Jobbskatteavdraget ger orättvis beskattning och inte ett enda nytt jobb.

Inte ett enda nytt jobb
En av högerregeringens och de borgerliga tidningarnas upprepade huvudteser är att motivet till jobbskatteavdraget är det som kallats arbetslinjen, nämligen att fler ska arbeta och betala skatt. Och det låter ju bra. Det är bara det att inte en enda undersökning kunnat bestyrka att jobbskatteavdraget gett ett enda nytt jobb.

Istället har arbetslösheten ökat
Verkligheten visar ju istället på en större arbetslöshet än när högerregeringen tillträdde. Detta gäller även om man beaktar att konjunktursvängningen har del i arbetsnedgången. Detta är naturligtvis en pinsam del av verkligheten. Det är därför som ninistrarna och de borgerligt betalda journalisterna med allt högre röst och allt större bokstäver försöker besvärja denna besvärliga verklighet. Någon arbetslinje finns alltså inte och det som kallas jobbskatteavdrag är bara en orättvis beskattning av gamla, sjuka och arbetslösa.

Orättvisan – svart på vitt
Man påstår också att oppositionens och pensionärsorganisationernas påstående att beskattningen är orättvis mot de gamla, de arbetslösa och de sjuka inte skulle vara riktigt. Men det är bara att gå till Skatteverkets preliminärskattetabeller så finner man siffror på denna märkliga skillnad, nämligen att en löntagare betalar mycket mindre skatt än en pensionär, arbetslös eller sjuk i samma inkomstläge.

Och visst får pensionärerna betala delar av jobbskatteavdraget
Det varierar från några hundra till några tusen i månaden. Detta även om man beaktar schablonavdraget. På detta sätt får pensionärer, arbetslösa och sjuka bidra till ”jobbskatteavdragets” finansiering. Reinfeldts borgerliga regering är också först och ensam i hela världen med att införa en så orättvis beskattning. Tror du mig inte så gå till Skatteverkets tabeller och se efter själv. Där finns det svart på vitt vad än borgerliga politiker försöker inbilla oss.

Reinfeldtregeringen ökar klyftorna
Den fjärdedel av Sveriges befolkning som har de högsta inkomsterna har fått hälften av de borgerliga skattesänkningarna, dvs drygt 40 miljarder, medan den fjärdedel som har de lägsta inkomsterna endast fått sex procent, dvs knappt 5 miljarder. Detta innebär i praktiken att män gynnats framför kvinnor, friska framför sjuka och löntagare framför pensionärer och arbetslösa. M.a.o. har den borgerliga regeringen ökat det utanförskap som man lovbade minska. Dessutom har ekonomin undergrävts genom att fortsatta skattesänkningar möjligggjorts bara genom en rekordstor upplåning av över 100 miljarder. Borg har därigenom slagit rekord och överträffat Ann Wibbles krisupplåning i den förra borgerliga regeringen.