En människa - en röst, nja röster går ju att köpa...

Greiders tankar
Han med det poetiska håret och nyvässade pennan på Dalademokraten, Göran Greider, har 20/2 skrivit ned sina tankar "Det moderata valfusket har en ideologisk komponent" (http://www.dalademokraten.se/sida/id/108493/): Det är svårt att inte associera till företag och entreprenörer när moderaterna i Stockholm nu skakas av skandalen med köp av medlemmar. Att politiker värvar medlemmar och betalar deras medlemskap är ju minst sagt företagssamt - de moderata riksdagskandidaterna har enkelt investerat långsiktigt i en välbetald riksdagsplats... Men frågan återvänder envist: Finns det någon ideologisk komponent i detta? Jag tror ju att det gör det. Ett parti som värderar marknaden högre än något annat, och helst ser att politiken makar på sig så mycket som möjligt till förmån för denna marknad... En människa - en röst. Det betyder att den lågavlönades röst är lika mycket värd som miljardärens när de går och röstar. I marknadssamhället är det däremot miljardären som har större inflytande. Men vad händer om miljardären använder sina större resurser för att köpa röster?

Inte härdsmälta för demokratin men är den inte på god väg?
Nu stryker Göran Greider över litet efter att ha talat om den demokratiska härdsmältan i Italien där mediemogulen Berlusconi styr politiken: Då klappar politiken samman. Demokratin invaderas av ett för den väsensfrämmande system: penningens... Någon sådan härdsmälta är det inte fråga om här. Men den moderata skandalen i Stockholm har onekligen idépolitiska innebörder. Men är vi inte ändå på god väg?

Mediahegemoni
Borgerlig tidningshegemoni med drygt 100 borgerliga dagstidningar som inför val dagligen i 3.000.000 ex producerar alliansvänliga valbroschyrer mot 16 vänstertidningar med 600.000 ex. Och ett otal reklamfinansierade TV-kanaler med klar borgerlig profil. Är inte detta något av samma sak som i Italien, nämligen en mediaktör där dirigenten är den sittande regeringen. Även om det inte är en politisk härdsmälta så är det ett demokratisk problem av rang som ingen journalist av hänsyn till nuvarande eller blivande arbetsgivare tycks vilja diskutera.

Utförsäljning och avreglering
Utförsäljningen av offentlig egendom och s.k. avreglering som gör att vi själva genom staten avhänds bestämmanderätten över sjukvård, omsorg, skolor, jänväg, elmarknad, vatten och avlopp. Nämn vad som inte finns med på den långa listan med resultatet att vi skall springa runt i den kapitalistiska djungeln för att överallt vara lönsamma för en rad kapitalister som från vagga till grav skall tjäna pengar på oss. Det talas vitt och brett om entreprnörsanda men vad man inte talat om är att vi tappar kontrollen öven hela den offentliga förvaltningen genom att förvaltningsenheter upphandlas utifrån. Både själva verksamheten, planeringen av den och bestämmandet över den frånhänds på så sätt den politiska makten. Överhuvudtaget skall ju politiker - enligt högerregeringen och dess sponsor Svensk Näringsliv - ha så litet makt som möjligt så att så många som möjligt kan få vinst av ditt liv.

Utarmning
Utarmningen av de sociala allmänna försäkringssystemen till förmån för privata lösningar, vilket även detta överför oss medborgare till rankingen för lönsamma objekt. De som har råd med försäkringarna skall garanteras särskilda vip-väntrum för snabbare behandling och slippa konfronteras med oss vanliga. Genom detta system med ständigt berikande av de redan välförsedda ställs en stor grupp utanför. De hänvisas till låglönejobb i serviceuppdrag till den välsituerade skaran medborgare som dessutom för att de skall fullgöra sina arbetsgivaruppgifter för dessa får skatteavdrag för hushållstjänster mm.

Unik cynism i hela världen
Ett utslag av denna utarmning är att man systematiskt sedan maktövertatgandet 2006 tagit ut mer skatt av de mindre bemedlade, såsom pensionärer, sjuka och arbetslösa, allt för att sänka skatterna för de välbesuttna. Sålunda har 60 procent av högerregeringens skattesänkningar gått till den rikaste fjärdedelen av befolkningen. Och en blick i Skatteverkets tabeller visar med all önskvärd tydlighet hur pensionärer, sjuka och arbetslösa beskattas hårdare än löntagare. Något som lär vara en unik cynism i hela världen. Och nu strax före valet då talar man hemlighetsfullt om att pensionärer står på tur "om det ekonomiska läget blir tillräckligt bra". Detta lovar man pensionärer som under den gångna mandatperioden betalat 10.000-tusentals kronor varje år mer än löntagare för samma inkomst! Detta liknar alltför mycket detta att köpa röster - men denna gång sker det på kredit. Skam går på torra land.

Röstköp kan ske på annat sätt än med pengar!
Schlingman har konstaterat att kvinnor inte gillar högerregeringen. Alltså måste moderaterna göra ett genusköp. Och vad hittar man då? Minns att man är överklassens förlängda arm. Jo, man hittar på att man tänker hota sina sponsorer inom Svensk Näringsliv med kvotering om de inte skärper sig och bättre tar vara på den kvinnliga begåvningsreserven. Så nu kommer dörrarna på ett eller annat sätt öppnas för 2 till 300 kvinnor bland näringslivets toppar. Alltså ett gansk futtigt röstköp men det är väl så feministiskt en högerman kan tänka att sträcka sig. Det är väl bäst att glömma socialdemokraternas krav på att lönemässigt uppvärdera lågavlönade kvinnodominerade arbeten, särskilt inom offentliga sektorn. Sådan typ av feminism avfärdas av högerregeringen eftersom det kräver att det betalas ordentligt med skatt. Och med sådan feminism kan man ju inte samtidigt sänka skatten.

Vad tycker du? Vilket samhälle vill du ha?