måndag 15 februari 2010

Svinpälsar är rädda för grekiska koppor

Svinpälsar
är de obehagliga personer eller inrättningar som bara ser till sin eget och som i fallet EU och Grekland hänvisar en bakbunden ekonomi till att brutalt misshandla sina egna medborgare socialt och ekonomiskt. Numera kallas de EU:s regeringschefer ledda av en belgisk plattfot Herman Van Rompuy, som tydligen meriterat sig genom att skriva haikudikter på sin blogg. Man har hotat med att sätta Grekland under förmyndare om man inte vidtar drastiska besparingsåtgärder.




Precis som beträffande Irland, Island och de baltiska länderna så vägrar de välsituerade medlemmarna i "EU-gemnskapen" att inse politikerna i respektive länder möter sina väljare, som alla haft förhoppningen att EU skulle lösa deras problem men nu istället får rena fattigdomsföreskriften: katastrofala nedskärningar av sjukvård, omsorg, skolor och social bistånd. Ja, allt det som räknas till den sociala statens huvuduppgifter.



Svinkoppor,
som även kallas impetigo, är en ytlig, smittsam hudinfektion som beror på bakterier. Infektionen ger symtom i form av utslag, blåsor och sår. Inom Eus regeringskrets är man hysteriskt rädd för att något som man kallar mer fint Grekisksa sjukan skall drabba även Spanien och Portugal och sedan fortsätta som en farsot genom Europa. Därför möts alla önskemål om hjälp med kalla handen. Den kyla som länge svept i Sverige under Reinfeldts högerregering kyler i dag ner hela Europa under en rad borgerliga ministärer.

Den borgerliga pressen skildrar detta
Dagens Industri 3/2 EU: Portugal och Spanien har grekiska sjukanIhttp://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FO%3DRSS%26ArticleId%3D2010%255C02%255C03%255C369672
Dagens Nyheter 9/2 http://www.dn.se/ekonomi/borg-om-grekland-aterstar-mycket-arbete-1.1042392
Dagens Nyheter 10/2 Hela teorin bakom eurosamarbetet sätts på prov http://www.dn.se/ekonomi/hela-teorin-bakom-eurosamarbetet-satts-pa-prov-1.1042767
Västerbottens kuriren 11/2 signerat - Karin rebas:Se upp för den grekiska sjukan http://www.vk.se/Article.jsp?article=329754
Dagens Nyheter 11/2 DN:s Henrik Brors om Grekland: Osäkerheten kan sprida sig till fler länderhttp://www.dn.se/ekonomi/dns-henrik-brors-om-grekland-osakerheten-kan-sprida-sig-till-fler-lander-1.1043684
Dagens Arena Euron i förtroendekris http://www.dagensarena.se/text/2010/02/euron-i-fortroendekris
Sydsvenskan 14/2 Investerarna flyr EMU och Greklandssmittan http://sydsvenskan.se/ekonomi/article629575/Investerarna-flyr-EMU-och-Greklandssmittan.html
SvD 15/2 Grekland avvisar ökade krav från EU http://www.svd.se/nyheter/utrikes/grekland-avvisar-okade-krav-fran-eu_4269405.svd

Sverige är inte med i EMU
och det kan vi tacka svenska folket för. Visst är det litet opraktisk med en annan valuta när man turistar eller har affärer med EMU-europa. Men det innebär att vi har kvar en monetär gräns kring vårt land.Jag säger inte att denna kan stoppa all ofärd men inom den gränsen kan vi använda andra motmedel än exempelvis Grekland eftersom vi i den delen inte sålt ut vårt försvar. Redan vid EMU-omröstningen sa det svenska folket, som många "förståsigpåare" kallade nationalistiska tokar, att det är inte rimligt att våra finansiella förhållande skall mötas med samma åtgärder som ett Italien eller Grekland eller ens Frankrike. Alla länderna har egna regeringar och ekonomi, arbetsförhållanden och investeringar är beroende av regeringarnas åtgärder och strukturen på näringslivet som också är helt olika. Då måste det vara rimligt att olika finansiella och penningpolitiska åtgärder vidtas med beaktande just av förhållandena lokalt.

EMU bär ytterst skulden till krisen.
Om man centraliserar allt till Bryssel eller annan europeisk centralort så bakbinder man de politiska instanserna när det gäller motåtgärder. Detta gäller inte minst Grekland där en tidigare regering dolt det ekonomiska fiaskot för att just kvala in i EMU. Enda botemedlet blir då att skära ner all social verksamhet till en absolut miniminivå, höja pensionsåldrar osv. Det är inte underligt att demonstranter bränner EU-flaggan på Athens gator. Jag förstår dem. Och kan inte annat än känna olust eftersom krisen är en direkt följd av den enkelspårighet som följer med EMU och direkt riktar uppmärksamheten på den odemokratiska kärnan i EU-gemenskapen.

Bra att Sverige slapp euron
Jag instämmer verkligen med Björn Elmbrants slutsats: Nej, solidaritet står inte högt i kurs för högerregeringarna inom EU. Hjälper vi Grekland är vi tvungna att rycka ut med ekonomiska stödprogram till Spanien och Portugal också, befarar EU:s regeringschefer. Men Reinfeldts och de andra EU-topparnas ängslighet och snålhet kan komma att bedra visheten. Utan några genomtänkta stödinsatser för Sydeuropa kommer euron under valutaspekulanternas fortsatta press. Två slutsatser kan för dagen dras: Det var bra att Sverige slapp euron. Finansturbulensen fortsätter.

söndag 14 februari 2010

Apoteksbluffen

Nu skall ni var vinstgivande alla sjuka.
Apotek Hjärtat är en svensk apotekskedja. Bolaget ägs av riskkapitalbolaget Altor och förvärvade i november 2009 206 apotek från Apoteket AB i samband med att Högerregeringen sålde ut stora delar av den offentligägda apotekskoncernen. Genom avregleringen skulle apotekare kunna starta eget och driva verksamheten bättre, sa Mats Odell, som själv är företagare i sjukvårdssfären. Mats Odell sa också något om ökad konkurrens men att det är lögn framgår redan av avregleringsplanen där man avser att sälja ut apoteken i stora block. Detta innebär att man övergår från ett statligt kontrollerat försäljningssystem av mediciner där priserna kunnat pressas genom konkurrens mellan olika läkenedelstillverkare till ett oligopoluppdelat apotekssverige med mindre möjligheter att pressa priser och dessutom vinstuttag. Det var nu många apotek som bytte namn från hederliga Hjorten, Lejonet, Höken till det mer PR-mässiga Hjärtat. Det är ju nästan så man får snörp Alla Hjärtans Dag.

Länge Leve Livet!
Inför öppningsevenemanget kring Alla Hjärtans dag så hade man i alla borgerliga tidningarlandet runt helsidesannonser med denna bild Länge Leve Livet!



Titeln är stöld
Titeln som naturligtvis inte har något med apotek har smarta PR-knuttar stulit från en svensk film från vägverket om vådan att dricka bakom ratten och ursprungligen en svensk visa

Silvermåne, stjärnekrans
Länge leve livet!
Vackrare än någonstans
Länge leve livet!
En jord där vi bor, längtar och tror
Länge leve livet!
Där ett frö slår rot och gror
Länge leve kärleken och lusten till livet!

Blir allting som förut?
Under bilden skriver man: För att du ska känna dig trygg med oss redan från dag ett, är det några saker vi vill att du ska veta om:
1. Hos oss på Apotek Hjärtat möter du samma erfarna och hängivna apoteksspecialister som du är van vid - eftersom personalen från gamla apoteket jobbar kvar.
2. Apotek Hjärtat kommer att ha samma säkra läkemedelshantering som du är van vid.
3. Ditt högkostnadsskydd och dina e-recept fungerar hos Apotek Hjärtat - precis som förut
Men om allt blir som förut varför sålde då högerregeringen ut en fungerande apoteksrörelse? Dessutom till riskkapitalbolag som ju måste ha en gruvlig vinst på sina satsade pengar och där investerare i Altors fonder är registrerade i skatteparadiset Jersey och alltså undandrar sig svensk beskattning. Slutsats dels så splittrar man ett fungerande system, överför apoteken till vinstmaximeringsprincipen och dessutom omöjliggörs vinstbeskattning fullt ut. Man måste vara företagare själv i branschen, som Odell, för att göra något så fiffigt.

Varför heter vi Apotek Hjärtat?
frågar man i apoteksannonsen. Jo, för att hjärtat symboliserar livet och det är för att göra ditt, din familjs och alla människors liv så friskt som möjligt som vi finns. Man kan bara utbrista i Haleluja, Haleluja och låta bli att elakt påminna om att apotelket numera ägs av riskkapitalbolag som på ett eller annat sätt vill mjölka sin guldko. Eller är någon som tror att Altor och dess investerare på något sätt är idealistiska hjälpare?

Man hycklar vidare i annonsen
Vem du än är, och vad du än behöver, kommer vi på Apotek Hjärtat alltid att utgå från dig och ditt liv. Men med en vidare syn på hälsa och välbefinnande blir självklart kraven på oss högre. Därför tänker vi ha ett bredare produktutbud, bättre utvecklade tjänster, klokare öppettider och en mer personlig rådgivning än vad du är van vid. Och viktigast av allt - vi tänker bli svenska mästare på att förstå och lyssna på dig och vad just du behöver. Haleluja, Haleluja
Att man kan få betalt som PR-människa för att skriva något så kladdigt osant och hycklande att det blir patetiskt.

Utförsäljningen av vår egendom
Ett av Högerregeringens mest skamliga tilltag är detta just att sälja ut offentlig - av oss alla ägd - egendom till massa kapitalister som vill tjäna pengar på oss. Högermänniskorna har nämligen den konstiga tanken att det är bätter att vinst av verksamhet hamnar i privata fickor och berikar ett fåtal istället för att eventuellt överskott skall komma oss alla till del. Och de har ju lovat att fortsätta med detta om de får förtroendet ännu en mandatperiod. Vill du det?

Tänk efter finns en enda "avreglering" eller utförsäljning offentlig verksamhet som föranlett bättre service eller lägre priser?

fredag 12 februari 2010

Kovs i taket, gvevar, bonusdivektövev och bavonev inföv valet skall vi bli feministev!

Avbetavpavti, gu bevavsch
Förra gången det begavs sig till val så lyckades vi knåda om i vavt fall fasaden till ett avbetavpavti, gu bevavsch. Och valboskapen gick på det. Sedan näv vi väl satt på tabuvettevna så genomfövde vi skattesänkning föv oss vika med belopp som Bildtvegevingen bava kunde dvömma om. Föv att visa att vi vevkligen inte menade allvav med nya avbetvpavtievet så sköt vi a-kassan i sank, fövsämvade sjukfövmånevna och inskvänkev kollektivavtalsvätten. Vi beskattav också helt sinnesjukt de som hav det sämst i samhället: pensionävev, sjuka och avbetslösa mest av alla inkomsthavave. Tanken hävmed äv att alla i medelklassen skall genom sävskilda jobbskatteavdvag, som vi höjev nu inföv valet, mutas att ställa upp på oss i övevklassen. Vi säljev också ut offentliga sektovn så att vi kan tjäna pengav på alla och envav

Pensionävev hållev på att genomskåda oss
Näv det bliv föv uppenbavt att vi gynnav de vika så skickav vi ut Veinfeldt, Odell och Bovg att kvama kollektivavtal, tala om avbetsvätt och skälla på bonusar. De kan ju nästan inte hålla sig föv skvatt och vi skattav fövståss ännu högve i våva salongev, där vi talav om aktieutdelningav och våva fina hus, för vilka vi betalav samma skatt som tovpavstugov. Huv kunde det gå så läte att luva hela valmanskåven?! Pensionävevna har ju vavit missnöjda eftevsom vanliga pensionävev jämfövt med löntagave betalav mellan 3000 - 17.000 kr mev i skatt om åvet på gvund av vad vi kallav jobbskatteavdvag. Detta med jobbskatteavdvag äv en sådan däv spetfundighet som vi bvukav använda istället föv att ljuga - i allva stövsta fövtvoende kan jag avslöja föv dig att jobbskatteavdvaget inte gett ett enda nytt jobb. Men det tänkev vi fovtsätta att vava spetsfundiga om.

Däföv vekommendevav vi att även de äldre mutas
Det enklaste sättet att tysta kvitikev äv att slänga till dem en hundving. Bava vi nu fåv våd att yttevligave gödsla medelklassboskapen med så måste vi fövsöka få fvam också något att slänga i gapet på de gamle. Kan vi åtminstone inte lova något föve valet och villkova det på ett sådant sätt att det inte kan utkvävas? Jo vi skikav ut Gövan Kådis och lovav både det ena och det andva. Sedan kan väl Bovg få säga något om att pensionävevna ståv på tuv "om nu det ekonomiska läget det tillåtev".

Kvinnovna äv ju ett kapitel föv sig.
Kvinnovna envisas ju att vösta med bvösten, jag menav med könet, nej med de vödgvöna... ja fövvesten det äv väl samma sak. Då kanske de andva vinnev hemska tanke och åtev sättev oss på undantag och beskattav oss mev vättvist. Den däv Bovg hav vedan visat fvamföttevna och påståv sig vava feminist och det äv väl dävföv han pvatav skit och gåv omkving med hästsvans. Men nu skall de övviga också pvata meva skit... feminism. Veinfeldt fåv väl måla ögonfvansavna och se än mev hundlik ut. Litovin kan väl skaffa sig någon ny bvutta och och le litet mev femnistiskt än att grina med skitåv. Odell kan väl skaffa sig en halskedja av guld med kors på och pvata om kvotering bland divektövevna, Bjövklund fåv väl gömma vidspöet och pvofileva sig mev om fövskola föv alla småbavn medan katastvofen Maud måste fövses med munkavel ellev evsättas av Uvsula.

Det nya kvinnopavtiet
Ja, föv att vinna valet så kan vi väl alla vava feministev. Ellev huv, gvevav, bonusdivektövev och bavonev. Feministev äv vi allihopa, även vi mansgvisav. Eftev valet kan vi vika ju bli som vi bvukav vava, skål för valsegev föv nya kvinnopavtiet!

Dumma hundar pissar mest - andra gottar sig vid lyktstolpens sken.

I dagens 11/2 Sydsvenskan har Olle Lönnaeus en krönika med rubriken "Föredrar du Sahlin eller lyktstolpar?" (http://sydsvenskan.se/kronikorer/ollelonnaeus/article628902/Foredrar-du-Sahlin-eller-lyltstolpar.html) Man blir något förvånad eftersom ju Lönnaeus brukar vara mer städad än att som en pinknödig borgerlig hund söka någon att pissa på. Nu visar det sig att Olle Lönnaeus egentligen skriver om "sociala medier och riksdagsvalet" - påstår han i alla fall.

Även om man inte pissar själv så kan man gotta sig i det
I sitt datorsökande får Olle upp frågan upp på Facebook: "Kan den här lyktstolpen få fler fans än Mona Sahlin?" Han förkastar förslaget bli förbannad till förmån för ett leende innan han går vidare. Han berättar att på kort tid har Facebookgrupper av typen "Kan den här X få fler fans än Y?" vuxit som svampar på nätet. Och han kan inte låta bli att gotta sig i att vid skrivandet redan 89 282 personer gått med i Mona Sahlin och lyktstolpe-gruppen. Konkurrenten "Kan den här soptunnan få fler fans än Fredrik Reinfeldt?" hade bara samlat 39 907 anhängare.

Ja, det finns fler dumheter på nätet...
Olles reaktion har psykologiskt djup: Har folk inget vettigt att göra? Han berättar - för att inte kunna påstås gotta sig detta med lyktstolpen - att det finns andra som blir lika fyndigt mobbade: "Kan den här bananen få fler fans än Gudrun Schyman?", "Kan det här kärnkraftverket få fler fans än Maria Wetterstrand?", "Kan den här vargen få fler fans än Andreas Carlgren?" Populistisk nätmobbning om man inte tycker det är kul, säger Olle, gräsrötternas politiska opinionsbildning... om man gillar det. Saken blir ju inte bättre för att dessa kampanjer sker i anonymitetens fega mod.

Soptunna eller lyktstolpe?
I krönikans rubrik är det rafinerat återgett Facebooks sammankoppling mellan vår partiledare Mona Sahlin och en lyktstolpe. Till nöds - om uttrycket tillåts - så kan man ju utesluta den pissnödiga borgerliga pekinesern och istället vara tacksam över kopplingen till lykta, ljus och upplysning. Då är det ju onekligen värre för soptunnan med alltifrån tomma tunnor skramlar mest till dess funktion att innehålla sopor. Och det är ju en ganska adekvat beskrivning av Reinfeldt och hans högerpolitik eller regeringsorganet Sydsvenskans politiska bevakning. Men det var inte jag som drog upp ursprungsuttrycket... Och hur man ens kan komma att tänka på "politisk opinionsbildning" när det bara är skamlösheter.

...allvarligt demokratiskt problem!
Det sägs att sociala medier ska spela en större roll än någonsin i valet 2010. Om det är den här klassen på denna roll så är detta ett allvarligt demokratiskt problem. Man kan ju undra varthän informationen förvisas när det är lättare att skriva dumheter om en soptunna eller som en pissnödig hund jämföra någon med en lyktstolpe. Detta har Olle Lönnaeus eller oberoende liberala regeringsorganet Sydsvenskan ingen uppfattning om. Men det har jag åsikter om, vilka jag hoppas framskymtar av det skrivna.

tisdag 9 februari 2010

De rika vill inte bara vara rika - de vill ha förmögenhet också

Inlägg från Skattebetalarnas förening
I dagens DN 8/2 upplåts debattsidan åt Skattebetalarnas förening(http://www.dn.se/opinion/debatt/rik-pappa-ar-viktigare-an-talang-och-utbildning-1.1040979), som precis som Högerregeringen arbetar för sänkt skatt till höginkomsttagare och sparsamhet när det gäller skattepengar, läs snålhet med sociala utgifter. Skattebetalare är vi ju alla men det finns en del skattebetalare det är särskilt synd om, nämligen de som p.g.a. progressivitet betalar mer än vi andra. Det är tre av deras ledande gestalter, varav den ena ärligt uppger att han är VD för kansliet medan de två övriga för att ge sken av objektivitet kallar sig nationalekonomer; det är ju inte direkt ljug eftersom de förutom sina uppdrag för Skattebetalarföreningen gjort sina akademiska studier. Man försöker m.a.o. få det att se ut som som om det skulle vara besläktat med vetenskap det man säger. Rubriken är ”Rik pappa är viktigare än talang och utbildning” och ämnet naturligtvis att skatterna på höga löner är för höga för att man skall kunna bygga upp någon förmögenhet.

Var bor de rika och var bor de fattiga
Det kan vara intressant att veta - med siffror från 2007 - att de rikaste och de fattigaste kommunerna, med avseende på invånarnas finansiella tillgångar, ligger i Stockholms och Skåne län. Stockholmskommunerna Danderyd, Lidingö och Täby samt Skånekommunerna Lomma, Vellinge och Båstad toppar listan. Danderyd ligger högst med ett medianvärde på 218.000 kronor i finansiella tillgångar för befolkningen över 20 år. I botten finns kommuner som Botkyrka, Landskrona, Malmö och Södertälje, där medianvärdet är runt 30.000 kronor. Det som inte nämns i artikeln är faktiskt att i samtliga rika kommuner är det markant lägre kommunalskatt och där är man sämst med att ta emot nya invandrare och hemlösa.

Skattebetalarnas undersökning
Man har gjort en undersökning med 4.000 svenska hushåll och den visar helt förvånansvärt i ett land med ärftlig monarki, en massa fideikomisstjaf och vidsynta förmåner för näringslivets toppar: Mycket svagt samband mellan arbetsinkomst och nettoförmögenhet. Trots Sveriges mycket jämna inkomstfördelning – med hela den breda medelklassen i ett väldigt ihoptryckt inkomstspann – är skillnaderna i levnadsstandard betydande. Förklaringen är att tillgångarna är extremt ojämnt fördelade. Ett fåtal är rejält förmögna. För dem som inte ärvt pengar eller haft turen att vid rätt tillfälle köpa hus i en tillväxtregion, är vägen stängd. Det går inte att bygga upp en förmögenhet genom en vanlig lönekarriär. Om vi vill jämna ut standardskillnaderna, framhåller Skattebetalarföreningen, är enda rimliga lösningen att kraftigt sänka det totala skattetrycket och progressiviteten i inkomstskattesystemet. Följderna av detta på det sociala området ingick inte i undersökningen, därför att skatt inte bara är en pålaga utan förutsättningen för ett solidariskt samhälle.

Intressanta förmögenhetssiffror
Hela 40 procent av befolkningen har ingen eller negativ nettoförmögenhet men det är ju inte dem som skattebetalarnas förening ömmar för eftersom de inte är skattebetalare av rang. Sedan kommer stora grupper av "den breda medelklassen" som har "förfärande små reserver", medelhushållet har i genomsnitt cirka 40.000 kronor i nettoförmögenhet, dvs samlade tillgångar inklusive bostad minus skulder och ungefär lika mycket i finansiella tillgångar. Däremot pekar man med förståelig avundsjuka på nettoförmögenheten hos den näst högsta tiondelen av befolkningen med genomsnittlig nettoförmögenhet på 1,3 miljoner, 32 gånger mer än för medelhushållet eller på den rikaste en procent av hushållen, som äger nästan 20 procent av den samlade förmögenhetsmassan. Utan att vara avundsjuk kan man ju tycka att detta är säreget.

Nå hur skall man då lösa detta för sina medelklassväljare?
"Eftersom inkomsterna är så jämnt fördelade, särskilt efter skatt, kan nästan ingen ackumulera ett kapital genom arbete. Sambandet mellan inkomst och förmögenhet har i stort sett helt kopplats ur i Sverige. Om vi vill jämna ut standardskillnaderna är enda rimliga lösningen att kraftigt sänka det totala skattetrycket och progressiviteten i inkomstskattesystemet". Och detta skulle inte ge bonusdirektörena och alla miljoninkomsttagare möjligheter att bygga ännu större förmögenhetsmassor? Ja, den frågan är väl den som alla medlemmar i skattebetalarföreningen får ställa sig. Eller tänker ni igen bli blåsta av smarta och välbetalda "nationalekonomer"? Och ni i medelklassen får nog dras med er avundsjuka om ni inte röstar rödgrönt.

"Vårt arbete ger resultat"

PÅ skattebetalarnas hemsida hittar man orsaken till att föreningen inte arbetar med det mest näraliggande om man vill utjämna förmögenhetsförhållandena, nämligen arvs-, fastighets- och förmögenhetsskatt. Man berättar att "Envetet arbete mot de allt högre boendeskatterna och den skadliga förmögenhetsskatten har gett resultat. Förmögenhetsskatten avskaffades helt 2007 och fastighetsskatten ersattes 2008 med en kommunal avgift". Det är bl.a. dessa skattesänkningar som bl.a. gett riksdagens talman Per Westerberg (M) en total skattesänkning med 1 329 018 kr, utrikesministern Carl Bildt (M) 136 327 kr, finansminister Anders Borg (M) 26 798 kr, socialminister Göran Hägglund(KD) 25 429 kr, statsminister Fredrik Reinfeldt(M) 37 203 kr,
utbildningsminister Jan Björklund(FP) 33 203 kr, näringsminister Maud Olofsson (C) 22 113 kr. Så nog har de välbetalda fått skattesänkningar som. Som en jämförelse kan sägas att pensionärer med mycket lägre inkomster betalar mer skatt med upp till ca 18.000 kr per år än löntagare med samma inkomst. Så skattebetalarnas förenings idoga arbete har lett till att inkomsterna ökat för de välbärgade och skamligt minskat för den fattiga hälften av Sveriges befolkning. Att sänka skatten för övre medelklassen kan därför knappast ha högsta prioritet om man så säger.

Var finns den nödvändiga solidariteten?
Högerregeringen och Skattebetalarnas förening lever på den "goda sidan" av samhället och behöver därför inte oroa sig hur de skall klara försörjning, ev sjukdom eller arbetslöshet och avlägsen pension. Därför är solidaritet för dem en onödig kostnad. Det kan finnas anledning att upprepa vad Reinfeldt skrev i den av Schlingman redigerade boken "Det sovande folket" där det förklaras att "vi vill inte se ett samhälle där människor svälter men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras". Det hänvisas till absolut "existensminimum" och eget ansvarstagande när det gäller arbetslöshet, sjukdom och omsorg därför att annars kommer människan, "som av naturen är lat" att utnyttja systemen. Och då kan dessutom skatterna hållas låga.

Vill vi verkligen ha ett sådant högersamhälle? Det kan du ju fundera på fram till valet! Men då måste du bestämma dig!

fredag 5 februari 2010

Oärlig journalistik i Förintelsens skugga.

På sin hemsida har Skånskan etiska regler för kommentarer där det bl.a. står "alla inlägg ska vara sakliga och utformade med respekt för dem som omskrivs i artiklarna". Detta gäller uppenbarligen bara för dem som kommenterar medan journalisterna tydligen kan saklöst ta heder och ära av sina intervjuoffer. Tydligen är det så att gillar man inte vad en intervjuperson säger så kan tidningen friskt skära bort och redigera så att personens åsikter deformeras i sådan grad att det väcker allmän anstöt.

Inte felciterad men omredigerad
Den 27 januari publicerade Skånskan ett reportage med Ilmar Repalu utfört av journalisten Andreas Lovén. Som rubrik valde tidningen Reepalu: "Israel har skapat en "varböld" (http://www.skanskan.se/article/20100127/MALMO/701269748/1056/TRAFIK). Redan av artikel i Skånskan framgår det att svaret på den framställda frågan klart ger besked om att "varbölden" består i det "totalt oproportionerligt våldet" under Gazakonflikten. Och detta trots att svaret även innehåller "Men här i Malmö ska vi inte ha motsättningar på grund av övergrepp i en annan del av världen". Flera av Reepalus andra svar andas också på olika sätt "Varje form av hot och förtryck riktat mot en enskild etnisk grupp är totalt oacceptabelt.". Reepalu har också förtydligat sig Sydsvenskan den 30 januari(http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article625457/Dialogforum-skall-motverka-konflikter.html)

Pöbelstorm
På detta följde en storm av artiklar på olika bloggar (http://knuff.se/q/reepalu) som utmålade Reepalu som antisemit och judehatare eller som "Ilyameyr" som påstår sig ange "ett sansat perspektiv om Mellanöstern" och samtidigt annonserar "Sweden: Well on the Way To Becoming The First Islamist Republic of Europe" (http://www.ilyameyer.com/2010/02/sweden-well-on-way-to-becoming-first.html) för att nämna ett av de absurda exemplen. Det visar sig att det huvudsakligen rör sig om judiska aktivister och liberala skribenter som bara fullföljer en borgerlig agenda att smutskasta socialdemokratiska politiker. I Sydsvenskan lät man kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth med bihang av Olof Lavesson utbrista i en helsida "Ansvarslöst, Reepalu" (http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article624972/Ansvarslost-Reepalu.html), journalisterna Lars Åberg (http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article624903/Tystnaden-i-Stadshuset.html) och och Mats Skogkär (http://blogg.sydsvenskan.se/snallposten/2010/01/27/kejsare-ilmar-ar-naken/), båda med sorgligt osakliga inlägg. Övriga borgerliga tidningar har följt i fotspåren där Barometern utmärkt sig genom att tala "Om Malmös skam"http://www.barometern.se/ledare/malmos-skam(1744904).gm

Intervjun avbröts då intervjuaren inte fick de åsikter han ville ha!
Den borgerliga pressen har naturligtvis inte varit intresserade av att bringa rätsida i detta men den 2 februari gjorde den intervjuande journalisten Andreas Lovén något så märkligt som att i konkurrenttidningen Sydsvenskan skriva och försvara sin artikel under rubriken ”Reepalu inte felciterad” http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article626079/Reepalu-ar-inte-felciterad.html . Det är spännande läsning eftersom det visar sig att intervjun avbröts i förtid då oenighet om vad Reepalu fick uttrycka för åsikter uppkom "Efter tjugo minuter blåste jag av, eftersom jag inte fann någon mening i intervjun". Intervjuaren hade alltså färdiga åsikter om vad Reepalu fick säga. I detta halvfärdiga skick tilläts inte ens Reepalu att göra vissa justeringar av den slutliga texten för att inte bli missförstådd. Artikeln publicerades alltså utan de justeringar Reepalu ville ha in.

Intervjuaren tog bort vad han ansåg vara "oväsentligt svammel"
I artikeln påstår Andreas Lovén också att han har Reepalus epost-godkännande av artikelns citat. Detta bestrider Ilmar Reepalu i en slutreplik i Sydsvenskan den 4 februari. Den av båda godkända villkoret att Reepalu skulle få granska slutresultatet bl.a. därför att intervjun inte blev slutförd bröt Andreas Lovén alltså därför att han ansåg kompletteringarna vara "oväsentligt svammel". Alla torde vara överens om att Reepalu inte är antisemit eller judehatare ändå har Lovén lyckats genom sin manipulativa journalistik ge underlag för en rad skribenter med de påståendena. Egentligen kan man undra om det är någon i idé att Skånskan överhuvudtaget intervjuar personer eftersom man ju tydligen på redaktionen har redan färdiga föreställningar om vad artiklarna skall innehålla. När man dessutom har mage att försvara detta sätt att bedriva journalistik då har man glömt varenda bokstav i pressetiska regler. Och hur är med alla dessa överord och hatiska artiklar bland alla judiska och nyliberala bloggare och hos borgerliga tidningsredaktioner som spelat den pöbel, som utan minsta källkritik accepterat Lovéns falsarier. Nog ger de litet dålig smak förhoppnisnvis även hos Skånskans journalister

Reepalus tillrättaläggande otillbörligen fördröjt
Men historien är inte slut där. Papperstidningen Skånskan innehöll en dementi av Reepalu den 2 februari "Reepalu: Jag har aldrig skuldbelagt judar"(http://www.skanskan.se/article/20100204/OPINION/702049957/1061/OPINION/*/reepalu-jag-har-aldrig-skuldbelagt-judar). Eftersom detta var samma dag som journalisten Andreas Lovéns "genmäle" i konkurrentidiningen Sydsvenskan så fördröjde Skånskans webbredaktion - vad jag förstår avsiktligt - publiceringen av dementin till den 4 februari. Därmed bekräftar Skånskan det tjyv- och rackarspel som journalisterna på Skånska Dagbladet ägnar sig åt. Det framstår bara som en fortsättning på desinformationen där man kallt utnyttjar sin publicistiska maktposition. Jag var också dum nog att tro att jag skulle få in en insändare i Skånskan om saken (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754).

Skiljelinjen mellan antisemitism och Israelkritik suddats ut
Detta skånskans skamgrepp har tyvärr kommit att skymma en intellektuell och etisk huvudfråga som hänger samman med respekten för Förintelsen och vad den symboliserar av mänsklig ondska. Kan man som Reepalu gjorde tala om två saker på en gång, nämligen samtidigt som man tar avstånd från antisemitism och övergrepp mot judar också yttra legitim kritik av staten Israel exempelvis mot 22-dagarskriget och bosättningarna på ockuperat område? Om detta har bl.a. Göran Rosenberg skrivit apropå Goldstonerapporten i DN den 7 oktober 2009 "Israels mjuka makt" http://www.dn.se/opinion/kolumner/israels-mjuka-makt-1.968738 "...Än en gång tycks dock Israels specifika form av mjuk makt, soft power, ha fungerat; makten att med tillvitelser om otillbörliga motiv oskadliggöra en tillbörlig kritik av Israels politik. Och i detta fall, makten att förvandla frågan om Israels brott i Gaza till frågan om Richard Goldstones brott mot Israel... Än en gång leker därmed Israel med elden. Än en gång har skiljelinjen mellan antisemitism och Israelkritik suddats ut för kortsiktiga politiska syften. Än en gång har minnet av Auschwitz missbrukats och förringats. Kan det vara en tankeställare?

onsdag 3 februari 2010

Skånskans skamgrepp mot Ilmar Reepalu

Avsky mot antisemitism och kritik av Israel omöjliga att förena?
Drevet mot Ilmar Reepalu har nu fått sådan proportioner att det är uppenbart att de borgerliga tidningarna helt utanför all rimlighet försöker ge sken av att S-Malmö leds av en antisemit och judeföraktare. Ilmar Reepalu har bara ”gjort sig skyldig” till en sak, nämligen att uttala sig mot rasism och antisemitism och samtidigt lämna helt legitim kritik av staten Israel och dess politik. Jag säger legitim eftersom väl många av oss – även de flesta borgerliga tidningar – med anledning av 22-dagarskriget som inleddes tredje dag jul 2008 kände oss synnerligen kritiska till detta. Även om man åberopar nödvärnsrätt så finns ju vissa rimliga krav på proportioner och humanism. I vart fall så är det märkligt att denna dubbla andemening angripits som intolerabel. Jag har funnit anledning att skicka följande insändare till Skånska dagbladet:

Fullföljer Skånskan sin uppgift att förmedla saklig information?
Den 27 januari publicerade Skånskan ett reportage med Ilmar Repalu utfört av journalisten Andreas Lovén. Som rubrik valde tidningen Reepalu: Israel har skapat en "varböld". (http://www.skanskan.se/article/20100127/MALMO/701269748/1056/OPINION) Trots att svaret på frågan klart ger besked om att "varbölden" består i det "totalt oproportionerligt våldet" under Gazakonflikten. Och trots att svaret även innehåller "Men här i Malmö ska vi inte ha motsättningar på grund av övergrepp i en annan del av världen". Flera av Reepalus svar andas också på olika sätt "Varje form av hot och förtryck riktat mot en enskild etnisk grupp är totalt oacceptabelt.".

Oenighet om intervjuns innehåll
För säkerhets skull går journalisten ut med en artikel i konkurrenten Sydsvenskan (http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article626079/Reepalu-ar-inte-felciterad.html)som publiceras den 2 februari, varav framgick den inte helt oväsentliga omständigheten att det tydligen uppkom en oenighet mellan Reepalu och Lovén om vad intervjun skulle innehålla. Denna oenighet resulterade t.o.m. i att intervjun avbröts i förtid. Att det i denna atmosfär uppstått en angelägenhet för Lovén att komma åt Reepalu är helt uppenbart, vilket bl.a. lett till att uttrycket ”varböld” togs in i rubriken befriat från sitt sammanhang. Därför är det snarare en underdrift att tala om att tidningen piskat stämningen och helt orättvist fått Reepalu att beskyllas för antisemitism och förakt för judar.

Kanske inte "felcitat" men ändå vantolkning
I sin artikel skriver Lowén att Reepalu "inte blev felciterad" och åberopar en inspelning som täcker in replikerna i den ursprungliga intervjun. Men stuvar man om i en intervju och skär bort sammanhang så kan ju andemeningen i vad intervjuobjektet vill säga helt förändras. Och det är helt uppenbart att så skett i vart fall i intervjuartikelns inledning. Och inte ens Lowén vill väl ens påstå att Reepalu är antisemit eller har fördomar mot judar? Ändå har hans artikel frambragt det intrycket hos en hel hord av skribenter på nätet, se exempelvis Newsmill och 150 noteringar på knuff...

Ville ge Reepalu ett tjyvnyp
Reepalu har sedan förtydligat sig i en artikel i Sydsvenskan den 30 januari och i Skånskan den 2 februari. Skånskan har trots påpekande för redaktionen inte låtit ta in Repalus svar i närupplagan. Man kan fundera ö varför? Man kan också undra om tidningen därmed lever upp till sin mediala uppgift att sprida saklig information? Eller är man som borgerlig tidning ute efter att ge det socialdemokratiska kommunalrådet ett tjyvnyp?