Företrädare för högeralliansen och alla deras vapendragare på de 100 borgerliga dagstidningarna med 3.000.000 gör sitt bästa för att ställa frågan med vem skall Mona Sahlin regera om hon får chansen 2010. Ja, en del slår brösttoner och förklarar att det är oanständigt om väljarna inte får reda på vilket alternativ som gäller.
Jag tror att de borgerliga megafonerna har i grunden fel. Ingen väljare är det minsta tveksam om att det blir en vänsterregering med något inslag av vänsterpartiet och miljöpartiet. Hur detta kommer att utformas och med eventuella ministerposter får naturligtvis valutslaget utvisa. Jag tror inte heller att man är det minsta tveksam om vad för politik man kommer att föra. Även om flera väljare kommer att bli otåliga i väntan tills ekonomin räcker för att genomföra de återställningar som behövs för att alla återigen skall kunna trivas i välfärdssverige. Detaljerna kommer naturligtvis att fastläggas vid senare regeringförhandlingar. Men ingen, ja jag säger ingen väljare tvekar på att därmed åren med omvänd-robin hood är definitivt slut. De rika har haft sin regering nu är det vanliga svenskar som tar över.
Dessutom höjs alliansprogrammet inför valet 2006 till skyarna. Det var ju bara ett enda stort snömos med slogans som visserligen på några enstaka punkter gav en antydan om riktningen, allt upphausat av den borgerliga pressen som underlät att utöva sin journalistiska plikt att ställa frågor göra analys. Det är alltså lögn och förbannad dikt när man påstår att där fanns ett färdigt program. Och på de punkter där enskilda partier profilerade sig så visade sig löftena var ganska luftiga när de senare ställdes inför högerregeringens kalla förhandlingar. Ta det stackars Kristdemokraterna som lovade fastighetsskatt på max 2000kr som blev 6000 och låt oss mörka samma partis löften om bensinskatt eller i abortfrågan.
Om det nu vore bra för vänsterlaget att redan nu ställa samman ett gemensamt vänsterprogram så som den borgerliga pressen ropar efter, så kan man fråga sig om de borgerliga skriverierna sker av välmening? Är man helt plötsligt bara snäll?
Frilandsjournalisten Anna Unsgaard ger i en artikel i Sydsvenskan 13/2 under rubriken "Lars Ohlys ursäkter håller inte" en fingervisning om det taktiska spelet. Anna Unsgaard är ingen vanlig "frilandsjournalist" då hon växlar mellan journalistiken och att vara talskrivare och politiskt ansvarig hos Fredrik Reinfeldt och då hennes man har fast anställning med samma funktion hos Anders Borg. Kan man tänka sig att något kommer från de slutna rummen där högeralliansens planer smids? Eller vad är det Anna Unsgaard suttit med maken, Anders B och Fredrik R och pokulerat ihop?
I artikeln frågar Anna Unsgaard insinuant om Mona Sahlins "motstånd att ge besked i regeringsfrågan" beror på att hon inte vill stå för svaret, "att låta svenskarna styras av bland andra den förre kommunisten Lars Ohly" Ränkerna inne i stats- och finansministerns slutna rum är m.a.o. att antingen skälla på Mona Sahlin därför att hon inte redovisar "med vem hon vill regera" och om hon gör det skälla på samma Mona Sahlin för att "hon vill regera ihop med en kommunist". Vilken finurlig rävsax!
Men inte nog med detta ty av artikelns ung 80 rader så handlar 60 om kommunistregimernas blodsdåd i olika terrorregimer främst Sovjetunionen, som var först att hitta på koncentrationsläger (vilket är fel ty det var en högerregering i gamla Sydafrika). Till Gulag skickades ca 30 miljoner ryssar, varav uppemot 3 miljoner dog... arbetsläger som slavar... svält tortyr kommunistterror... oräkneliga som dog av svält ... osv osv. Javisst är detta sant och en hemsk historia. Men vad har det med vänsterpartiet och Lars Ohly i dag att göra?
När jag själv en gång för 30 år sedan var med i Vpk så hade redan Jörn Svensson och Carl-Henrik Hermansson i grund gjort om det svenska Vpk. I studiecirkeln så läste vi socialistisk grundbok och Jörn Svenssons bok "Socialismens förnyelse. Om vår tids nödvändighet". Det var fråga om att socialism skulle byggas i demokrati och frihet, genom den sorts självständiga rörelse underifrån som präglade arbetarrörelsen i dess början och som senare fördes vidare av kvinnorörelsen, miljörörelsen och den internationella solidaritetsrörelsen. Jag skulle aldrig ha gått in i ett parti som förespråkade revolution och "arbetarnas dikatur". Och det fanns flera revolutionära alternativ att välja på, vilket bl.a. Jan Myrdal kan mera om.
Men jag är nu sedan länge socialdemokrat men jag har fortfarande kvar den tanke som var bestämmande när jag anslöt mig till vänstern, nämligen att kakan skall fördelas mer rättvist mellan medborgarna. Den dag som socialdemokraterna agerar utifrån ett annat grundkoncept så vill jag inte vara med. Egentligen tror jag att det är detta som är så provocerande för borgerliga journalister - eller spindoctors typ Anna Unsgaard - nämligen detta att man som vänster företräder en annan syn än där den egna vinsten blir utslagsgivande. Man försöker med allsköns hemska skräckhistorier ta poäng på vänstern. Tänk om man skulle belasta högeralliansen med allt alla högerdiktatorer haft för sig, alla kungar och prelater och överklassövergrepp. Anna Unsgaard skulle säkert tycka att man överdrev. Och när det gäller övergrepp så räcker helt fullt ut vad högerregeringen åstadkommer i dag:
* angrepp på fackföreningsrörelsen genom borttagande av avdragsrätten och den gemensamma solidariska fionansieringen av a-kassan och - om Maud Olofsson får bestämma - uppluckring av kollektivavtalsrätten
* förmögenhetsskattens borttagande och fastighetsskattens utjämning till samma för slott och koja
* sjukkasseersättningens minskning och maximering med angrepp på avtalsfriheten
* utförsäljningen av vår gemensamma egendom för att underminera en framtida välfärdsstat och överföra så mycket som möjligt av det som präglat det offentliga Sverige i privata händer
Några exempel i klar Milton Friedmansk anda att gynna kapitalet på de svagas bekostnad. Som KD-Odell och Filippa R säger: allt skall vinstutsättas - dvs de pratar litet finurligt om konkurrens.
Vi behöver alltså inte gå till några krystade historiska jämförelser för att se var hjärtat på politiker finns i dag. Och Anna Unsgaard är bara en till journalist maskerad högerpolitruck.
Visar inlägg med etikett Anna Unsgaard. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anna Unsgaard. Visa alla inlägg
torsdag 14 februari 2008
onsdag 2 januari 2008
Högerregeringens angrepp på arbetarna.
I en ledare skriver facktidningen Byggnadsarbetaren: "Sedan Sven-Otto Littorin tillträdde som arbetsmarknadsminister har minst 13 byggnadsarbetarefått sätta livet till på jobbet i Sverige. Det är bara att ta på sig besökshjälmen och åka upp med bygghissen på större bygge så förstår man varför. På ett bygge utsätts man för fallrisker, skärrisker, klämrisker, buller, damm och så här års fukt, snö och kyla. Varje år anmäls över 3 000 allvarliga olyckor på byggarbetsplatser i Sverige... Naturligtvis har alla ett ansvar för att hindra olyckor; arbetsgivare, fack och varje enskild byggnadsarbetare. Men inget fungerar utan lagar och regler. Och lagarna må vara tydliga och skarpa, men de fungerar knappast om inte någon ser till att de efterlevs. Därför är det märkligt att Arbetsmiljöverket, som ska se till att lagarna efterlevs, nu genomgår ett ordentligt stålbad. Regeringen har beslutat att banta Arbetsmiljöverket med 157 miljoner kronor på tre år. Det innebär att minst var fjärde byggarbetsmiljöinspektör måste bort. Den högst ansvarige för Arbetsmiljöverket är arbetsmarkanadsministern Sven-Otto Littorin. Han ser inte något samband mellan Arbetsmiljöverkets anslag och antalet olyckor. Han tycker heller inte att regeringen i dag direkt kan göra mer för att minska antalet olyckor. För regeringen är den allra viktigaste frågan att fler människor ska ut i jobb. De omfattande förändringarna av a-kassan, som så många byggnadsarbetare fått känna av, är ett led i detta. Hur tänker ministern egentligen?"
I samma av nummer av Byggnadsarbetaren kan citeras ur nyheterna:
* De 130 kinesiska byggnadsarbetarna på Fanerduns mässhallsbygge i Kalmar fick dela på 14 toaletter. Något som ledde till att arbetarna även tvingades använda skogen som toalett.
* Bland annat har Rikskriminalpolisen fått in uppgifter om estniska medborgare som arbetat i byggbranschen i Stockholm. De har fått avtalsenliga löner på 170 kronor i timmen. Men när de rest tillbaka till Estland har de tvingats lämna större delen av lönen till kriminella organisationer.
* En 45-årig elektriker fick en järnbalk i huvudet på en byggarbetsplats i Göteborg i morse. Mannens tillstånd är kritiskt.
* Vanliga, enkla andningsskydd räcker inte vid asbestsanering. Det är en av de främsta orsakerna till att hundratals svenskar fortfarande insjuknar i dödliga sjukdomar som orsakats av asbest varje år.
* Antalet olyckor på Hallandsåsbygget har ökat det senaste året. Olyckorna är fler än de uppställda arbetsmiljömålen.
Mot bakgrunden av olyckorna så är Byggnadsarbetarens fråga "hur tänker Littorin egentligen?" verkligen motiverad. Men det tycker inte frilandsjournalisten (?) Anna Unsgaard som vässat pennan på opinionssidan i "oberoende liberala" regeringsorganet Sydsvenskan 2/1. Under rubriken "Politiken kan inte bestämma allt" så avhånar hon alla försök att lagstiftningsmässigt försöka ange ramar för mänskligt handlande. Det skulle vara synd om infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) som blir tillfrågad vad man kan göra ytterligare för att minska antalet döda i trafiken. "Men istället för att ta eget ansvar i trafiken kräver vi svar från politikerna och fler mitträcken. Själva är vi UPA. Utan Personligt Ansvar... Samma sak gäller inom delar av byggbranschen. Byggdöden är politikers fel. Nyligen slog tidningen Byggnadsarbetaren fast att sedan arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (M) tillträdde har tretton byggnadsarbetare dött ... Littorin menar å sin sida att det yttersta ansvaret ligger hos arbetsgivaren och att vi har tillräckliga lagar. Tidningen kontrar med att ministern skjuter ifrån sig ansvaret. - Men är det ministerns fel som tvingar arbetaren att trappa upp tempot på byggena och sätta säkerheten på spel?... Vad är nästa steg i UPA? Skall vi ha en lampa i kundvagnen som blinkar när vi plockat varor för mer än 1000 kr? Annars kanske vi förköper oss."
Så säger alltså Anna Unsgaard, som jämställer i olycksfall döda byggnadsarbetare med att hon kan förköpa sig p.g.a sina goda inkomster. Kan man vara osmakligare och inte ta personligt ansvar för det man skriver. Gäller alla medel UPA när man skall försvara högerregeringens ministrar?
Att en journalist i en borgerlig tidning kan skriva nästan vad som helst är redan exemplifierat men Anna Unsgaard är ju dessutom så dumt okunnig. När det gäller trafiken så är alla experter överens om att det är de höga hastigheterna som är främsta olycksanledningen. Där kan politikerna göra en hel del, nämligen bl.a. skärpa hastighetsbegränsningar, avsätta ytterligare medel att övervaka trafiken och överväga ytterligare bestraffningsåtgärder. Man kan alltså med fog fråga politikerna vad de är beredda att göra för att hos enskilda inskärpa personligt ansvar för hur man kör bil.
När det gäller Littorin tycks Anna Unsgaard antingen haft mössan neddragen över både ögon och öron det sista året eller också ljuger hon bara rent ut? Vad detta handlar om är nämligen detta: Sedan sommaren 2007 fungerar Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet och drygt en 1/3 av verksamheten har avvecklats och den enastående kunskapsbank i arbetsmiljöfrågor som finns lagrad uppdateras inte längre kontinuerligt. Arbetsmiljöverket har vidare fått sitt anslag neddraget och därför tvingats att kraftigt skära ned sin verksamhet.
Den 3 november 2007 skrev överläkaren Anna Blomqvist, styrelsemedlem i Svensk yrkes- och miljömedicinsk förening, en artikel i Sydsvenskan - gu'bevars - "Arbetsmiljön hotas" apropå att högerregeringen skulle lägga ned Arbetslivsinstitutet och begränsa Arbetsmiljöverkets uppdrag. Istället för att avveckla bör man utveckla en instans som på ett nationellt plan svarar för att forskning och kunskap om arbetsmiljö och hälsa tillämpas. Hon summerade: "Man menar att ansvaret för den goda arbetsmiljön främst är en fråga för parterna på arbetsmarknaden och ger Arbetsmiljöverket ett mer begränsat uppdrag i framtiden. Arbets- och miljömedicinen har liksom Vägverket en nollvision. Våra erfarenheter är att om det saknas polis, så avtar intresset att följa lag och vett. Tyvärr behövs det poliser och fartkameror för att stoppa fortkörarna på vägarna och likadant är det ute på arbetsplatserna. Tillsyn, utbildning och forskning på arbetsmiljöområdet bör utvecklas - inte avvecklas. Jag undrar slutligen vad statsminister Fredrik Reinfeldt i valrörelsen menade med att de nya moderaterna är det nya arbetarpartiet. De reformer som aviseras leder till en försämring av arbetsmiljö och arbetarskydd samt till att dra undan mattan för de drabbade i den grupp som Fredrik Reinfeldt säger sig värna om."
Tillsammans med högerregeringens åtgärder mot a-kassorna och fackföreningarna är detta ett samlat angrepp på arbetstagarna från högerregeringens sida påhejade av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Anna Unsgaards artikel är bara en billig variant i denna kampanj.
Man börjar faktisk fundera över hur sådana här dumheter kommer till. Är det möjligen så att Anna Unsgaard är identisk med den person med samma namn som är pressekreterare hos finansministern Anders Borg? Hon lär dessutom vara gift med pressekreterare hos statsministern Fredrick Reinfeldt Edvard Unsgaard. Hela familjen moderatanställd alltså. Men varför i så fall använda titeln "frilansjournalist"? Och detta flera månader efter upphöjandet till regeringskansliet? Ja det kan man i alla fall säga, att skriverierna i regeringsorganet Sydsvenskan tydligen är förankrade högt upp i regeringshierarkin. Det skulle möjligen förklara en del av dumheterna men knappast Sydsvenskans påstådda policy som "oberoende liberal".
I samma av nummer av Byggnadsarbetaren kan citeras ur nyheterna:
* De 130 kinesiska byggnadsarbetarna på Fanerduns mässhallsbygge i Kalmar fick dela på 14 toaletter. Något som ledde till att arbetarna även tvingades använda skogen som toalett.
* Bland annat har Rikskriminalpolisen fått in uppgifter om estniska medborgare som arbetat i byggbranschen i Stockholm. De har fått avtalsenliga löner på 170 kronor i timmen. Men när de rest tillbaka till Estland har de tvingats lämna större delen av lönen till kriminella organisationer.
* En 45-årig elektriker fick en järnbalk i huvudet på en byggarbetsplats i Göteborg i morse. Mannens tillstånd är kritiskt.
* Vanliga, enkla andningsskydd räcker inte vid asbestsanering. Det är en av de främsta orsakerna till att hundratals svenskar fortfarande insjuknar i dödliga sjukdomar som orsakats av asbest varje år.
* Antalet olyckor på Hallandsåsbygget har ökat det senaste året. Olyckorna är fler än de uppställda arbetsmiljömålen.
Mot bakgrunden av olyckorna så är Byggnadsarbetarens fråga "hur tänker Littorin egentligen?" verkligen motiverad. Men det tycker inte frilandsjournalisten (?) Anna Unsgaard som vässat pennan på opinionssidan i "oberoende liberala" regeringsorganet Sydsvenskan 2/1. Under rubriken "Politiken kan inte bestämma allt" så avhånar hon alla försök att lagstiftningsmässigt försöka ange ramar för mänskligt handlande. Det skulle vara synd om infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) som blir tillfrågad vad man kan göra ytterligare för att minska antalet döda i trafiken. "Men istället för att ta eget ansvar i trafiken kräver vi svar från politikerna och fler mitträcken. Själva är vi UPA. Utan Personligt Ansvar... Samma sak gäller inom delar av byggbranschen. Byggdöden är politikers fel. Nyligen slog tidningen Byggnadsarbetaren fast att sedan arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (M) tillträdde har tretton byggnadsarbetare dött ... Littorin menar å sin sida att det yttersta ansvaret ligger hos arbetsgivaren och att vi har tillräckliga lagar. Tidningen kontrar med att ministern skjuter ifrån sig ansvaret. - Men är det ministerns fel som tvingar arbetaren att trappa upp tempot på byggena och sätta säkerheten på spel?... Vad är nästa steg i UPA? Skall vi ha en lampa i kundvagnen som blinkar när vi plockat varor för mer än 1000 kr? Annars kanske vi förköper oss."
Så säger alltså Anna Unsgaard, som jämställer i olycksfall döda byggnadsarbetare med att hon kan förköpa sig p.g.a sina goda inkomster. Kan man vara osmakligare och inte ta personligt ansvar för det man skriver. Gäller alla medel UPA när man skall försvara högerregeringens ministrar?
Att en journalist i en borgerlig tidning kan skriva nästan vad som helst är redan exemplifierat men Anna Unsgaard är ju dessutom så dumt okunnig. När det gäller trafiken så är alla experter överens om att det är de höga hastigheterna som är främsta olycksanledningen. Där kan politikerna göra en hel del, nämligen bl.a. skärpa hastighetsbegränsningar, avsätta ytterligare medel att övervaka trafiken och överväga ytterligare bestraffningsåtgärder. Man kan alltså med fog fråga politikerna vad de är beredda att göra för att hos enskilda inskärpa personligt ansvar för hur man kör bil.
När det gäller Littorin tycks Anna Unsgaard antingen haft mössan neddragen över både ögon och öron det sista året eller också ljuger hon bara rent ut? Vad detta handlar om är nämligen detta: Sedan sommaren 2007 fungerar Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet och drygt en 1/3 av verksamheten har avvecklats och den enastående kunskapsbank i arbetsmiljöfrågor som finns lagrad uppdateras inte längre kontinuerligt. Arbetsmiljöverket har vidare fått sitt anslag neddraget och därför tvingats att kraftigt skära ned sin verksamhet.
Den 3 november 2007 skrev överläkaren Anna Blomqvist, styrelsemedlem i Svensk yrkes- och miljömedicinsk förening, en artikel i Sydsvenskan - gu'bevars - "Arbetsmiljön hotas" apropå att högerregeringen skulle lägga ned Arbetslivsinstitutet och begränsa Arbetsmiljöverkets uppdrag. Istället för att avveckla bör man utveckla en instans som på ett nationellt plan svarar för att forskning och kunskap om arbetsmiljö och hälsa tillämpas. Hon summerade: "Man menar att ansvaret för den goda arbetsmiljön främst är en fråga för parterna på arbetsmarknaden och ger Arbetsmiljöverket ett mer begränsat uppdrag i framtiden. Arbets- och miljömedicinen har liksom Vägverket en nollvision. Våra erfarenheter är att om det saknas polis, så avtar intresset att följa lag och vett. Tyvärr behövs det poliser och fartkameror för att stoppa fortkörarna på vägarna och likadant är det ute på arbetsplatserna. Tillsyn, utbildning och forskning på arbetsmiljöområdet bör utvecklas - inte avvecklas. Jag undrar slutligen vad statsminister Fredrik Reinfeldt i valrörelsen menade med att de nya moderaterna är det nya arbetarpartiet. De reformer som aviseras leder till en försämring av arbetsmiljö och arbetarskydd samt till att dra undan mattan för de drabbade i den grupp som Fredrik Reinfeldt säger sig värna om."
Tillsammans med högerregeringens åtgärder mot a-kassorna och fackföreningarna är detta ett samlat angrepp på arbetstagarna från högerregeringens sida påhejade av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Anna Unsgaards artikel är bara en billig variant i denna kampanj.
Man börjar faktisk fundera över hur sådana här dumheter kommer till. Är det möjligen så att Anna Unsgaard är identisk med den person med samma namn som är pressekreterare hos finansministern Anders Borg? Hon lär dessutom vara gift med pressekreterare hos statsministern Fredrick Reinfeldt Edvard Unsgaard. Hela familjen moderatanställd alltså. Men varför i så fall använda titeln "frilansjournalist"? Och detta flera månader efter upphöjandet till regeringskansliet? Ja det kan man i alla fall säga, att skriverierna i regeringsorganet Sydsvenskan tydligen är förankrade högt upp i regeringshierarkin. Det skulle möjligen förklara en del av dumheterna men knappast Sydsvenskans påstådda policy som "oberoende liberal".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
