GO HOME LAVAL OCH DINA LÖNEDUMPARKOMPISAR - ÄVEN BALTISK ARBETSKRAFT HAR RÄTT TILL SVENSKA LÖNER I SVERIGE!

Lavalmålet - en gränsmarkering gentemot borgerligheten
Laval-målet blev ju aktuellt genom Arbetsdomstolens avgörande i skadestånddelen, vilket jag kommenterade i förrgår "Laval - dags att kvälja dom och göra uppror mot juristväldet" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=37761). På den har jag fått en hel del kommentarer, en del av den karaktären att jag tagit bort dem därför att de bara innehållit skällsord eller utan att argumentera i sak varit kränkande. Men det finns flera andra som vittnar om att Laval innehåller sprängstoff och en gränsmarkering gentemot borgerligheten.

Stämmer med vad Peter Wolodarski skrev i DN
Apropå hans skriverier så konstaterade jag att detta var borgerligheten i ett nötskal
* lagen skall användas för att tämja fackföreningar
* strejk och blockad är trakasserier av arbetsgivarna
* den svenska modellen måste vi bejaka i valtider men är inget vi vill ha
* den fria rörligheten är viktig och även med lönedumpning
* lönedumpning är bra och pressar facken att acceptera lägre löner

Intressant hur detta inte kommer fram i högerregeringens retorik menväl i den verkligen den skapar:
* Littorin och Reinfeldt påstår sig älska kollektivavtal men gör inte ett vitten för att inom EU ens ta upp en diskussion om följderna av Laval-domen. Det var intressant och se hur samtliga borgerliga ministrar gick ut med dubiösa uttalanden i samband med både Vaxholm och "Salladsbaren" där detta med kollektivavtal ställdes på sin spets. Inte heller har någon i högerregeringen än gått ut och fördömt kringåendet av både kollektivavtal och LAS när företag avskedar anställda och erbjuder dem anställning i s.k. bemanningsföretag.
* Reinfeldt och Borg ger Svenskt Näringsliv och bankdirektörer ett och annat stick men garanterar ändå ökade skattesänkningar och är ganska tama i detta att ordna restriktioner och kontroll av den finansiella verksamheten samt minskar resurserna till bekämpande av den ekonomiska brottsligheten.
* Reinfeldt och högerregeingen påstår sig värna om den svenska modellen men har samtidigt avskaffat skattefrihet för fackavgift och slagit hårt mot A-kassorna så att facken drabbats av stora medlemsförluster och också drivit ut över en halv miljon arbetstagare ur kassorna så att de nu vid arbetslöshet är hänvisade till socialbidrag.

Solidaritet är att inte skapa B-lag med sämre arbetsvillkor
Nu åter till bloggkommentarer. Någon har pratat om att alla i svenska samhället har måst acceptera ökad konkurrens utom byggnadsarbetarna som rädda försökt omgärda sig med en mur för att skydda sina privilegier. Man har insinuerat att egentligen rör sig om ett GO home motiverat av bristande solidaritet med baltiska byggnadsarbetare. Nu är detta naturligtvis en fräck osanning. Ingen i facket vill hindra baltiska (eller andra) byggnadsarbetare att komma hit och tjäna sitt levebröd i enlighet med den fria rörlighet som gäller i EU. Men eftersom de kommer hit så skall svenska arbetsvillkor och löner naturligtvis gälla, liksom exempelvis lettiska villkor i Lettland. Detta är verklig solidaritet att inte låta arbetare från andra länder bli ett B-lag och arbeta i Sverige på sämre villkor. Och det är detta som den fackliga kampen alltid gått ut på att stoppa svartfotstransporter och enigt kräva bra arbetsvillkor för alla.

Jobbtrafficking
De som argumentera på det här sättet försöker få det att framstå som om man månar om gästarbetarna. Men då döljer man ju var förtjänsten av denna lönedumpning hamnar. Naturligtvis är det de utländska företagen, som exempelvis Laval, som tjänar på att betala sämre löner och ha sämre arbetsvillkor i övrigt. Dessutom så snedvrids faktisk konkurrensen när utländska företag kan lönedumpa och därigenom sänka sina kostnader. Det visar sig också att alla som argumenterar på det här sättet, liksom Wolodarski, hör hemma på den borgerliga kanten.

Svenskt Näringsliv sparkar sig själv i ändan
Svenskt Näringsliv och de borgerliga partierna har till alla delar stött de utländska företagens jobbtrafficking. Svenskt Näringsliv har t.o.m. garanterat alla rättegångskostnader och svarat för erforderlig juridisk assistans. Man har kortsiktigt hoppats på att slå ännu slag mot fackföreningarna och försvaga dem. Samtidigt är det ju ovanligt korkat ty i och med snedvridningen av konkurrensen till förmån för de utländska företagen så slår i långa loppet en stark rekyl mot många av Svenskt Näringslivs företag.

Vi i vänstern måste fundera över framtiden
Som jag sa i min förra blogg så måste vi fundera över vad vi skall göra. Vad jag förstår måste vi antingen komma på ett sätt att neutralisera detta att EU används för att bakbinda facket med full frihet för arbetsgivarna. Kanske kan vi när företagen fattat rekylen få hjälp av dem! Eller också ändra på reglerna i EU framförallt ändra dess odemokratiska element domstolen. Helt enkelt blåsa perukerna av juristpapisterna! Annars kan vi inte stanna kvar om vi inte tänker odla en masochism till utplåning.