fredag 29 januari 2010

En kulturminister som inte kan läsa innantill och avsiktligt utnyttjar Förintelsen i politiskt syfte.

Kampanj mot Ilmar Reepalu såsom socialdemokratiskt kommunalråd.
I det malmöbaserade regeringsorganet Sydsvenskan har man lyckats leja kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att tillsamman med M-riksdagsmannen Olof Lavesson i dag 29/1 utropa "Ansvarslöst Reepalu" (http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article624972/Ansvarslost-Reepalu.html). Hon har ju aldrig utmärkt sig genom självständigt tänkande men hade nu skjuts på vägen av en rad liberala skribenter på Newsmill som anklagat Ilmar Reepalu för både antisemitism och förakt för judar. Också jag har skrivit på Newsmill "Vad är det för getingsvärm som ilsket surrar om antisemitism på
Newsmill?" (http://www.newsmill.se/artikel/2010/01/28/vad-r-det-f-r-getingsv-rm-som-ilsket-surrar-om-antisemitism-p-newsmill). I Sydsvenskan har man också bäddat dels med en vinklad nyhetsartikel under rubriken "Ilmar Reepalu tar åter kålsuparteorin till hjälp", som inte finns intagen i nättidningen, och "kultur"-journalisten Lars Åbergs "Tystnaden i Stadshuset" (http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article624903/Tystnaden-i-Stadshuset.html) med det uppseendeväckande påståendet att Reepalus mening var "att de judar som trakasseras och hotas har sig själva att skylla eftersom de inte tillräckligt klart har tagit ställning mot Israels politik."

Vantolkningarna ett led i valdebatten
Detta är ett så skamlöst angrepp att man baxnar och ingen tycks vara intresserad av vad Imar Reepalu i verkligheten sagt i intervjun som finns i Skånska Dagbladet
(http://www.skanskan.se/article/20100127/MALMO/701269748/1056/MALMO). Man drar sig inte för att både skära bort Reepalus vägande för och emot, utan gör också helt egna tolkningar som läggs i Reepalus mun. Denna skamlösa hantering sker uppenbarligen i syfte att få Ilmar Reepalu att framstå som en antisemit och en person som underblåser motsättningar i Malmöregionen. Och vad räknar man då med om inte rent partipolitiska vinster? Att Sveriges största morgontidning i Sydsverige kallt söker hetsa mot det socialdemokratiska kommunalrådet är ju bara en följd av målsättningen för Heidi Avellans "oberoende liberala" valbroschyr för alliansen.

”Öppen dialog”
I kulturministerns artikel beskrivs en bakgrund med Förintelsen, hatbrott och att man söker skapa en "öppen dialog och nära relationer med båda sidor i konflikten”, dvs allmänna uttalanden som alla socialdemokrater skriver under på. Men här tas de till bakgrund för ett angrepp på Ilmar Reepalu vars uttalanden betecknas som ”problematiska”. Man t.o.m. har mage att mot Ilmar Reepalu åberopa det motto som socialdemokraterna i Malmö formulerat, nämligen mångfald, möten, möjligheter. Och detta av en Skånehöger som verkligen inte tillämpat detta motto, se senast i Vellinge.

Gazakriget och Davis Cup
Man gör också Ilmar Reepalu ansvarig för att matchen 6-8 mars 2009 fick spelas inför tomma läktare: ”.. inte första gången Reepalu arbetar för ett ensidigt skuldbeläggande av Israel”. Nu var det inte så att Reepalu ”ensidigt la någon skuld” menväl att han ungefär en månad efter krigsslutet sade sig förstå att människor reagerade, demonstrerade och arbetade för att stoppa matchen. Hans
förståelse grundade sig på de bilder och artiklar vi fått genom svenska borgerliga media (http://www.dn.se/nyheter/varlden/israeliska-soldater-vittnar-om-brutalitet-i-gazakriget-1.911597). I det 22 dagar långa kriget dödades enligt Amnesty International minst 1.300 palestinier och över 5.000 skadades. Israel förlorade under kriget tio soldater och tre civila. Förstörelsen i Gaza var så gott som total. Dessa siffror säger visserligen inte allt i skuldfrågan, men är underlag för den i svensk press förekommande uppfattningen att det rörde sig om en massiv, kollektiv bestraffning av Gazas befolkning och över 1000 svenska kulturarbetare gick ut 9/1 2009 ut med uppropet "Stoppa massakern i Gaza!" (http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/stoppa-massakern-i-gaza-1.480113). Nog hade Ilmar Reepalu bra på fötterna i sina uttalanden i februari 2009. Och nog var det en ”varböld” alltid. Dessutom, vilket utgör rena nyhetsförfalskningen, så var det polismyndigheten som slutligen stoppade match inför publik med skäl att säkerheten för de israeliska spelarna krävde det. Hur kan en kulturminister ljuga på detta sätt?

Läsning innantill i Skånskan jävar moderaternas påståenden.
Ilmar Reepalu uttalar med bestämdhet: "Varje form av hot och förtryck riktat mot en enskild etnisk grupp är totalt oacceptabelt. Det gäller för alla grupper... Det är självklart att barn med judiskt ursprung inte ska utsättas för trakasserier. Det är heller inte okej att imamen i en moské blir beskjuten... Jag tycker det är förfärligt om människor känner sig så hotade att de inte kan bo kvar i Malmö...Det var totalt oproportionerligt våld från Israel under Gazakonflikten. Det är en varböld förstås... Men här i Malmö ska vi inte ha motsättningar på grund av övergrepp i en annan del av världen..." Det är alltså detta Lena Adelsohn Liljeroth anser "legitimerar den sidans våld för att den andra sidans är så avskyvärt". Detta är om något skamligt och det kan inte försvaras med att en rad liberala och judiska aktivister uppfattat och påstått att Ilmar Reepalu sagt något annat. En kulturminister kan knappast freda sig med att hon grundat sitt angrepp på hörsägen och sedan stängt av hörapparaten för alla motskäl.

Kollektiv skuldbeläggning
Ett huvudnummer i artikeln är att det är "anmärkningsvärt att en kommunstyrelseordförande kollektivt skuldbelägger en hel grupp på detta sätt. Det är lika orimligt som att Malmös muslimer skulle bära ett kollektivt ansvar för de terrorattacker och raketangrepp som utförts från den palestinska sidan." Om det vore sant så är det naturligtvis anmärkningsvärt. Men mot detta i
Reepaluintervjun svarar följande uttalande: "Jag skulle önska att judiska församlingen tog avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza...Samtidigt skulle jag önska att företrädare för muslimer i Malmö klart och tydligt säger att judarna i Malmö inte ska blandas in i
Israel-Palestina-konflikten."
. Så så var det med den "skuldbeläggningen". En önskan om att institutioner representerande de båda grupperna skall gå mot försoning oavsett vad som förekommer i konfliktområdet görs om till ett ensidigt skuldbeläggande. Ytterligare en gång frågar man sig vad är det för fullständigt omoralisk kulturminister vi har? Hur kan man på det sätt i ont syfte förvanska en text för att med ojusta medel komma åt en meningsmotståndare?

Skam går på torra land
Hyckleriet blir skriande när man slutligen bekänner sig till det av Malmös socialdemokrater skapade mottot, mångfald, möten, möjligheter. Man talar t.o.m utan hänvisning till Sjöbo och Vellinge om att det är en god devis som borde gälla för hela Sverige. Och sedan slutar med det sötsura att artikelförfattarna minsann är beredda att ta ansvar för detta och "det borde även Ilmar Reepalu vara". Hur kan man genom misstolkningar, felaktiga citat, rena falska påståenden och insinuationer tro sig åstadkomma försoning och möten? Nej, genom sitt ingripande har Lena Adelsohn Liljeroth och Olof Lavesson medvetet gett både judar och muslimer en felaktig bild av Malmös socialdemokratiska ledning och dessutom förmodligen ytterligare spätt på spänningar i relationerna mellan de dessa. På det lokala planet finns en rad socialdemokratiska politiker som arbetar för möten mellan olika
befolkningsgrupper, men det är väl svårt att uppfatta från Stockholms horisont.

En minister i avsaknad av kultur
Göran Rosenberg, som ju knappast kan beskrivas som partisk för palestiniernas sak, har redogjort för det dilemma som finns å ena sidan när man tar ställning mot antisemitism och å den andra vill ge berättigad kritik av Israel (http://www.dn.se/opinion/kolumner/israels-mjuka-makt-1.968738). Bl.a. framhåller han att "tillvitelser om antisemitism är en allvarlig sak... därför inte bör utslungas lättvindigt eller rentav missbrukas – exempelvis i syfte att giftstämpla
en huvudsakligen legitim kritik av staten Israel och dess politik
." Han nämner som exempel Goldstonerapporten med sin förödande kritik av Israels krigföring i Gaza och ...och det finns ingenting i den utförligt dokumenterade rapporten som ger minsta fog för de vilda utfall och anklagelser som Israel valt att bemöta den med. Än mindre utfallen och anklagelserna mot Richard Goldstone personligen. Rosenberg summerar: Än en gång leker därmed Israel med elden. Än en gång har skiljelinjen mellan antisemitism och Israelkritik suddats ut för kortsiktiga politiska syften. Än en gång har minnet av Auschwitz missbrukats och förringats." . Samma sak kan man säga om Lena Adelsohn Liljeroth en minister i avsaknad av kultur och moral.

onsdag 27 januari 2010

I Laval-domens bakvatten vill högerregeringen ta strupgrep på facket

Högerregeringen vill begränsa fackliga rättigheter
Planen är att högerregeringens lagförslag att begränsa fackliga rättigheter, den s.k. Laval-lagen, skall beslutas av riksdagen om ung. tre veckor. Sedan vissa frågor i propositionen väckt tveksamhet har arbetsmarknadsutskottet hänvisat laförslaget till Konstitutionsutskottet. De rödgröna partierna S,V och MP har begärt att beslutet om lagförslaget ska skjutas upp i ett år och frågan alltså vilandeförklaras. I morgon 28/1 väntas utskottet alltså diskutera frågan om Laval-lagen strider mot grundlagen

Juristprövning gör facklig kamp omöjlig
Regeringens förslag, som bygger på utredningens förslag, innebär att svenska fack inte får kräva att utländska arbetsgivare, som tillfälligt är verksamma i Sverige, betalar mer än lägsta lön och minimivillkor för arbetstider och semester enligt svenska avtal. Men svenska fack får inte kräva att dessa företag tecknar svenska kollektivavtal om företagen redan betalar minst enligt de minimivillkor som facken har rätt att kräva. Man får i så fall gå till domstol. LO, TCO och SACO har protesterat mot lagförslaget och menar att regeln är orimlig, det kommer att ta år att i domstol försöka bevisa att företagen betalar sämre än minimivillkoren i svenska avtal. Och då har företagen hunnit lämna Sverige. Detta är samma juridifiering av fackliga rättigheter som försvagade facken i USA när nyliberala strömningar tog över.

Lagförslaget bristfälligt utrett
Utredningen och regeringens propositionen har inte utrett hur lagen ställer sig i förhållande till
* artikel 11 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
* artiklarna 12 och 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
*.föreningsfriheten enligt 2 kap. 1 § 5 punkten regeringsformen
* ILO-konventionerna.
Bl.a. har man inte beaktat att genom Lissabonfördragets ikraftträdande så har också den Social stadgan också blivit EU-lag, däribland de fackliga rättigheterna. Och det har ju påståtts att dessa därigenom skulle vara på visst sätt skyddade. Det hör till saken att i begreppet föreningsfrihet innefattas inte bara frihet att bilda sammanslutningar utan också frihet att verka gemensamt inom ramen för en sammanslutning, dvs bl.a. fackliga förhandlingar.

Vilandeförklaring eller lagen rivs upp efter valet
Därför begär den rödgröna oppositionen, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, med stöd av facken att beslutet om lagförslaget vilandeförklaras. De röd-gröna vill också att frågan remitteras till lagrådet för att de rättsliga oklarheterna skall klarläggas. Man har också utfärdat löftet att om högerregeringen genomför lagstiftningen så kommer den att rivas upp och ev. lagstiftning utredas på nytt. Alla som är intresserade av en juste utgång i Laval-frågan bör därför tänka sig extra mycket för inför valet i höst.

tisdag 26 januari 2010

Moderater hånar sjukskriven och säger att hon är lat

Sjuk påstås inte vilja försörja sig och sina barnTvå moderater försvarar 25/1 i Aftonbladet de nya sjukförsäkringsregelerna under rubriken "'Sjuka' Alexandra vill inte försörja sig själv" (http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6483262.ab). Det är riksdagsmännen Helena Rivière och Gunnar Axén, båda i socialförsäkringsutskottet. Akexandra som är mamma med tre små barn att mätta är sjukskriven sedan länge och skrev i Aftonbladet 15/1 om sin ångest (http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6431136.ab) för att helt plötsligt p.g.a. de av högerregeringen införda stupstockarna bli utförsäkrad: "I dag har det jag fasade för hänt. Mitt skyddsnät är borta. Säkerheten om att jag kan sätta mat på bordet åt mina barn är borta. Jag vet inte längre när jag nästa gång kan hämta ut mina mediciner. En del av mig som människa har försvunnit helt enkelt. Jag bor inte längre kvar på samma ställe, hyran i hyresrätten blev för hög. För vem vet när jag får pengar nästa gång?"

Socialförsäkringen är just ett skyddsnät i välfärdssamhället
Moderaterna hånar henne för att hon när hon är sjukskriven ser socialförsäkringen som sin säkerhet, sitt skyddsnät. De påstår att Alexandra inte kan tänka sig "några möjligheter till ett vanligt friskt verksamt liv utanför sjukförsäkringen". De har t.o.m. mage att utan att känna henne påstå att hon "inte är särskilt intresserad av att få möjlighet att försörja sig själv och sina barn... utan vill vara kvar i sjukförsäkringen, ha sin försörjning därifrån och gå fri från krav". Man hävdar att det är ett hyckleri som omgärdar begreppet ”sjuk”.

Reinfeldts/Schlingmans käpphäst: vi är lata och vill leva på bidrag
Ja, visst är det ett hyckleri i sjukförsäkringsdebatten. Men hyckleriet är förlagt till högerregeringen. Redan tidigt när Reinfeldt/Schlingman gav ut boken om "det sovande folket" så talade de om att välfärden "inte fick avse något utöver svältgränsen... för att inte ge folk en 'falsk trygghet'", Med socialdemokrati får man ett "mentalt handikappat folk" och "fuskare som smart anpassar sig till bidragssystemen". Detta har senare förfinats så att begreppet "bidragslinjen hånfullt blivit högerregeringens namn på välfärdsstaten. Men av taktiska skäl så kramar man völfärdsstaten samtidigt som man underminerar den bl.a. genom de helt ogenomtänkta stupstockarna i sjukförsäkringen.

Generella stupstockar är cyniskt och oresonligt och omänskligt
Och Helena Rivière och Gunnar Axén har lärt av Reinfeldts/Schlingmans bok: När Alexandra blir orolig inför den moderata framtiden så är hon bekväm" eller rent av för lat för att vilja försörja sig. För moderater och deras borgerliga kolleger handlar det helt enkelt om lättja eller fusk. Jag hoppas alla ser tydligt vad det är för människosyn som präglar de borgerligas framfart. Man kan mycket väl tänka sig att reformera sjukförsäkringen, framförallt genom att öka möjligheter till rehabilitering men också genom olika former av individuell prövning. Men att helt plötsligt införa generella stupstockar som medför att sjuka blir utförsäkrade eller får ångest för sin och sina barns framtid är cyniskt och oresonligt och omänskligt.

söndag 24 januari 2010

Godkänner du att vinsterna privatiseras och förlusterna socialiseras?

Kapitalisterna har spelat bort Islands välfärd
Island är ett litet land med 300.000 invånare, som haft god ekonomi byggd på fiske och förädling av olika fiskeprodukter. Isländska banker har i enlighet med marknadens regler bedrivit en omfattande verksamhet som medfört att bankerna gått omkull. Kapitalister har m.a.o. utnyttjat friheten under en högerregering att tjäna pengar och det har bl.a. investerare och sparare i Nederländerna och England förlorat på. Holland och England kräver nu var enskild islänning på mer än 100,000 kr. Ungdomar flyr landet och befolkningen kommer att utsättas för en kraftfull nedskärning av alla trygghetssystem och alla offentlig välfärd. Leve kapitalismen!

Svenska råkapitalister har plundrat Balticum och Makedonien
I oktober skrev jag på denna blogg Svenska råkapitalister vräker boende i Balticum och tar gården från bönder i Makedonien. I Balticum har svenska banker lämnat höga lån utan analys av betalningsförmåga, varför bostadsköpare nu får gå från sina hus. Reinfeldt och Borg pressar de baltiska staterna hårt till ytterligare besparingar och skattehöjningar så medborgarna lider nöd när all välfärd och sjukvård skärs bort. Och nu går biståndsprojektet Swedmilk i Makedonien i konkurs varvid bönder som inte fått betalt får gå från sin gårdar. Svenska staten och inblandade näringslivsrepresentanter har då i god tid sålt företaget för en krona till någon försvunnen skojare.

Europeiska samarbetsorgan används i Kapitalets tjänst
Vilka är det man hotar med? Jo olika former av den europeiska gemenskapen. T.o.m. Sverige har på uppmaning av Holland och England frusit lån till Island som det konkursnära landet så gärna behöver för att ta sig ur krisen. Kapitalisternas knähundar morrar och skäller, ja rent av hotar att bitas. Reinfeldts och Borgs insatser såsonm kapitalets blodhundar har utförligt beskrivits på min blogg i Reinfeldt och Borg - kapitalisternas och bankernas morrande knähundar (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=36325) och Reinfeldt och Borg försöker tvinga i Lettland (och Balticum) fel medicin (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=36369)och Svenska råkapitalister vräker boende i Balticum och tar gården från bönder i Makedonien...(http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=36746). De gemensamma europa används alltså för påtryckningar i en orättfärdig sak. Leve kapitalismens Europa!

Rödgrönt Sverige i ett rödgrönt Europa med strikta ramar för kapitalets frihet!
Här är det alltså kapitalister som i oreglerad vinstyra gör luftaffärer och sedan när notan kommer så lämnar man den till folket att betala och få välfärden.. ja till och med omsorg och sjukvård nedskuren. Som vanligt gäller alltså kapitalisternas valspråk att privatisera vinsterna och socialisera förlusterna. Är det någon mer än jag som blir förbannad och vill höja den röda fanan. Jag vill inte vara en del av ett Europa som utövar utpressning mot balter och islänningar. Jag vill inte var en del av ett högersverige som agerar blodhund åt den internationella kapitalismen! Jag vill ha ett rödgrönt Sverige i ett rödgrönt Europa, där man sätter en kraftig grimma på kapitalet. Kapitalet, som faktiskt är så aggressivt vinsthungrigt att det inte utan vådliga konsekvenser kan existera i frihet, måste ha en ordentlig grimma.

fredag 22 januari 2010

Arbetsgivarna skiter i arbetsrätten och applåderas av näringsministern

Kringgår arbetsrättslig lagstiftning
I dagens Rapport talas om att Posten i Umeå som arbetsgivare avskedar trotjänare
sedan 40 år och bryter mot intentionen bakom lagen om anställningsskydd (http://svt.se/2.33919/1.1858613/bengt_ar_for_langsam_for_posten). Arbetsgivarna försöker gå runt las genom att visstidsanställa eller anlita bemanningsföretag, "Företag struntar i las" (http://www.e24.se/pengar24/dina-rattigheter/arbetsratt/foretag-struntar-i-las_1810919.e24). Strax före jul var nyheten att företag avskedar alla anställda och istället erbjuder anställning i ett bemanningsföretag; se rubrikerna i Sydsvenskan under december och november "Euromaint varslar 91 – hyrs sedan in" (http://sydsvenskan.se/ekonomi/article583815/Euromaint-varslar-91---hyrs-sedan-in.html) och "Sparkas efter krav på kollektivavtal" (http://sydsvenskan.se/ekonomi/article575031/Sparkas-efter-krav-pa-kollektivavtal.html).

Snacket om rehabilitering bara nys tills man beaktar anställningshindren
Även dagens Arena tar upp frågan "Vart skall de sjuka gå" (http://www.dagensarena.se/text/2010/01/vart-ska-de-sjuka-ga) apropå reghabiliteringskraven i sjukförsäkringen. "Men diskussionen förmår inte hantera den verkligt stora frågan - hur arbetsgivarnas krav på den perfekta arbetskraften oavbrutet skärpts. Statsministern skröt i debatten i går med att hans regering "sänkt trösklarna för att komma ut i arbetslivet". Men om det inte finnas några jobb längre för de människor som inte är hundraprocentiga och på topp? Vad
hjälper det att "sänka trösklar" om utsorteringsmekanismerna de senaste tio åren har blivit allt starkare - till exempel arbetsgivare som avskedar och sedan via bemanningsföretag återanställer de flesta, men inte de lågpresterande". Man hänvisar bl.a. till en rapport från TCO

Jakten på superarbetskraften
I rapporten "TCO granskar: Jakten på superarbetskraften" (http://www.tco.se/FileOrganizer/TCOs%20webbplats/Publikationer/rapporter/TCO-granskar/2009/0809%20Jakten_på%20superarbetskraften_III_w.pdf) talar man om det meningslösa med rehabilitering enligt socilförsäkringslagstiftningen om inte politiken tar hänsyn till pågående utsorteringsprocess på arbetsmarknaden kommer åtgärderna för att få fler i arbete att misslyckas. Rapporten ger en förklaring till varför det behövs en mer modern arbetsmarknads- ochvälfärdspolitik som förbättrar
chanserna till mer kvalificerade jobbgenom att öka rörligheten på arbetsmarknaden och stärka löntagarnasutbildning och kompetens, dvs allt det som höherregheringen avstått från för att ha pengar att sänka skatter med istället.

Kraven har ökat
Arbetsmarknaden har förändrats kraftigt sedan 1990-talskrisen, både när de gäller jobbens faktiska kvalifikationskrav och när det gäller vilka krav som arbetsgivare ställer på de arbetssökande. i rapporten talas om att utbildning har blivit allt viktigare i konkurrensen om jobben men också att frånvaro för individerna har blivit allt mer stigmatiserande på arbetsmarknaden. Dessa effekter förstärks under ekonomisk instabilitet och lågkonjunktur. Det är som om kraven på att anpassa arbetet efter männsikan helt avstannat. Och det värsta är att arbetsgivarna vill ha full frihet att utsortera.

Utslagningens "utanförskap" måsta aktivt angripas
I TCO-rapporten talar man om att bristande kunskap om dessa processer leder till en övertro på att ”utanförskapet” ska minska automatiskt genom ökad ekonomisk tillväxt och utbudsstimulerande insatser riktade mot arbetskraften. Istället måste mer kraftfulla satsningar sättas in för att öka arbetsgivarnas efterfrågan, även på den arbetskraft som anses vara lägre kvalificerad. Det är också viktigt att förkorta tiderna i frånvaro och stärka arbetskraftens utbildningsnivå.

Största svårigheten arbetsgivarnas motvilja att medverka
Vid undersökningar visar det sig att den största svårigheten för en långtidssjukskriven eller sjukskriven från annat jobb att få nytt ligger i att de flesta arbetsgivare inte vill anställa sådana personer. Endast några enstaka procent vill anställa en tidigare långtidssjukskriven. Här är man alltså åter till att arbetsgivarnas krav på superarbetaren är den största knäckfrågan. Högerregeringen borde alltså om man vill minska utslagningen inte bara ta arbetsgivarna i örat för miljardbonusarna utan också ruska om dem och säga till dem att sluta med "superselekteringen" av arbetskraft och vidare vara beredda att utveckla arbetsmiljön mer människovänlig.

Mona (S)ahlin - (S)-ledare med ((S)ting

Hur skulle det vara om de borgerliga tog ansvar för sitt fögderi?
"Skyll inte på finanskrisen, Reinfeldt! Det är ni, inte finanskrisen, som har förstört a-kassan. Det är ni, inte finanskrisen, som lånar pengar för att finansiera skattesänkningar till höginkomsttagarna. Det är ni, inte finanskrisen, som ökar klyftan i beskattning mellan pensionärer och löntagare", sa Mona Sahlin till den svarslöse statsministern Fredrik Reinfeldt i partiledardebatten den 14 oktober.

Demokratisk S-ledare med (S)ting
På S-kongressen i Älvsjö i slutet av oktober var det heller inget snack om partiledarfrågan. Mona Sahlin omvaldes enhälligt och fick helhjärtad uppbackning av ombuden. I korridorerna runt kongresshallen talades det uppskattande om Sahlins ledarstil. Hon låter även andra höras och synas. Allt kretsar inte kring Sahlin. Personer som Thomas Östros, Sven-Erik Österberg, Ibrahim Baylan, Leif Pagrotsky, Carin Jämtin och Veronica Palm har fått utrymme och svängrum. Mona Sahlin har helt enkelt en demokratisk ledarstil, vilket äntligen fler partimedlemmar börjat föredra.

Vi hatar klassamhället
Mona Sahlin har sagts vilja dra mot mitten men är samtidigt inte rädd för att lyfta fram partiets ideologi och arbetarrörelsens klassiska värderingar: "Valet 2010 blir en idéernas kamp. Vi tror inte på det sorteringssamhälle som växer fram i Moderaternas Sverige. Vi tror inte på klassamhället - vi har hatar det", sa hon i sitt stora programtal på S-kongressen i Älvsjö. För de borgerliga är detta med klass inte viktigt eftersom de för en politik där de tänker bort det.

Mona Sahlin har samlat oppositionen
Samtidigt som Sahlin vässat det egna partiets profil har hon även samlat den rödgröna oppositionen. S, V och MP har redan presenterat mer än 50 gemensamma överenskommelser. Dit hör bland annat uppgörelserna om försvaret, sjukförsäkringen, ett jobbpaket för unga, en ny fastighetsskatt, ett miljöfordonspaket, en riskkapitalfond finansierad med Vattenfallspengar, kamp mot skattefusket och ett nytt ROT-avdrag som omfattar även hyreslägenheter. I vår presenteras en samlad rödgrön budget. De borgerliga partiledarnas angrepp om "fusköverenskommelser" är lika slagkraftigt som om någon i en saklig debatt replikerar "du är dum". Bristen på sakliga svar framstår som skriande och är ett tecken på ångesten för taburettförlust hos de borgerliga.

Regeringen fusk och slarv
I onsdagens partiledardebatt i riksdagen fortsatte Mona Sahlin offensiven. Ännu en gång tydliggjorde hon skiljelinjerna till den borgerliga politiken. Hon reagerade också starkt mot Fredrik Reinfeldts snack om att de rödgröna "lovar allt till alla"."Det är ni som tar en springnota. Det är ni som lånar till skattesänkningar. Det är ni som har förvandlat överskott till underskott", markerade Sahlin. Och så är det. Reinfeldt och hans regering har verkligen inte stått för samhällsansvar och regeringsduglighet, vilket även Miljöpartiets Peter Eriksson påpekade i onsdagens debatt: "Det har blivit 100 000 fler arbetslösa sedan ni började regera. Det tidigare överskottet i statens affärer har förvandlats till ett underskott på 70 miljarder kronor. Ni har slarvat igenom stora förändringar i a-kassan och sjukförsäkringen. Det är ingen ansvarsfull ekonomisk politik"

Opinionsmätningarna avslöjar missnöjet med regeringen
Från högerregeringens sida har man försökt att förklara at de "inte når ut med sitt budskap till folket". Och det må de ju tro. Men vi kan vara förvissade om att det just är verkligheten som burit vittnesbörd om innehållet i aliansens politik som medfört opinionsdyket. Deras valmakare ser också detta - eller vad tror ni ligger bakom regeringens plötliga utfall mot näringslivet för bristande jämlikhet för att s.a.s. byta fokus? Det är alltså denna politik som gör att regeringspartierna tappar mark. Människor vänder sig helt enkelt emot en politik som skapar nya klyftor. De reagerar mot en politik som jagar alla sjuka och arbetslösa utan urskiljning, samtidigt som de som redan har det ganska bra får det ännu bättre.

(Denna artikel utgör i stora delar en återanvändning av text från en ledare i NSD av Olov Abrahamsson; http://www.nsd.se/opinion/ledare/artikel.aspx?ArticleId=5128994 . Jag hoppas att han överser med detta)

torsdag 21 januari 2010

Utanförskap och högerregeringens hyckleri.

Utanförskapet utplånat - på papperet
Enligt riksdagens utredningstjänst har vad Borg kallat den "breda arbetslösheten" sedan valet i augusti 2006 tre år senare i augusti 2009 med borgerligt styre ökat med 70.000 personer. Man skulle kunna tänka sig att Reinfeldt eller Borg erkänt att det inte gått så bra med ett av deras huvudprojekt,nämligen att minska detta man kallat utanförskap. Nej i stället har man försökt utplåna alla tidigare använda definitioner av både bred arbetslöshet och utanförskap (http://sv.wikipedia.org/wiki/Utanf%C3%B6rskap).

Borgerlig härdsmälta
Trots att man började sitt regeringsinnehav med plus i kassan, välfungerande sociala försäkringar och en förhållandevis låg arbetslöshet så har man genom sina åtgärder lyckats öka arbetslösheten, ställa ung 500.000 löntager utanför arbetslöshetskassa och är på god väg att ställa minst 50.000 personer utan sjukersättning genom en ogenomtänkt ny lagstiftning. Detta har i sin tur fått till följd att kommunernas sociala kostnader skjuter i höjden och minskar utrymmet för annan välfärd.

Folk förstår nog vad det handlar om
Högerregeringen har försökt skylla på lågkonjunkturen och finanskrisen. Med tillägget att folk nog förstår vad det handlar om. Men vad handlar det egentlöigen om? Jo, rena fuskverket eftersom man gjort av med alla pengar på skattesänkningar och t.o.m. lånat pengar för att i sista stund kunna muta väljarna med ett fjärde steg. Men faktum är att skattesänkningarna tagit så stor plats att man inte haft råd att möta lågkonjunkturen med utbildning, omskolning, och bidrag till offentliga arbeten exempelvis inom kommunerna och välfärden. T.o.m. regeringens egna rådgivare har avvisat jobbskattesänkningen och andra skattesänkningar som en rimliga åtgärder i det nuvarande ekonomiska läget. Högerregeringen har alltså medverkat till att försvåra lågkonjunkturen verkningar i Sverige.

Straffbeskattningen av pensionärer mfl ger nytt utanförskap
En fråga som hör ihop med detta med utanförskap som Reinfeldt/Borg påstått sig måna om är detta med att högerregeringen infört en fullständigt världsunik skatteskala där löneinkomst beskattas lägre än inkomst av pension, a-kassa och sjukförsäkring. Inget land har resonerat som så att de som redan har sin inkomst förminskad genom att de gått ned på pension eller socialförsäkringsersättning skall beskattas högre än de med arbetslön. Jag har tidigare publicerat tabeller som ger dig en uppfattning om att det cyniska resonemanget kan ge en högre skatt med mellan ett par hundralappar i måndaden upp till ca 1.700 kr. Du kan ju själv räkna ut vad det blir per år. Ta från dem som har lite och ge till dem som har mer är borgerlighetens insats denna mandatperiod.