Per-Albin omgiven av 10.000-tals glada människor

Mångfald
Det var en mångfald av alla kulörer och klädsel, familjer och singel, äldre och yngre. Mitt i detta vimmel av glada firande stod den trygge Per-Albin Hansson. Hans ögon liksom lyste när han såg vad han var omgiven av. Han kanske var litet tveksam till musiken som var alltifrån disco till hårdrock och rap. Men jag tror att innerst inne så hade han - om det nu inte varit bara hans staty - blivit litet nyfiken på allt det moderna.

Häftig Malmö-festival
Jo jag skulle till läkaren i Malmö och hamnade mitt i näst-sista dagens Malmö-festival. Och det var något hejdundrande befriande med alla glada människor som utspisades på gatan i solskenet och den härliga skånska brisen. Det fanns alla världens kök representerade och det fanns "äkta" bratwurst med surkål granne med libanesisk spännande kryddig röra, grekisk "sandwich", lagos, vildsvinsrulle, dansk fleskestek med rödkål o äpplemos. Till allt vin eller öl vad man nu föredrog. För att nu inte nämna alla wienerbröd och bakverk från alla världens hörn och mjuk eller hård glass - pröva ägglikör och lakrits - och spunnet socker med jordgubbssmak. Överallt musik för diggare av alla slag. Band avlöste varandra vid de olika scenerna på Stora torg, Södertull och Folkets Park - de enda som stressade var de verkligt frälsta som skulle cykla mellan de olika scenerna för att vara med om "allt".

Över 60 procent röstade på Socialdemokraterna
Det var tystare men stämningsfyllt att mitt i allt gatulivet göra en djupdykning i Arbetarrörelsens Arkiv i ABF-huset på Porslinsgatan. I Entrén mötte en gammal banderoll i nötta och blekta färger med två händer i handslag och texten ENIGHET VÄNSKAP under. I början på 50-talet röstade 64 procent av väljarna på Socialdemokraterna med ett valdeltagande omkrin 85 procent i Malmöhus län; i resten av landet var röstsiffran för S ungefär 46 procent. Södra Skåne var alltså en "socialisthåla" för de som nu förnöjt läser Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svensk Dagbladet. Utvecklingen i Skåne med många borgerligt styrda kommuner med undantag just för Malmö är inget att bli deprimerad för. Det var ju helt andra förutsättningar och andra levnadsvillkor för människor. Men i alla fall kanske en tankeställare med följfrågan på vad sätt engagerade vi socialdemokrater så många människor då?

Vi roar oss och kopplar av i Folkets Park
När man ställer frågan på vad sätt vi engagerade oss kommer man genast in på allt som vi byggde upp och som det på flera håll fortfarande finns rester av. Då återkommer jag till bilden ovan av Folkets Park med Per-Albin Hanssons byst omgiven av 10.000-tals firande människor. Vi socialdemokrater hade ingenstans att roa oss och samlas eftersom borgarna portförbjöd "de röda" för att försöka hindra oss att organisera oss och sprida vårt budskap om solidaritet. Då samlade arbetarna på sina fattiga löner in pengar och bidrog själva med arbete för att skapa Folkets Park och Folkets Hus runt hela Sverige. Det var inte någon enskilds park eller hus så att denne ägare kunde profitera på massan besökare. Nej det var våra händers verk till allas glädje med gratis entré. Folkrörelse i dess bästa dagar.

"Vill du springa på hustak med mig?"
Entren till Folkets Park i Malmö i går var draperad i en stor banderoll med texten DU KANSKE HATAR MIG, MEN JAG ÄLSKAR DIG. Detta fredsbudskap till alla lästes förhoppningsvis även av bittra eller missunsamma och smälte eventuella dåliga känslor. Tre eller fyra band spelade på olika scener. Från dansbanan Storan hördes medryckande discotoner. Barnen badade i Jitke Svenssons stora rosfontän, som med sin 4,5 meter höga, nästan groteskt kitschig men gud så häftiga ros i toppen av den slingrande boaormliknande gröna stjälken. På Moriskan, Far i hatten och i ett antal uterestauranter serverades mat och öl eller vin till - med dagens prisläge - överkomliga priser. När man lämnade Folkets Park ut så såg man ingångsportalens baksida med den romatiska texten "Vill du springa på hustak med mig?". O ja, det vill jag - vilken dag... och vilka tankar föds av upplevelsen? Även i Ystad har vi en fin Folkets Park. Kanske på fler ställen?

Mona och Wanjas ödestal? - Nej det handlar om vi socialdemokrater vill lägga grunden för något annat än ytterligare år med Fredriks thatcherism!

Är det en fråga om person?
Jag läste i Sydsvenskan som lejt tre skribenter för att beskriva "Tre roller för Sahlin"http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/kulturkritik/article429302/Tre-roller-for-Sahlin.html. Det är den högborgerlöiga etikdocenten Ann Heberlein som beskriver Mona Sahlin som en streber med välsmort munläder, något som väl passar in på etikdocenten men knappast vår lyssnande partiordförande. Därefter Sydsvenskans egen Anna Hellsten som tycker att Mona är lojal men ofta missförstådd men prestigelös; helt riktigt att Mona Sahlin ofta är missförstådd - det är ju ett led i den samlade allianspressens försök att nagla fast henne som en looser. Slutligen Per Wirtén som beskriver hur Mona Sahlin för en ensam strid att erövra en stark och oberoende personlighet, därvid många söker stjälpa henne. På ledarsidorna i den borgerliga pressen försöker man göra valet till en fråga om vilka personer som man skall ha i regeringen. Det är naturligtvis viktigt men en allt överskuggande fråga måste rimligen vara skall vi ha alliansens högerpolitik eller en rödgrön vänsterpolitik.

Nån djävla ordning får det väl vara även i vårt parti!
Hörde på radion att det var en del socialdemokrater som tänkte avstå från första maj p.g.a. Wanja eller Mona. Skulle alltså några få personliga missgrepp vara viktigare än att i Sverige förs en vänsterpolitik. Om man inte är direkt korkad borde valet då vara lätt. Inte finns det väl anledning att lysssna till Fredriks unghöger som skanderar bonus-Wanja? De enda som förtjänar tillnamnet bonus är alla bonusdirektörer och det av alliansregeringen omhuldade näringslivets toppar. Eller har vi i arbetarrörelsen fullständigt tappat sinne för proportioner. Och Mona hon har snällt avvaktat rådslaget och förhållit sig ganska avvaktande. Men detta är ju för höge farao i respekt för partidemokratin. Hon är ingen skitstövel som pekar med hela handen förrän vi medlaemmar sagt till hur det skall pekas. Hur kan vi då skälla på Mona? Nån djävla ordning får det väl vara även i vårt parti.

Alliansens thatcherpolitik
Det är ingen sinkadus att alliansregeringen gav sig på a-kassorna och medlemsavgifterna till facket som första arbetsuppgift. På dessa sätt ville man inte bara försämra för arbetslösa för att "med morot och piska" föra dessa "arbetsovilliga" in i arbete igen utan framförallt ville man i vanlig thatheranda försvaga facket. På samma sätt skickar man luftballonger om kollektivavtal och lönedumpning medan man på EU-nivå förhåller sig helt passiv till exempelvis att göra ändringar i utstationeringsdirektivet så att lönedumpningen kan upphöra. För att inte tala om att sjuka fått lägre ersättningar och högra avgifter för att de skall sluta "simulera". Och som grädde på moset så har man infört strängare beskattning för arbetslösa, sjuka och pensionärer. Inför valet 2006 gjorde man stor affär av utanförskapet - nu tycks man leva i den föreställningen att utanförskap i form av fattiga förhållanden på något sätt minskar om man tar ut högre än för vanliga löntagare. Under högerregeringen omfattas inte dessa grupper av solidariteten i samhället varför man med gott samvete kan ge dem ännu sämre levnadsvillkor.

En hälsning från verkligheten
Jag vill sluta med en hälsning från verkligheten. Den kommer från snickaren Calle Fridén med bloggen UtsiktFrånEttTak - byggjobbarblogg http://utsiktfranetttak.blogspot.com/:

”Det är regeringens politik som idag fördjupar krisen,
Säger jag som idag anmält mig som arbetslös på arbets-
förmedlingen.
För mig och för alla andra som nu ska få allmosor är regeringens
politik dödfödd. Och det tänker jag fortsätta tala om. Politik
handlar om idéer, inte om vem som för fram dem.
Valet 7 juni handlar om vi ska låta högern bestämma
hur arbetsmarknaden ska skötas i hela Europa, inklusive
Sverige.
Valet 2010 handlar om vi tror att samma höger som nu
är lamslagen är de som ska sköta landet. Jag vet att de är
klart olämpliga.

Nu handlar det om att få andra att inse samma sak.”
Calle Fridén
090427