För någon tid sedan skrev jag bloggen Hur många milliarder skall det kosta för att få en hingst in i det kungliga stallet? (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=40545). Nu skriver flera om att en unken kvinnosyn i kungahuset. På DNdebatt skriver prästen Annika Borg 22/4 ”Victoria måste tänka om när det gäller bröllopet”( http://www.dn.se/debatt/victoria-maste-tanka-om-nar-det-galler-brollopet-1.1081597): Brudöverlämning, som Victoria och Daniel planerar har sina rötter i en omodern syn på jämställdhet. Brudparets önskemål är att kronprinsessan Victoria den 19 juni ska ledas in i Storkyrkan av sin pappa, kungen. Han ska sedan överlämna henne till Daniel. Om det blir så till slut, bryter kungahuset mot svensk tradition och Svenska kyrkans ordning som säger att brudparet ska gå uppför altargången tillsammans. Denna gamla tradition visar att kvinnan är myndig att fatta egna beslut och står bredvid sin man av fri vilja. Frågan är central för kyrkan och djupt symbolisk. Vi lever förvisso i en tid med individuella vigslar och trender och yta. Dessa inslag behöver inte kungahuset bidra till att förstärka.
Borde inte pappa Westling få överlämna unghingsten istället?/strong> Man kan fråga sig varför pappa Westling inte istället skall överlämna Daniel, numera upphöjd till prins, till kronprinsessan och hovet för vidare inpassning i det kungliga giftermålet? Heidi Avellan i Sydsvenskan är 23/4 inte så radikal men tycker att eftersom skattebetalarna betalar notan för både klänningen och fracken och allt det andra så är ”Brudöverlämning – Fel, folkets prinsessa (http://www.sydsvenskan.se/opinion/heidiavellan/article794068/Fel-folkets-prinsessa.html): Om kungen leder upp Victoria till en väntade Daniel Westling blir det dubbelfel: det går emot den tradition som monarkin försvaras med och uttrycker en medeltida syn på ställningen mellan kvinna och man... så länge Sverige är en monarki och kronprinsessan gifter sig och skattebetalarna plockar upp notan så går det att ställa krav. Som att ceremonin inte uttrycker en unken kvinnosyn. Man kan dock fråga sig om detta med en medeltida tradition av brudöverlämning egentligen inte i ett nötskal fångar den större frågeställningen: Är inte hela jippot med en privilegierad kungafamilj i statsledningen något ganska förlegat?
Heltäckande slöja är det något för ett jämställt land som Sverige?
I samma Sydsvenska skriver Mats Skogkär om ”Förargelsens tyg” (http://www.sydsvenskan.se/opinion/signerat/matsskogkar/article794070/Forargelsens-tyg.html) appropå förslagen om lagstiftning i Belgien och Frankrike: Burka och nikab är uttryck för religiöst förtryck av kvinnor. De är plagg som symboliserar kvinnors underordning. Det hindrar inte att det finns kvinnor som vill klä sig i heltäckande slöjor. Det bör de få göra också på gator och torg... I despotier som Saudi¬arabien och Iran kontrollerar polisen att kvinnor är tillräckligt täckta. Skall polisen i Europas demokratier ha till uppgift att se till att kvinnor är tillräckligt avtäckta? Det är ingen lyckad lösning.
Säljer Sydsvenskan för lätt vår syn på just jämställdhet?
Man håller gärna med Mats Skogkär att vi skall vara toleranta mot andras vanor och kultur och inse att det kan vara ett bidrag till våra traditioner. Och jag kan hålla med om att det inte vore lyckligt om vi skulle behöva klädpoliser. Men Sydsvenskan gör saken litet för lätt för sig. Utgångspunkten i det här fallet är ju just att det handlar om kvinnors underordning. Och om man inte går emot det så tillåter man denna åsikt att utan motstånd tränga in i det svenska samhället. Det vore ovälkommet – även för mertalet muslimska invandrare som lever ett mer upplyst liv än ursprungslandets patriarkala traditioner. Mats Skogkär mörkar också de svåra frågorna om ”förargelsens tyger” skall accepteras hos statliga tjänstemän, domare, advokater, tendläkare, sjuksköterskor, lärare osv. Än mer komplicerat blir det om arbetsgivare exempelvis inom handeln måste acceptera att anställda bär de nämnda plaggen – eller skall det anses var diskriminering att kräva att ansiktet inte är täckt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar