i detta hänseende är fullständigt ofattbart. Fördraget är framförhandlat en gång och i det skicket underkänt i folkomröstningar i Frankrike och Holland. Enligt fördragsfäderna har man sedan stuvat om alla paragrafer och kallat det för ett nytt fördrag samt sedan i stängda rum kommit överens om att detta minsann inte - eftersom folket sa nej förra gången - skall utsättas för folkets granskning. De flesta medborgarna förstår alltså att hela EU-grundlagen tillkommit genom politiskt fiffel i en högre sfär. Politikerföraktet kommer som ett brev på posten, dvs som en direkt följd av skumraskandet.
* Gränserna för EU-kommissionens verksamhet har inte granskats eller överhuvudtaget diskuterats i samband med det nya fördraget annat än att man infört majoritetsbeslut och alltså avskaffat det tidigare nationella vetot. Detta kan i sin tur innebära att vi underkastas regler som framstår som helt främmande för det svenska rätts och kultursamhället. EU-kommissionens verksamhet är inte underkastad normal demokratisk granskning.
* EG-domstol som var tänkt som en uttolkare av EU-fördragen har mer och mer kommit att framstå som en kassationsdomstol på det politiska planet. Nio manliga jurister utan något som helst poltisk mandat kan alltså upphäva beslut i demokratisk ordning och t.o.m. upphäva rättigheter som vi är försäkrade enligt grundlagen exempelvis konflikträtten. Detta är inte förenligt med demokratin i Sverige.
* Inte heller har den helt slutna förvaltningen begränsats eller öppnats upp genom det nya fördraget.
* Med det nya fördraget ges EU befogenheter över brott och straff vilket också är strid med grundlagen. På en rad andra områden tar EU över, vilket man räknar med på ungefär 70 % av alla de lagar som numera stiftas i Sverige. Så har man smugit på oss en främmande rättskultur utan att folket fått säga vitten om detta.
När Margot Wallström talar till oss om demokrati med en hel binge fina ord och vackra tankar så har hon inget annat konkret att peka på än att samla ihop en miljon meningsfränder så får ni säga något till kommissionen! Nog är det magert. Margot Wallström säger själv och citerar Havel: Demokrati handlar om delaktighet, medbestämmande, insyn och ansvar. Frågorna blir då:
-Hur kan medborgaren bli delaktig när man t.o.m. det viktigaste beslutet tas i en sluten liten politikerkrets som krafsar varandra på ryggen?
-Hur kan man få medbestämmande när t.o.m. av våra lokala politker fattade beslut upphävs av EU-jurister?
-Hur kan man få insyn när EU-förvaltningen och hela beslutssystemet för hemliga överläggningar och vägrar att öppna dörrarna ens för journalister?
-Hur kan man ta ansvar när allting förläggs så långt borta och det där långt borta tillåts peta även i småsaker hemma i Ystad eller Haparanda?
Jag anser att EU och alla dess funktionärer gör sitt bästa att försätta demokratin ur spel genom bryta mot samtliga dessa faktorer. Att då tala vitt och brett om demokratin skallar som i en ekodal där demokrati! när det upprepas flera gånger börjar skalla ihåligt och till slut låta som demokrati? Och frågetecknet är som blå dunster i ögonen på oss vanliga, där frågetecknet formulerar viskningen: jo, de vill fortsätta bestämma över huvudet på oss och har formulerat ett vattentätt system för hur det skall gå till: Lissabonfördraget!
Egentligen tycker jag mest synd om Margot Wallström som sitter i "gubbväldet" och dessutom skall försvara det hela. Nej, vi är inte som hon säger "bortskämda". Men vi vägrar att tro på kejsarens nya kläder: Allt det odemokratiska framstår som så naket!
Visar inlägg med etikett Margot Wallström. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Margot Wallström. Visa alla inlägg
torsdag 21 februari 2008
torsdag 15 november 2007
Är Margot Wallström någon slags gisslan?
I veckan utfrågades Margot Wallström av KG Bergström i hans Rakt på. Som vanligt var det gemytligt med KGB och Margot Wallström förefaller ju vara en sällsynt rak och riktig person. Inte minst på grund härav är det väl märkligt att hon avancerat ända till vice ordförande i Europakommissionen. Hennes särskilda uppdrag som kommissionär är inte att vara propagandaminister utan - sa hon själv - att lyssna på folk i medlemsländerna, förklara bättre vad EU står för och dess möjligheter samt förankra europagemenskapen och göra det mera demokratiskt.
Jag tror att de flesta tycker att europagemenskap är något gott och att samarbete inom denna gemenskap är nödvändig. Det är inte här problemet ligger. Detta dock endast under förutsättning att man inte utmålar dem som är kritiska till olika delar av EUs utformning och förvaltning som fiender till EU-gemenskapen. Även Margot Wallström var inne på detta och sa att det måste bli ett slut på ja och nej. Men det är ju inte det som är frågan, eftersom de flesta i vart fall inom EU-kritiska socialdemokrater är för en europagemenskap, men en demokratisk sådan. Det är allvarligt när kritik av EUs strukturella brister besvaras med frågan är du för EU eller emot. Vad man då gör är att man bokstavligen lägger lock på all kritik vilket kommer att hämma hela utvecklingen av gemenskapen. Vad Margot Wallström och andra som oförbehållsamt ställer upp på EU borde göra är att istället lyssna på kritiken för att uppsnappa om det ligger något i den.
Det senaste exemplet på detta är hur man försöker genomdriva den nya konstitutionen. Visst är det sant som Margot Wallström framhöll, nämligen att det inte är odemokratiskt att låta konstitutionen ratificeras genom beslut av medlemsländernas parlament. Men nog ligger det en tanke om ett demokratiskt "underskott" i yttrandet av Irlands premiärminister: Jag begriper inte varför andra länder är så rädda för att låta folket säga sin mening. När den politiska ledningen öppet uttalar att man inte vågar behandla saken i folkomröstning därför att omröstningsutslag kan medföra motsatt beslut än vad parlamentet garanterat ger, så är man definitivt ute i demokratisk vidlyftighet. Vad man säger är ju att politikerna kommer att fatta ett annat beslut än det folket, dvs politikernas uppdragsgivare, tycker. I vart fall misstänker man att detta är läget och det läget vill man inte klarlägga! Kan man gissa att därmed grogrunden för förankring av EU bland medlemsländernas befolkningar är borttramsad? För att nu inte tala om tilltron till politiker. I det civila livet skulle sådant nämligen kallas trolöshet mot huvudman.
Vad jag förstår har inte ens Margot Wallström fattat - eller vill inte fatta - att frågan inte handlar om att förklara och förankra EU utan faktiskt att förändra EU. Jag skall peka på ett par problem som kommer att accentueras med att antalet medlemsländer ökar.
Även om EU-parlamentet fått ökat inflytande så handlar det om kosmetiska ändringar. Huvudinflytandet har fortfarande kommissionen. Och framtidsutsikten med den nya konstitutionen är att Sverige inte är garanterad insyn i dess verksamhet och att beslut kan fattas med majoritet. En avgörande fråga är att kommissionärernas och förvaltningens sfärer inte är avgränsade. I princip är det beroende av kommissionärens intresse och aktivitet hur utbredd verksamheten blir. Detta medför att EU onödigt blandar sig medlemsländernas inre förhållanden och genom ibland ganska uppseendeväckande och långtgående "direktiv". Detta blir för Sverige särskilt märkbart på områden där vi har annorlunda värderingar socialt, arbetsrättsligt och ekonomiskt än den kontinental-romerskkatolska kultursfären. Man borde alltså noga dra upp gränsen för vad EU skall göra och inte göra.
Samma sak gäller EG-domstolen, där nio manliga domare utan någon egentlig lagstiftning sitter och utifrån en närmast slagordsmässigt utformad text skall försöka bedöma om något förhållande är förenligt med EU-rätten. I praktiken innebär det att domarna själva skapar den lagstiftning som man dömer efter, exempelvis om något är förenligt med fri konkurrens. Härvid man underlåter att ta hänsyn till socialetiska ställningstaganden i medlemslandet som exempelvis alkohol- och spelskador, det etiska i vinst på alkohol och spel osv. Domstolens uppgift bör begränsas till tvister om tillämpningen av grundläggande traktat mellan medlemmar och EU. Det bör inte få förekomma att domstolen kan upphäva av medlemsland i demokratisk ordning fattade beslut av regering eller parlament. Det är här inte fråga om ett underskott av demokrati utan ett rent odemokratiskt moment.
Ytterligare en svårighet är att förvaltningen, där alla ärenden bereds, är stor, förmodligen för stor vilket i sin tur hänger man med att gränsen mellan Eu och medlemsländernas kompetens är diffus. Detta medför att insyn saknas och internrevision blir så gått som omöjlig att genomföra. Denna elefantiasis ger också möjlighet till obehöriga påtryckningar från kapitalstarka intressen med stöd av lobbyister medan avståndet till medlemsländernas befolkningar blir oöverstigligt långt.
Även löneförmåner till befattningshavare och den realtiva isolering från den enskilde medborgarens verklighet som skapas i dessa EU-ghetton med eget socialt liv och egna värderingar kring den egna betydenheten bidrar till att skapa bilden av något långt borta, helt främmande. Margot Wallström får inte bli någon slags gisslan för att vi socialdemokrater skall hålla tyst.
Jag har inga lösningar men redan i dessa rader så har man skisserat problemet. Det är enligt min mening en bättre början än att förneka det katastrofala demokratiska underskottet i EU.
Jag tror att de flesta tycker att europagemenskap är något gott och att samarbete inom denna gemenskap är nödvändig. Det är inte här problemet ligger. Detta dock endast under förutsättning att man inte utmålar dem som är kritiska till olika delar av EUs utformning och förvaltning som fiender till EU-gemenskapen. Även Margot Wallström var inne på detta och sa att det måste bli ett slut på ja och nej. Men det är ju inte det som är frågan, eftersom de flesta i vart fall inom EU-kritiska socialdemokrater är för en europagemenskap, men en demokratisk sådan. Det är allvarligt när kritik av EUs strukturella brister besvaras med frågan är du för EU eller emot. Vad man då gör är att man bokstavligen lägger lock på all kritik vilket kommer att hämma hela utvecklingen av gemenskapen. Vad Margot Wallström och andra som oförbehållsamt ställer upp på EU borde göra är att istället lyssna på kritiken för att uppsnappa om det ligger något i den.
Det senaste exemplet på detta är hur man försöker genomdriva den nya konstitutionen. Visst är det sant som Margot Wallström framhöll, nämligen att det inte är odemokratiskt att låta konstitutionen ratificeras genom beslut av medlemsländernas parlament. Men nog ligger det en tanke om ett demokratiskt "underskott" i yttrandet av Irlands premiärminister: Jag begriper inte varför andra länder är så rädda för att låta folket säga sin mening. När den politiska ledningen öppet uttalar att man inte vågar behandla saken i folkomröstning därför att omröstningsutslag kan medföra motsatt beslut än vad parlamentet garanterat ger, så är man definitivt ute i demokratisk vidlyftighet. Vad man säger är ju att politikerna kommer att fatta ett annat beslut än det folket, dvs politikernas uppdragsgivare, tycker. I vart fall misstänker man att detta är läget och det läget vill man inte klarlägga! Kan man gissa att därmed grogrunden för förankring av EU bland medlemsländernas befolkningar är borttramsad? För att nu inte tala om tilltron till politiker. I det civila livet skulle sådant nämligen kallas trolöshet mot huvudman.
Vad jag förstår har inte ens Margot Wallström fattat - eller vill inte fatta - att frågan inte handlar om att förklara och förankra EU utan faktiskt att förändra EU. Jag skall peka på ett par problem som kommer att accentueras med att antalet medlemsländer ökar.
Även om EU-parlamentet fått ökat inflytande så handlar det om kosmetiska ändringar. Huvudinflytandet har fortfarande kommissionen. Och framtidsutsikten med den nya konstitutionen är att Sverige inte är garanterad insyn i dess verksamhet och att beslut kan fattas med majoritet. En avgörande fråga är att kommissionärernas och förvaltningens sfärer inte är avgränsade. I princip är det beroende av kommissionärens intresse och aktivitet hur utbredd verksamheten blir. Detta medför att EU onödigt blandar sig medlemsländernas inre förhållanden och genom ibland ganska uppseendeväckande och långtgående "direktiv". Detta blir för Sverige särskilt märkbart på områden där vi har annorlunda värderingar socialt, arbetsrättsligt och ekonomiskt än den kontinental-romerskkatolska kultursfären. Man borde alltså noga dra upp gränsen för vad EU skall göra och inte göra.
Samma sak gäller EG-domstolen, där nio manliga domare utan någon egentlig lagstiftning sitter och utifrån en närmast slagordsmässigt utformad text skall försöka bedöma om något förhållande är förenligt med EU-rätten. I praktiken innebär det att domarna själva skapar den lagstiftning som man dömer efter, exempelvis om något är förenligt med fri konkurrens. Härvid man underlåter att ta hänsyn till socialetiska ställningstaganden i medlemslandet som exempelvis alkohol- och spelskador, det etiska i vinst på alkohol och spel osv. Domstolens uppgift bör begränsas till tvister om tillämpningen av grundläggande traktat mellan medlemmar och EU. Det bör inte få förekomma att domstolen kan upphäva av medlemsland i demokratisk ordning fattade beslut av regering eller parlament. Det är här inte fråga om ett underskott av demokrati utan ett rent odemokratiskt moment.
Ytterligare en svårighet är att förvaltningen, där alla ärenden bereds, är stor, förmodligen för stor vilket i sin tur hänger man med att gränsen mellan Eu och medlemsländernas kompetens är diffus. Detta medför att insyn saknas och internrevision blir så gått som omöjlig att genomföra. Denna elefantiasis ger också möjlighet till obehöriga påtryckningar från kapitalstarka intressen med stöd av lobbyister medan avståndet till medlemsländernas befolkningar blir oöverstigligt långt.
Även löneförmåner till befattningshavare och den realtiva isolering från den enskilde medborgarens verklighet som skapas i dessa EU-ghetton med eget socialt liv och egna värderingar kring den egna betydenheten bidrar till att skapa bilden av något långt borta, helt främmande. Margot Wallström får inte bli någon slags gisslan för att vi socialdemokrater skall hålla tyst.
Jag har inga lösningar men redan i dessa rader så har man skisserat problemet. Det är enligt min mening en bättre början än att förneka det katastrofala demokratiska underskottet i EU.
Etiketter:
EU,
EU-kritiska socialdemokrater,
Margot Wallström,
socialdemokraterna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
